Avsnitt Progress
0% Complete

Hjärtinfarkt är den vanligaste komplikationen av alla hjärt-kärlsjukdomar i Sverige för både män och kvinnor. Årligen drabbas ca 35 000 personer av hjärtinfarkt och ca 10 000 personer går bort i sjukdomen. Hos individer med diabetes ökar risken för hjärt-kärlkomplikationer, särskilt det finns andra riskfaktorer såsom högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, stress, fetma och övervikt. En hypotes till den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos personer med diabetes är att dessa personer har en kraftigare inflammation i blodkärlen. Den förhöjda inflammationen i blodkärlsväggen och nedsatta vävnadsläkningen leder till sårbara fettplack i blodkärlen som lätt brister. Den process som resulterar i plack kallas för åderförkalkning. En av anledningarna till inflammationen beror på att det farliga kolesterolet fastnar i väggen på blodkärlen. Även andra faktorer som högt blodtryck, högt blodsocker och rökning bidrar till inflammation och andra negativa processer i blodkärlen.

Vad händer i våra blodkärl vid hjärtinfarkt?

När fettplack brister i blodkärlen så bildas en blodpropp som sätter sig antingen i hjärtat, hjärnan, underben eller andra organ. Mekanismerna som leder till att fettplack brister är inte helt klarlagda och man vet inte heller varför fettplack är känsligare hos personer med diabetes. En teori är att individer med diabetes har en mer uttalad inflammation i blodkärlen som leder till att fettplacken brister oftare jämfört med personer utan diabetes.

Blodfetter och blodsocker lagras i kärlväggen, till slut orsakar detta en inflammatorisk process och kroppen hanterar detta genom att skapa en förhårdnad av fett, bindväv och andra ämnen runt det inflammerade området i kärlväggen, denna förhårdnad kallas för aterosklerotiskt plack på medicinskt språk. När placken i kärlväggen växer så blir utrymmet i blodkärlet gradvis mindre. Vid hjärtinfarkt eller stroke så brukar placket i kärlväggen spricka. När fettplacket spricker så läcker material från inuti placket ut i blodbanan, vilket leder till att blodplättar fäster till materialet från fettplacken, till slut koagulerar sig blodet och en blodpropp uppstår. Det är först när blodproppen täpper till blodflödet i blodkärlen som blodet inte kan nå delar av hjärtmuskeln och då uppstår syrebrist i det drabbade området, detta kallas för ischemi på medicinskt språk. Om syrebristen varar mer än 15 minuter börjar muskelcellerna i hjärtat att dö. En hjärtinfarkt kan variera i storlek från mycket liten till en stor hjärtinfarkt som påverkar pumpförmågan hos hjärtat. Muskelvävnaden i hjärtat som dör kan inte återbildas, istället ersätter kroppen de skadade området med ärrvävnad (fibros).

Blodkärl som försörjer hjärtmuskeln (kranskärl)

En allvarlig följd av typ 2 diabetes är snabbare åderförfettning (ateroskleros) i blodkärlen, vilket leder till kärlkramp och hjärtinfarkt. Kranskärlen är de blodkärl som försörjer själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Flera känner inte till hur själva hjärtmuskelcellerna får sitt syrerika blod. Kranskärlen utgår från stora kroppspulsådern (aorta), precis vid roten på aorta nära hjärtat så växer kranskärlen över båda vänster- och höger sida av hjärtat, blodkärlen förgrenar sig runt hela hjärtmuskeln. Detta innebär att hjärtmuskeln får syrerikt blod vid varje sammandragning. De absolut innersta delarna av hjärtmuskeln kan även få syre direkt från blodet som de kommer i kontakt med.

Åderförfettning

Den viktigaste orsaken till kärlkramp är åderförfettning, ateroskleros. Ett friskt blodkärl är mjukt, elastiskt och tillåter blodet att fritt strömma igenom för att förse organ och vävnader med syre och näring. Vid åderförfettning lagras fett, celler och bindväv in i kärlväggarna som blir stela och förtjockade. Tillståndet kallades tidigare åderförkalkning, men benämns i dag åderförfettning på grund av blodfetternas centrala roll i sammanhanget.

Illustration som visar fettplack i blodkärlet till följd av åderförfettning

Vanliga symptom vid hjärtinfarkt

  • Kraftig och ihållande bröstsmärta
  • Utstrålning av smärta upp mot halsen, käkarna, armar, rygg och skuldror
  • Illamående
  • Andnöd
  • Trötthetskänsla
  • Kallsvettning
  • Ångestpåslag
  • Ryggvärk
  • Hjärtklappningar och yrsel

Äldre personer som utvecklar hjärtinfarkt behöver nödvändigtvis inte uppleva någon bröstsmärta eller något av de ovannämnda symptomen. Symptomen kan vara mer diffusa som andnöd eller uttala trötthetskänsla. Diffusa symptom är vanligare hos individer med diabetes. Flera upplever inga symptom alls och får höra först i samband med hjärtundersökningar att de drabbats av hjärtinfarkt, detta kallas för tyst hjärtinfarkt.

Stabil- och instabil kärlkramp

Stabil kärlkramp föreligger när flera fettplack orsakar förträngningar i kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. Uttalade fettplack i kranskärlen leder till att blodet har svårare att ta sig fram i kranskärlen. När pulsen ökar, exempelvis vid stress, oro, ansträngning, när man går uppför trappa eller gör något som ökar hjärtats behov av syre, kan det vara svårt för hjärtat att få tillräckligt med blod, detta leder till bröstsmärta. Symptomen kan även uppstå mer frekvent om du befinner dig utomhus i kallt väder.

Instabil kärlkramp innebär att symptomen förändrats på kort tid. Om symptomen uppstår vid vila. lätt fysisk ansträngning eller om symptomen blir svårare kan det tolkas som instabil kärlkramp. Att drabbas av instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och kanske även förstadium till hjärtinfarkt. Vid instabil kärlkramp är risken att utveckla hjärtinfarkt mycket hög och därför är det viktigt att snabbt komma i kontakt med medicinsk vård.