Fönstertittarsjuka (åderförkalkningen i benen) och fotsår

4 min läsning

Individer med diabetes har högre risk att utveckla åderförfettning än personer utan diabetes. Åderförfettning är den vanligaste orsaken till kärlsjukdom i benen. Kärlförändringarna som uppstår i benens blodkärl skiljer sig inte från kärlsjukdom som uppstår i hjärtat- eller hjärnans blodkärl. De riskfaktorer som bidrar till hjärtsjukdom ökar även risken för kärlsjukdom i benen. Forskningsstudier visade att rökning och diabetes är mer associerat med kärlsjukdom i benen medan högt kolesterol och blodtryck är mer associerat med hjärtinfarkt och stroke.

Den kärlsjukdom som uppstår i områden utanför hjärnan och hjärtat kallas för perifier kärlsjukdom (PAD), detta inkluderar områden som nacke, armar, mag-tarmkanalen, men oftast pratar man om ben och fötter. Individer med diabetes har ungefär 2-7 gånger ökad risk för perifier kärlsjukdom jämfört med personer utan diabetes. Om någon av följande riskfaktorer föreligger hos personer med diabetes så är risken ännu större att man utvecklar tillståndet

  • Övervikt/Fetma
  • Fysisk inaktivitet
  • Rökning
  • Högt blodtryck (hypertoni)
  • Högt LDL (”dåligt”) kolesterol
  • Nedsatt njurfunktion
  • Familjehistoria för hjärt-kärlsjukdom, stroke eller kärlsjukdom i benen
  • Nedsatt känslighet för insulin (insulinresistens)

Genom att kontrollera dessa riskfaktorer kan en person minimera sannolikheten att utveckla kärlsjukdom i benen alternativt bromsa dess progression. För personer med diabetes är det särskilt viktigt att hålla blodsockernivån på normala nivåer. Att träna regelbundet är viktigt, det är särskilt viktigt att man använder bra träningsskor. Att vidta åtgärder som minskar risken för kärlsjukdom i benen hjälper också till att minska risken för hjärtinfarkt eller stroke samtidigt som livskvaliteten förbättras.

Kort information om artärsjukdom i benen

  • Vanliga riskfaktorer är rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, högt BMI, låg fysisk aktivitetsnivå och hög ålder.
  • Vanliga symptom inkluderar smärta och kramper i benen, håravfall på underben, fot- och bensår, stickningar eller känselbortfall i benen. En betydande andel av alla individer med kärlsjukdom i benen har inga symptom.

Symptomen utvecklas ofta när personen promenerar snabbt eller långa avstånd och symptom går vanligtvis tillbaka efter kort vila. Vid avancerad sjukdom upplever personen värk i benen eller uttalad bentrötthet.

Andra symptom på perifier kärlsjukdom inkluderar

  • Benkramp när du ligger ner
  • Bleka eller rödblåa ben eller armar
  • Tunn, blek eller glänsande hud på ben eller fötter
  • Långsamt läkande sår
  • Känselstörningar, såsom domningar, brännande eller kallt
  • Förtjockade tånaglar
  • Långsam eller frånvarande puls i fötterna
  • Minskad muskelmassa (muskelatrofi)

Hur man ställer diagnosen perifier kärlsjukdom

Om en person misstänker att man lider av kärlsjukdom i ben- eller fötter är de viktigt att de träffar en läkare. Tidig diagnos och behandling kan förbättra utsikterna för sjukdomen och förebygga allvarliga komplikationer som infektion och amputation.

Röntgenundersökningar

Det finns en hel del diagnostiska verktyg som används för att ställa diagnosen perifier kärlsjukdom, exempelvis angiografi. Angiografi genomförs vanligtvis på en radiologisk eller kärlkirurgisk sjukhusavdelning, undersökningen innebär att färgämne injiceras i artärerna för att identifiera trånga eller blockerade blodkärl. Detta är numera en icke-invasiv metod och färgämnet ges i armen med nål medan en skiktröntgen apparat utsätter undersökningsområdet för röntgenstrålning som sedan identifierar och kartlägger de sjuka blodkärlen. Röntgenstrålarna fångar färgämne och på så vis får vi en uppfattning om hur insidan av blodkärlen ser ut. 

Kärlkirurgiska kliniker undersöker ofta patienter med magnetisk resonansangiografi (MRA), alltså magnetkamera. Magnetkamera undersöker med hjälp av förändringar i magnetfältet hur blodkärlens blockeringar ser ut. Detta är en ofarlig undersökningsmetod som inte utsätter patienten för någon strålning och är överlägsen övriga metoder vad gäller bildkvalité. Ultraljudsmetoder innebär att läkare med hjälp av ultraljudsvågor visualiserar blodcirkulationen i ärter och vener.

Ankel-brachial index (ABI)

En annan metod heter ankel-brachial index (ABI). Denna icke-invasiva metod mäter blodtrycket i anklarna. Läkaren jämför sedan denna avläsning med blodtrycksmätning från armarna. Undersökningen kan även genomföras vid vila och efter kort fysisk aktivitet. Om kvoten mellan blodtrycket i anklarna och blodtrycket i armarna är låg så talar detta för en förträngning i blodkärlen i benen.

I nuläget finns inga blodprov som kan upptäcka perifier kärlsjukdom men läkare bör ändå kontrollera riskfaktorer som bidrar till sjukdom såsom blodsocker för diabetes, kolesterol, blodtryck och njurfunktion.

Behandling mot kärlsjukdom i benen

Behandling för kärlsjukdom i benen involverar vanligtvis livsstilsförändringar men vissa människor kan också behöva medicinering, allvarliga fall kan kräva kirurgisk behandling. Livsstilsförändringar inkluderar regelbunden motion, att äta en balanserad diet, gå ner i vikt om det behövs, använda bättre skor samt sluta röka. Medicinska behandlingar innefattar blodförtunnande, blodtryckssänkande, kolesterolminskande och högt blodsocker.

I dag finns det välutvecklade kärlkirurgiska metoder som kan behandla i princip all form av perifier kärlsjukdom effektivt. Vid komplex kärlsjukdom i underben kan bypassoperationer hjälpa för att återställa blodflödet. Dessa procedurer innebär att blodkärlen återkopplas för att kringgå ett blockerat kärl genom att låta blodflödet ta sig fram genom ett annat blodkärl.

Den vanligaste metoden idag är minimal-invasiva metoder där en kateter som är försedd med en ballong blåses upp i det sjuka blodkärlet för att komprimera minska förträngningen och återställa blodflödet. Ibland kan läkaren även placera ett litet metallrör (stent) i blodkärlet för att hålla det öppet.

Dr Aidin Rawshani

Aidin Rawshani är leg. läk och medicine doktor vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Få nyhetsbrev med goda recept, råd, kliniska artiklar och e-böcker gratis.

Få vårt nyhetsbrev med goda recept, råd och e-böcker gratis!