Normal insulinsekretion: Fysiologi och funktion

Insulinbehandlingens mål: efterlikna normal insulinfrisättning #

Hos friska individer utan metabola störningar såsom diabetes eller ökad fettmassa ses en insulinsekretion efter en måltid som sker i två faser:

1. Fas 1:
   • Under första fasen varar insulinsekretionen i cirka 10 minuter
   • Huvudfunktionen är att minska den hepatiska glukosproduktionen
   • Insulinets signaleringsvägar möjliggör en efterföljande fas 2-sekretion.

1. Fas 2:
   • Insulinsekretionen varar upp till 2 timmar
   • Hanterar den ökade blodsockernivån som orsakas av kolhydrater i måltiden.

Mellan måltider upprätthålls en låg basal insulinsekretion som tillgodoser kroppens metaboliska behov. Denna fysiologi hos insulinsekretionen ligger till grund för utformningen av insulinbehandlingsregimer. När blodsockernivåerna stiger svarar β-cellerna linjärt med ökad insulinsekretion.

Patologi vid typ 2 diabetes

• Fas 1-insulinsvar: saknas.
• Fas 2-insulinsvar: fördröjt och otillräckligt.

Inledningsvis ökar insulinsekretionen för att kompensera för insulinresistens, men med sjukdomsprogression blir β-cellerna utmattade, och insulinproduktionen minskar. Figuren nedan visar hur insulinsekretionen vanligtvis ter sig hos friska individer och de röda linjerna visar ut exogen insulinbehandling strävar efter en insulindistribution och elimination som är lik bukspottkörtelns.

Bland de tillgängliga antidiabetiska läkemedlen har insulin visat sig ge de bästa resultaten i att sänka HbA1c-nivåer, som illustreras i figuren nedan där vi ser att insulin är mer effektivt än flera orala diabetesläkemedel när det kommer till minskningen av HbA1c. Denna studie jämför däremot inte mer moderna glukossänkande läkemedel såsom SGLT2-hämmare och senaste GLP-1 analogerna.

Klassificering av insulin #

Insulin klassificeras i två huvudkategorier:

1. Måltidsinsulin (bolus):
   • Består av snabbt verkande analoger eller kortverkande humant insulin.
   • Efterliknar den kraftiga insulintoppen hos personer utan diabetes efter en måltid.
2. Basinsulin:
   • Består av intermediärt och långverkande humant insulin eller analoger.
   • Simulerar den basala insulinnivån mellan måltider, under natten och vid fasta.

Klassificeringen baseras huvudsakligen på verkningstid.

Insulinkällor

De huvudsakliga insulinkällorna är:

• Nötkreatursinsulin: Skiljer sig från humant insulin med tre aminosyror.
• Grisinsulin: Skiljer sig från humant insulin med en aminosyra.
• Humant insulin: Framställt genom rekombinant DNA-teknik.

Vid övergång från insulin från djurkälla till humant insulin kan dosjustering behövas eftersom humant insulin har kortare verkningsduration och lägre antigenicitet.

Basinsuliner

Exempel på basinsulin inkluderar:

• Neutral protamine Hagedorn (NPH)
• Isofan-insulin

Dessa insuliner används för att bibehålla stabila insulinnivåer och stödja kroppens metabola krav mellan måltider och under fasta.

Aspart och lispro

• Typ: Snabbverkande måltidsinsulin (bolusinsulin).
• Verkningstid: Börjar verka inom 10–20 minuter, når toppkoncentration efter 1–2 timmar, och varar i upp till 4–6 timmar.
• Exempel på varumärken: Aspart: NovoRapid eller Fiasp. Lispro: Humalog.

Regular insulin

• Typ: Kortverkande måltidsinsulin (bolusinsulin).
• Verkningstid: Börjar verka inom 30 minuter, når toppkoncentration efter 2–3 timmar, och varar i upp till 6–8 timmar.
• Exempel på varumärken: Actrapid och Humulin R

NPH (neutral protamine hagedorn)

• Typ: Intermediärverkande basinsulin.
• Verkningstid: Börjar verka inom 1–2 timmar, når toppkoncentration efter 4–6 timmar, och varar i upp till 12–18 timmar.
• Exempel på varumärken: Insulatard och Humulin N

Glargine

• Typ: Långverkande basinsulin.
• Verkningstid: Börjar verka inom 1–2 timmar, utan tydlig topp, och varar i upp till 24–36 timmar beroende på dos.
• Exempel på varumärken: Lantus, Toujeo, och Abasaglar.