Kontinuerlig glukosmätning (CGM) har blivit en central del av modern diabetesvård och anses idag vara “standard of care” för både barn och vuxna med typ 1-diabetes. I Sverige använder cirka 99 % av barn och 92 % av vuxna med typ 1-diabetes CGM, vilket tydligt visar dess betydelse för behandlingen.
Vad är CGM och hur fungerar det?
CGM mäter kontinuerligt glukosnivåer i interstitialvätskan och ger detaljerad information som kompletterar punktmätningar med traditionella blodsockermätare.
Fördelar med CGM:
- Visar glukosnivåer varje minut eller var femte minut.
- Ger en visuell översikt av blodglukosvariationer under det senaste dygnet.
- Visar trendpilar som prognostiserar glukosvärden de närmaste minuterna.
- Hjälper till att bedöma effekten av:
- Fysisk aktivitet.
- Måltider.
- Skillnader mellan helg- och arbetsdagar.
- Premenstruella dagar.
Två huvudtyper av CGM:
1. Realtids-CGM (rtCGM): Ger kontinuerlig information i ett flöde utan att användaren behöver scanna.
2. Intermittent scannad CGM (isCGM): Kräver att användaren aktivt scannar sensorn för att få aktuell information.
Funktioner hos moderna CGM-system
Moderna CGM-system erbjuder en rad funktioner som gör det enklare att hantera diabetes:
- Larm och notiser: Informerar om avvikande eller snabbt förändrade glukosvärden.
- Följarfunktion: Tillåter att en eller flera personer kan följa glukosnivåerna i realtid.
- Integration med insulinpumpar: Dagens insulinpumpar kan kopplas till CGM för att automatiskt justera insulindoser baserat på sensorvärden, till exempel:
- Stoppa insulintillförsel vid låga värden.
- Öka eller minska insulintillförsel vid behov.
Insamling och analys av CGM-data
CGM genererar ett stort antal glukosvärden dagligen:
- Realtids-CGM (rtCGM): Upp till ca 300 mätvärden per dygn.
- Intermittent scannad CGM (isCGM): Upp till ca 100 mätvärden per dygn.
För att analysera dessa data har kunskapsportaler utvecklats i samarbete med diabetesvården och medicintekniska företag. Pedagogiska grafer och färgkoder används för att ge en tydlig översikt över den glykemiska kontrollen och utgöra underlag för konkreta behandlingsråd. Även personer som använder blodsockermätare kan ladda upp sina data, förutsatt att de genomför frekventa mätningar.
Nationella riktlinjer för CGM i Sverige
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram indikationer för användning av rtCGM, isCGM och insulinpumpar för både vuxna och barn med typ 1-diabetes. Dessa riktlinjer säkerställer att behandlingen är tillgänglig för dem som har störst behov.
Vad är TIR och TITR?
1. TIR (Time In Range):
- Definieras som tiden blodsockret ligger inom intervallet 4–10 mmol/L.
- Används för vuxna med typ 1- och typ 2-diabetes.
- För personer med typ 2-diabetes som behandlas med 4-dos insulin kan TIR ge ett pedagogiskt stöd för att underlätta egenvården.
2. TITR (Time In Tight Range):
- Definieras som tiden blodsockret ligger inom intervallet 3,9–7,8 mmol/L.
- Används för patientgrupper där normoglykemi är målet, exempelvis:
- Barn med typ 1-diabetes.
- Kvinnor med typ 1-diabetes under graviditet.
Skillnader mellan TIR, TITR och HbA1c
1. HbA1c:
- Är starkt kopplat till risken för komplikationer och rekommenderas att analyseras:
- Var 3–4:e månad för typ 1- och typ 2-diabetes.
- Månatligen under graviditet vid diabetes.
2. TIR och TITR:
- Ger mer dynamisk information och beräknas dagligen via glukossensorer.
- Beskriver: Glukosvariabilitet (hur blodsockret varierar). Förekomst av höga och låga blodsocker. Kan uttryckas som procent av tid eller som konkreta tidsmått (minuter, timmar, dygn).
Användning av TIR och TITR i egenvård och behandling
Syftet med TIR och TITR:
- Tydliggöra glykemiska mål för att göra glukosdata mer användbara för patienter och vården.
- Stärka patientens förmåga att fatta informerade beslut kring insulindosering och egenvård.
Praktisk tillämpning:
- Två veckors data används oftast som underlag för bedömning.
- Viktig information ges av: Medelblodglukos. Glukosvariation, uttryckt som standardavvikelse (SD) eller variationskoefficient (CV).
Två personer kan ha samma medelglukos och HbA1c men mycket olika glukosvariabilitet, vilket påverkar behandlingsstrategin.
TIR, typ 1 diabetes vuxna
- TIR 4–10 mmol/liter
- > 70 % av blodsockervärden inom 3,9–10 mmol/l
- < 4 % under 3,9 mmol/l
- < 1 % under 3,0 mmol/l
- < 25 % över 10,0 mmol/l
- < 5 % över 13,9 mmol/l
- Variations Koefficient (CV) under 36 % eller
- Standard Deviation (SD) under 4 mmol/l
TITR, typ 1 diabetes under graviditet
- TITR 3,9–7,8 mmol/l
- Som ovan men:
- > 70 % av blodsockervärden inom 3,5–7,8 mmol/l
- < 4 % under 3,5 mmol/l
- < 1 % under 3,0 mmol/l
- Mindre än 25 % av värden över 7,8 mmol/l
Typ 1 diabetes hos barn, d v s under 18 års ålder
- > 50 % TITR 3,9–7,8 mmol/l
- < 5 % under 3,9 mmol/l
- SD < 4
- I övrigt som vuxna med typ 1-diabetes
Hur kan jag förbättra min tid inom målområdet (TIR)? #
Den huvudsakliga strategin för att förbättra din tid inom målområdet är att identifiera vad som påverkar dina blodsockernivåer. Detta kan ta tid och ibland kännas som ett oändligt experiment. Därför är det viktigt att fokusera på en faktor i taget och att vara snäll mot dig själv under processen. Om du märker att ditt blodsocker ofta är för högt eller för lågt vid en viss tidpunkt på dagen, undersök då dina vanor och aktiviteter under den tidsperioden.
Exempel på orsaker till höga blodsockernivåer efter frukost
Om du ser att ditt blodsocker ofta stiger efter frukosten kan följande faktorer spela in:
- Tidpunkt för din diabetesmedicin (till exempel insulin).
- Dos av din diabetesmedicin.
- Typ av mat du äter och balansen mellan makronäringsämnen (kolhydrater, fett och protein).
- Intag av andra mediciner på morgonen.
- Konsumtion av koffein på morgonen.
Flera strategier för att förbättra TIR
Diabetes är en mycket komplex sjukdom, och det finns många olika strategier för att förbättra din tid inom målområdet. Som alltid är det bäst att arbeta tillsammans med en vårdgivare som är specialiserad på diabetes, exempelvis:
• En endokrinolog.
• En certifierad diabetesvård- och utbildningsspecialist (CDCES).
