Insulinkänslighet och biverkningar av insulin

3 min läsning

Biverkningar vid behandling med insulin

Behandling med insulin kan ge upphov till olika biverkningar som delas in i akuta och sena biverkningar. Akuta biverkningar är oftast plötsliga blodsockerfall (hypoglykemier) eller allergiska reaktioner. Sena biverkningar vid insulinbehandling är svårt att studera men fettknölar (lipodystrofi) och viktuppgång är två sena biverkningar som förknippas med långvarig insulinbehandling. 

Akuta biverkningar av insulin

Mindre än 1 % av alla som använder insulin drabbas av en allergisk reaktion, oftast vid injektionsstället. Ibland kan en allergisk reaktion uppstå lokalt om kroppen reagerar mot insulin, då uppstår en rodnad, svullnad och utslag vid injektionsområdet. Det är mer sällsynt att man drabbas av en systemisk allergisk reaktion, vilket innebär att hela kroppen påverkas av en kraftig allergisk reaktion. Symptom vid systemisk allergisk reaktion är svullnad eller rodnad i ansikte och hals, andnöd, låg puls, blodtrycksfall eller till och med chock.

Plötsligt blodsockerfall (hypoglykemi)

Plötsligt blodsockerfall (hypoglykemi) kan uppstå om du tar för mycket insulin eller har lågt blodsocker när du injicerar insulin. Hypoglyemi kan vara livshotande och är en av de mest allvarliga komplikationerna vid diabetes. Vid hypoglykemi utvecklar kroppens celler en enorm stress eftersom cellerna inte har något bränsle. Blodsockerfall kan orsaka blodtrycksfall och hjärtrytmstörningar som påverkar blodcirkulationen negativt. Om blodet inte når delar av hjärnan, hjärtmuskeln eller andra organ så utvecklas organskada. Skadorna som uppstår vid ett blodsockerfall beror på hur lågt blodsockret sjunker samt durationen på blodsockerfallet. Ju lägre blodsocker och längre tid, desto större blir skadorna.

En mindre allvarlig hypoglykemi kan vanligtvis hävas med föda eller dryck som innehåller snabba kolhydrater (socker), oftast sockerbitar, juice eller saft. Allvarlig hypoglykemi kan leda till koma, kramper eller till och med död. Vid allvarliga blodsockerfall kan man använda en injektion av glukagon för att snabbt höja sockernivåerna i blodet, glukagon är ett hormon som vanligtvis frisätts från bukspottkörteln, hormonet stimulerar levern till att frisätta och tillverka mer socker. Glukagon är ett receptbelagt läkemedel som behöver förskrivas av läkare för användning mot hypoglykemi hos personer med diabetes. Detta läkemedel injiceras i en muskeln (förslagsvis lårmuskeln). Om man saknar glukagon skall man se till att fort äta eller dricka något som innehåller mycket socker. Glukagon leder till frisättning av socker och stimulerar samtidigt levern till att tillverka mer socker.

Exempel på livsmedel med som innehåller mycket socker

  • Russin
  • Läskedryck eller saft
  • Fruktjuice
  • Honung
  • Godis

Sena biverkningar av insulin

En vanlig biverkan av insulin är att personer utvecklar hårda fettknölar kring injektionsområdet, detta kallas lipodystrofi på medicinskt språk. Insulin är ett anabolt hormon och dagliga injektioner på samma hudområden leder till tillväxt av fettceller i huden som först kommer i kontakt med insulinet.

Lipodystrofi är inte farligt, men att injicera insulin över hudområden med lipodystrofi kan fördröja den lokala absorptionen av insulin eftersom fettknölen har mindre blodkärl. Att regelbundet variera injektionsställe kan minska eller förhindra utvecklingen av lipodystrofi. Höga insulinnivåer orsakar troligtvis viktuppgång eftersom insulin har anabola effekter. Den eventuella viktuppgången efter långvarig insulinanvändning ska dock inte hindra dig från att uppnå bra blodsockerkontroll med insulin. Inga befolkningsstudier visar att den blygsamma viktökning är farlig, och insulin är nödvändigt för att leva.

Insulinkänslighet

Vi människor använder socker (glukos) som bränsle för våra celler. Kroppen behöver dessutom insulin för att kunna ta upp blodsocker. Insulin tillverkas i specialiserade celler i bukspottkörteln (pankreas) som heter beta-celler. Kroppens olika vävnader utvecklar så småningom en tolerans mot insulin och bukspottkörteln svarar med att frisätta större mängder insulin ut i blodbanan för att minska sockernivåerna i blodet.

Bukspottkörteln kan kompensera för den nedsatta känsligheten och producera mer insulin under några år innan insulindepåerna i bukspottkörteln tar slut eller beta-celler slutar fungera. Det finns flera hypoteser till varför våra vävnader utvecklar en nedsatt känslighet för insulin, än så länge känner vi endast till bidragande faktorer men inte orsaken till insulinresistens.

Vältränade personer har hög insulinkänslighet, vilket är bra. De organ som är avgörande för insulinkänsligheten är levern, skelettmuskler och fettvävnad. Ungefär 80-90 % av alla med typ 2 diabetes har nedsatt insulinkänslighet. I princip inga individer med typ 1 diabetes har tecken till insulinresistens vid sjukdomsdebut men de som levt med typ 1 diabetes i många år utvecklar så småningom nedsatt insulinkänslighet.

En person med diabetes kan relativt enkelt få en snabb uppfattning om sin insulinkänslighet. Det är oftast insulinresistens som gör att dina blodsockernivåer stiger på sikt trots att du tagit din medicinering. När läkare ökar dosen på din diabetesbehandling eller lägger till flera olika diabetesläkemedel för att behandla ditt blodsocker, brukar det oftast vara ett tecken på begynnande insulinresistens.

Dr Aidin Rawshani

Aidin Rawshani är leg. läk och medicine doktor vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Få nyhetsbrev med goda recept, råd, kliniska artiklar och e-böcker gratis.

Få vårt nyhetsbrev med goda recept, råd och e-böcker gratis!