Data från Nationella Diabetesregistret (NDR) visar att bland personer med T2DM i Sverige har 20 % utvecklat kranskärlssjukdom, 8 % har drabbats av stroke och ytterligare 8 % lider av hjärtsvikt. Dessa kardiovaskulära komplikationer är 2–4 gånger vanligare jämfört med jämnåriga utan diabetes.
NDR har även undersökt förekomsten av mikrovaskulära komplikationer och funnit att 30 % av personer med T2DM i Sverige har förändringar i små blodkärl som försörjer näthinnan och njurarnas filtrationssystem. Risken för diabetesrelaterade komplikationer ökar med längre sjukdomsduration. Bland individer med T2DM som haft sjukdomen i över 5 år har omkring hälften utvecklat någon form av kärlsjukdom.
Förebyggande eller fördröjning av komplikationer vid T2DM är möjligt genom intensiv behandling av riskfaktorer som hyperglykemi, hypertoni och dyslipidemi. Utöver dessa medicinskt modifierbara riskfaktorer finns stark evidens för att livsstilsfaktorer, såsom rökning, låg fysisk aktivitet och ohälsosam kost, bidrar betydligt till utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar och ökad risk för förtida död hos personer med T2DM.
Mikrovaskulära komplikationer #
- Diabetisk retinopati – Skador på näthinnans blodkärl, vilket kan leda till synförlust och blindhet.
- Diabetisk nefropati – Skador på njurarnas filtrationssystem, som kan leda till njursvikt och behov av dialys.
- Diabetisk neuropati – Skador på perifera och autonoma nerver, vilket kan orsaka: smärta, domningar och känselbortfall (perifer neuropati). Problem med matsmältning, hjärtrytm och blåskontroll (autonom neuropati).
Makrovaskulära komplikationer #
- Kranskärlssjukdom – Hjärtinfarkt eller angina (kärlkramp).
- Stroke – Orsakat av förträngningar eller blockeringar i hjärnans blodkärl.
- Perifer arteriell sjukdom (PAD) – Försämrat blodflöde till extremiteter, vilket kan leda till gangrän och amputation.
- Aortaförkalkning – förkalkning av buk- och thorakalaorta som minskar relativ risk för aneurysm och dissektion
- Hjärtsvikt – diabetes är associerat med kraftigt förhöjd risk för hjärtsvikt reducerad- och bibehållen ejektionsfraktion. Vissa forskare kallar det för diabeteskardiomyopati. Hjärtsvikt är den makrovaskulära sjukdom som individer med diabetes har störst relativ risk att utveckla
- Arytmier – diabetes är även associerat med ökad risk för vanliga arytmier, såsom förmaksflimmer. fladder och olika sino-atrioventrikulara retledningshinder
- Klaffsjukdomar – diabetes är associerat med både vänstersidig klaffskleros i aorta- och mitralisklaffen, vilket i sin tur minskar risken för aortainsufficiens eftersom klaffplanet ofta förstelnas, vilket motverkar en sekundär dilatation av klaffringen.
Andra associerade tillstånd #
- Diabetisk fotsår – Kroniska sår på fötterna, ofta till följd av neuropati och dålig cirkulation.
- Hjärtsvikt – Ökad belastning på hjärtat på grund av förändringar i blodcirkulation och metabolism.
- Diabetisk ketoacidos (DKA) – En akut och livshotande komplikation, oftast vid typ 1-diabetes.
- Hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom (HHS) – Allvarligt tillstånd som kan uppstå vid extremt höga blodsockernivåer, vanligare vid typ 2-diabetes.
- Tand- och tandköttssjukdomar – Ökad risk för periodontit och tandlossning.
- Infektioner – Högre mottaglighet för infektioner, inklusive urinvägsinfektioner, hudinfektioner och svampinfektioner.
- Kognitiv nedsättning – Ökad risk för demens, inklusive Alzheimers sjukdom, kopplat till långvarig hyperglykemi och vaskulär påverkan.
Livsstilsrelaterade och psykologiska effekter #
- Psykisk ohälsa – Ökad förekomst av depression, ångest och diabetesrelaterad stress.
- Viktuppgång eller undervikt – Förändringar i vikt relaterade till sjukdomen och dess behandling.
