Hur diabetes påverkar kroppen

Vid födointag spjälkas (bryts ner) kolhydrater från maten till socker (glukos) som sedan absorberas från tarmarna till blodet. Glukos fungerar som energikälla för vår kropp och sockerupptaget regleras primärt av hormonet insulin som frisätts från bukspottkörteln (pankreas). Vid diabetes är det flera av dessa processer som inte fungerar normalt.

Diabetes typ 1

Vid typ 1 diabetes spjälkas kolhydraterna till glukos precis som hos en person utan diabetes, födointaget bryts alltså ned till socker (glukos) i tarmarna som sedan absorberas av blodet vilket i sin tur leder till stigande blodsocker. Men vid typ 1 diabetes kan inte bukspottkörteln bilda insulin och därför fortsätter blodsockret att stiga eftersom kroppens celler inte kan utnyttja energin från glukosen i blodet.

Diabetes typ 2

Vid typ 2 diabetes absorberas socker från tarmarna precis som en person utan diabetes. Efter födointaget stiger blodsockernivåerna men bukspottskörteln kan inte bilda tillräckligt med insulin vid typ 2 diabetes för att minska sockernivåerna i blodet. Dessutom är kroppen sämre på att registrera sockernivåerna i blodet vid typ 2 diabetes, detta beror på att bukspottkörtelns förmåga att registrerar sockernivåerna försämras och bukspottkörteln kan därför inte utsöndra en lämplig mängd insulin. Typ 2 diabetes är kopplat till nedsatt insulinkänslighet vilket innebär att nivåerna av insulin inte bara är lägre i blodet utan fungerar dessutom sämre ute i kroppens olika vävnader.

Följande listan sammanställer kort ett antal saker som händer i vår kropp vid diabetes:

  • Ökad risk för stroke och hjärtsjukdomar (individer med diabetes har 2–5 gånger ökad risk för den här typen av komplikationer).
  • Ökad törst, synstörningar (grå starr och glaukom).
  • Trötthetskänsla som beror på svängningar i blodsocker och störningar i sockermetabolism.
  • Ökad risk för infektion (bakterier, svamp), individer med diabetes har oftast flest infektioner på fötter och underben.
  • Individer med diabetes har ökad risk för att utveckla riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar såsom högt blodtryck, blodfettsrubbningar och fetma/övervikt.
  • Dålig blodsockerkontroll kan orsaka störningar i matsmältningssystemet (gastropares) och de nerver som styr våra autonoma funktioner vilket kan ge upphov till en mängd symptom och hälsoproblem.
  • Ökad urinering, särskilt hos de med förhöjda blodsockernivåer.
  • Patienter med högt blodsocker som inte får i sig tillräckligt med insulin kan utveckla den fruktade komplikationen ketoacidos.
  • Uttorkade hudpartier och andra hudåkommor. Vid högt blodsocker sugs vätska ut från hudens celler som blir uttorkade.