Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är den vanligaste komplikationen i Sverige för både män och kvinnor. Årligen drabbas ca 35 000 personer av hjärtinfarkt och ca 10 000 personer går bort i sjukdomen. Hos individer med diabetes ökar risken för hjärt-kärlkomplikationer, särskilt det finns andra riskfaktorer såsom högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, stress, fetma och övervikt. En hypotes till den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos personer med diabetes är att dessa personer har en kraftigare inflammation i blodkärlen. Den förhöjda inflammationen i kärlväggen och samtidigt nedsatta vävnadsläkningen leder till sårbara plack i blodkärlen som lätt brister. Den process som resulterar i plack kallas för åderförkalkning.

Vad händer i våra blodkärl vid hjärtinfarkt?

När plack brister i blodkärlen så bildas en blodpropp som sätter sig antingen i hjärtat, hjärnan, underben eller andra organ. Mekanismerna som leder till att plack brister är inte helt klarlagda och man vet inte heller varför plack är känsligare hos personer med diabetes.

Blodfetter och blodsocker lagras i kärlväggen, till slut orsakar detta en inflammatorisk process och kroppen hanterar detta genom att skapa en förhårdnad av fett, bindväv och andra ämnen runt det inflammerade området i kärlväggen, denna förhårdnad kallas för plack. När placken i kärlväggen växer så blir utrymmet i blodkärlet gradvis mindre. Vid hjärtinfarkt eller stroke så brukar placket i kärlväggen spricka. När placket spricker så kommer blodet i kontakt med innehållet vilket leder till att blodet koagulerar sig och en blodpropp uppstår. Det är först när blodproppen täpper till blodflödet i kärlen så blodet inte kan nå delar av hjärtmuskeln och då uppstår syrebrist, detta kallas för ischemi på medicinskt språk. Om syrebristen varar mer än 15 minuter börjar muskelcellerna i hjärtat att dö. En hjärtinfarkt kan variera i storlek från mycket liten till en stor hjärtinfarkt som påverkar pumpförmågan hos hjärtat. Muskelvävnaden i hjärtat som dör kan inte återbildas, istället ersätter kroppen de skadade området med ärrvävnad.

Blodkärl som försörjer hjärtmuskeln (kranskärl)

En allvarlig följd av typ 2-diabetes är snabbare åderförfettning av blodkärlen, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt. Kranskärlen är de blodkärl som försörjer själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. De utgår från stora kroppspulsådern (aorta) precis där den kommer ut från hjärtat och förgrenar sig sedan runt hela hjärtmuskeln.

Åderförfettning

Den viktigaste orsaken till kärlkramp är åderförfettning, ateroskleros. Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och tillåter blodet att fritt strömma igenom för att förse organ och vävnader med syre och näring. Vid åderförfettning lagras fett, celler och bindväv in i kärlväggarna som blir stela och förtjockade. Tillståndet kallades tidigare åderförkalkning, men benämns i dag åderförfettning på grund av blodfetternas centrala roll i sammanhanget.

Illustration som visar plack i blodkärlet till följd av åderförfettning

Vanliga symptom vid hjärtinfarkt

  • Kraftig och ihållande bröstsmärta
  • Utstrålning av smärta upp mot halsen, käkarna, armar, rygg och skuldror
  • Illamående
  • Andnöd
  • Trötthetskänsla
  • Kallsvettning
  • Ångestpåslag
  • Ryggvärk
  • Hjärtklappningar och yrsel

Äldre personer med diabetes som utvecklar hjärtinfarkt behöver nödvändigtvis inte utveckla någon bröstsmärta eller något av de ovannämnda symptomen. Symptomen kan vara mer diffusa som andnöd eller uttala trötthetskänsla.

Stabil- och instabil kärlkramp

Stabil kärlkramp föreligger när flera plack förtränger blodkärlen som försörjer hjärtat med blod, dessa blodkärl kallas för kranskärl. Det minskade utrymmet i kranskärlen leder till att blodet har svårare att strömma fram i kranskärlen. När pulsen ökar vid stress, ansträngning, när man går uppför trappa eller gör något som ökar hjärtats behov av syre. Vid sådana situationer kan det vara svårt för hjärtat att få tillräckligt med blod, vilket leder till bröstsmärta. Symptomen uppstår mer frekvent om du är utomhus i kallt väder.

Instabil kärlkramp innebär att symptomen förändrats på kort tid. Om symptomen uppstår vid vila. lätt fysisk ansträngning eller om symptomen blir svårare kan det tolkas som instabil kärlkramp. Att drabbas av instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och kanske även förstadium till hjärtinfarkt. Vid instabil kärlkramp är risken att utveckla hjärtinfarkt mycket hög och därför är det viktigt att snabbt komma i kontakt med medicinsk vård.