Statistik #
| En överblick | 2021 | 2030 | 2045 |
|---|---|---|---|
| Total världsbefolkning | 7,9 miljarder | 8,6 miljarder | 9,5 miljarder |
| Vuxen befolkning (20–79 år) | 5,1 miljarder | 5,7 miljarder | 6,4 miljarder |
| Diabetes (20–79 år) | |||
| Prevalens | 10,5 % | 11,3 % | 12,2 % |
| Antal personer med diabetes | 536,6 miljoner | 642,7 miljoner | 783,2 miljoner |
| Antal dödsfall på grund av diabetes | 6,7 miljoner | – | – |
| Totala hälso- och sjukvårdskostnader på grund av diabetes (i 2021 USD) | USD 966 miljarder | USD 1 028 miljarder | USD 1 054 miljarder |
| Hyperglykemi under graviditet (20–49 år) | |||
| Andel levande födslar påverkade | 16,7 % | – | – |
| Antal levande födslar påverkade | 21,1 miljoner | – | – |
| Nedsatt glukostolerans (20–79 år) | |||
| Prevalens | 10,6 % | 11,0 % | 11,4 % |
| Antal personer med nedsatt glukostolerans | 541,0 miljoner | 622,7 miljoner | 730,3 miljoner |
| Nedsatt fasteglukos (20–79 år) | |||
| Prevalens | 6,2 % | 6,5 % | 6,9 % |
| Antal personer med nedsatt fasteglukos | 319,0 miljoner | 369,7 miljoner | 440,8 miljoner |
| Typ 1 diabetes (0–19 år) | |||
| Antal barn och ungdomar med typ 1-diabetes | 1,2 miljoner | – | – |
| Antal nyligen diagnostiserade fall varje år | 184 100 | – | – |
Globala och lokala variationer i diabetesstatistik #
Diabetes är en av de mest utbredda kroniska sjukdomarna globalt och uppvisar betydande variationer i prevalens och incidens beroende på geografiskt område och socioekonomiska förhållanden. Skillnaderna mellan höginkomstländer och utvecklingsländer understryker behovet av anpassade strategier för förebyggande, diagnostik och behandling.
Typ 1 diabetes
Västvärlden
Typ 1-diabetes är vanligare i västvärlden, med särskilt hög incidens i Skandinavien. Länder som Sverige, Finland, Italienoch Förenade Arabemiraten rapporterar några av de högsta incidenssiffrorna globalt. Andra länder med hög prevalens inkluderar USA, Brasilien, Indien, Kina, Kanada, Tyskland och Ryssland.
Incidensen av typ 1-diabetes har ökat över tid i dessa regioner, vilket kan tillskrivas förbättrad diagnostik och en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer.
Utvecklingsländer
I låg- och medelinkomstländer är incidensen av typ 1-diabetes generellt sett lägre. Dock begränsar bristen på resurser för diagnostik och rapportering tillgången till tillförlitlig epidemiologisk data. Detta utgör en betydande utmaning för en effektiv hantering av sjukdomen i dessa regioner.
Typ 2 diabetes
Västvärlden
Typ 2-diabetes är utbredd i höginkomstländer och kopplas starkt till ökande prevalens av fetma, stillasittande livsstil och en åldrande befolkning. Livsstilsförändringar och folkhälsoprogram har en nyckelroll för att minska sjukdomsbördan i dessa länder.
Utvecklingsländer
I låg- och medelinkomstländer ökar prevalensen av typ 2-diabetes snabbt, vilket drivs av urbanisering och en övergång till västerländska livsstilar. Denna utveckling är särskilt märkbar i Asien och Afrika, där ekonomisk tillväxt och förändrade kostvanor bidrar till sjukdomens spridning.
Graviditetsdiabetes
Västvärlden
Prevalensen av graviditetsdiabetes ökar i höginkomstländer och kopplas till faktorer som senare barnafödande och högre BMI bland gravida kvinnor. I Sverige drabbas cirka 1,7 % av alla gravida kvinnor av graviditetsdiabetes, vilket reflekterar trender som ses i andra västländer.
Utvecklingsländer
Även i utvecklingsländer stiger prevalensen av graviditetsdiabetes, vilket delvis beror på förbättrad screening och diagnostik. Liksom i västvärlden är högre åldrar vid graviditet och ökande BMI viktiga riskfaktorer.
LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults)
Västvärlden
LADA är en form av autoimmun diabetes som uppskattas utgöra 4–14 % av alla diabetesfall hos vuxna i höginkomstländer. Trots detta är LADA ofta underdiagnostiserad, vilket försvårar optimal behandling. Ökad medvetenhet och specifika diagnostiska strategier är avgörande för att identifiera och hantera denna sjukdom korrekt.
Utvecklingsländer
I låg- och medelinkomstländer är information om LADA begränsad, på grund av brist på resurser och kunskap inom hälso- och sjukvårdssystemen. Detta betonar behovet av globala insatser för att öka medvetenheten och förbättra diagnostiska verktyg för alla diabetesformer.
Variationerna i diabetesprevalens och incidens mellan olika regioner belyser de skilda utmaningar som västvärlden och utvecklingsländer står inför. Medan höginkomstländer fokuserar på att bromsa ökningen av diabetes genom livsstilsförändringar och avancerad sjukvård, måste utvecklingsländer prioritera förbättrade resurser för diagnostik, behandling och folkhälsoutbildning. Endast genom en global och anpassad strategi kan vi effektivt minska den växande bördan av diabetes.
