Nyupptäckt diabetes: Hantering

Initial bedömning #

Vid diagnos av diabetes, oavsett om det är typ 1 diabetes, typ 2 diabetes, graviditetsdiabetes eller LADA, står både patienten och vårdgivaren inför ett komplext medicinskt och praktiskt ansvar. Varje form av diabetes representerar en unik patofysiologisk process som kräver skräddarsydd hantering och behandling vid debut. I vissa fall kan personer med nydebuterad diabetes vara i behov av akut sjukvård, och beslutet om detta baseras på en noggrann bedömning av blodsockernivåer, ketoner och patientens allmänna tillstånd.

Uteslut följande:

• DKA, särskilt viktigt bland barn och ungdomar. Genomgående anamnestagning och undersökning av patienten samt vitalparametrar.
• Kraftig hyperglykemi
• Hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom
• Andra metabola rubbningar

Nyupptäckt diabetes och initiering av insulinbehandling #

Vid P-glukos > 15–20 samt symtom som vid hyperglykemi ska individen initialt behandlas med insulin för att avlasta beta-celler. Individer med typ 2 diabetes kan relativt fort gå över till tablett- eller kostbehandling.

Sträva efter snabb glukoskontroll för att minska risken för akuta komplikationer som ketoacidos.

Val av insulin och dosering

1. Basal-bolusregim:
   • Måltidsinsulin: Insulin lispro (snabbverkande) 2–4 enheter till varje måltid.
   • Basinsulin: NPH-insulin (Lantus/Abasaglar) 4–6 enheter till natten.
2. Uppföljning och titrering:
   • Följ patientens blodglukos med fullständiga blodsockerkurvor under den första veckan.
   • Justera doserna baserat på patientens respons, målvärden, och glukoskurvor.
3. Målvärden:
   • Fasting P-Glukos: 4–7 mmol/L.
   • Postprandialt P-Glukos: <10 mmol/L.

Nedtrappning av insulin

• Informera patienten om att insulin ofta kan trappas ned inom 2–8 veckor, särskilt vid typ 2-diabetes.
• Under nedtrappningsperioden:
  • Rekommendera 2–3 fullständiga dygnskurvor per vecka för att övervaka glykemisk kontroll.
  • Anpassa nedtrappningen individuellt beroende på patientens blodglukos och kliniska bild.

Labprover vid debut och uppföljning #

Vid debut:

• HbA1c
• Dygnskurva för blodglukos, 4 ggr/dag (fasteblodsocker, efter frukost, före middag och vid läggdags). Kontroll i 2–3 dagar som underlag för behandlingsplan
• Hb
• CRP
• Urinsticka
• Natrium, kalium, kalcium och kreatinin
• Thyroideaprover
• Autoantikroppar och C-peptid
• Graviditetstest om indicerat

Kontrollera följande:

• Vikt, längd, bukomfång: Viktiga mått för att bedöma patientens nutritionsstatus och eventuell övervikt eller fetma, vilket har betydelse för den fortsatta behandlingsplanen.
• Lipidstatus : LDL-C, HDL-C, total kolesterol, triglycerides, non-HDL-kolesterol
• Leverstatusprover: Viktiga för att identifiera eventuella leverproblem, som fettlever eller pankreascancer. (ASAT, ALAT)
• B12
• EKG
• Årliga kontroller bör inkludera vikt, midjemått, fastande blodglukos, HbA1c minst två gånger om året, samt regelbundna kontroller av natrium, kalium, kreatinin, lipidstatus, urinsticka och EKG var femte år.
• Vid specifik misstanke kan ytterligare tester som oralt glukostoleranstest (OGTT), antikroppar för diabetes typ 1 eller LADA, och komplett leverstatus vidtas.

Fysisk bedömning #

• Allmäntillstånd och näringstillstånd: Finns tecken på övervikt eller fetma? Några tecken på andningssvårigheter eller behov av hjälpmedel?
• Psykiskt tillstånd: Hur mår patienten mentalt?
• Hjärt- och lungundersökning: Auskultation av hjärta och lungor.
• Blodtrycksmätning: Mät blodtrycket sittandes i vänster arm som standard och ortostatiskt vid behov.
• Buk: Finns tecken på fetma, leversvullnad eller vätska i buken?
• Fötter: Undersök fötterna för skador, sår, eller felställningar. Kontrollera arteriell cirkulation och nervfunktion.
• Neurologiska tester: Testa reflexer, sensibilitet, vibrationssinne med stämgaffel och tryck/beröring med monofilament.
• Symtomentveckling: Hur har symtomen utvecklats? Finns tecken på sjukdomar som kan ha utlöst diabetes?

Livsstil och övriga faktorer #

• Kost och motion: Hur ser patientens mat- och motionsvanor ut?
• Hjärt- och lungsymtom: Finns tecken på hjärt-kärlsjukdom som bröstsmärtor vid ansträngning eller andfåddhet?
• Syn: Har patienten upplevt någon synnedsättning?
• Sexuell hälsa: Erektil dysfunktion kan vara ett tidigt tecken på utbredd åderförkalkning.
• Familjehistorik: Finns det ärftlighet för diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar som stroke eller högt blodtryck?
• Rökvanor: Är patienten rökare eller har tidigare rökt?
• Sjukdomshistorik och medicinering: Vilka andra sjukdomar har patienten och vilken medicinering tar hen?
• Social och boendesituation: Speciellt för äldre patienter, finns det behov av hemtjänst eller hemsjukvård?
• Arbete och fritid: Hur ser patientens arbets- och alkoholkonsumtionssituation ut? Använd gärna AUDIT för att screena.
• Remisser: remittera patient till dietist och diabetessköterska om dessa inte redan är inkopplade

Detta är en omfattande överblick över utredning och bedömning av en patient med nyupptäckt diabetes, inklusive fysiska tester, anamnes, och laboratorieprov.

Instruktioner till patienten #

Om patienten kan administrera sina egna insulininjektioner ska utbildning i insulingivning och blodsockermätning initieras omedelbart, redan under vårdtidens första dag.

Plan för utbildning

Dag 1:

• Introducera praktisk instruktion i insulingivning med patientens egna engångspennor.
• Lär ut korrekt teknik för blodsockermätning med patientens personliga blodsockermätare.
• Förklara och visa hur blodsockervärden ska dokumenteras i en blodsockerdagbok.

Under vårdtiden:

• Ge kontinuerlig vägledning och uppföljning av insulininjektionsteknik med fokus på korrekt hantering av engångspennor.
• Informera om och låt patienten öva injektionsteknik, inklusive val av injektionsställen för att minimera risken för lipohypertrofi.
• Säkerställ att patienten lär sig korrekt blodsockermätning, inklusive kalibrering av mätare och hantering av mätdata.
• Identifiera och utbilda patienten om symtom på hypoglykemi samt åtgärder för att hantera dessa.

Inför utskrivning:

Säkerställ att patienten är förtrogen med följande:

• Självständig administrering av insulin.
• Blodsockermätning och dokumentation av mätresultat.
• Identifiering och omedelbar åtgärd vid hypoglykemi och insulinkänning.

Blodsockermätare och testfrekvens #

Utdelning av blodsockermätare

Alla patienter som behandlas med insulin eller hypoglykemiska tabletter (t.ex. SU-preparat: Amaryl, Minidiab, NovoNorm) ska få en egen blodsockermätare precis när man initierar behandling och kan sedan avvecklas om blodsockervärden ligger stabilt med given medicinering.

Instruktioner för användning

Patienten ska utbildas i följande:

• Korrekt insättning och användning av teststickor.
• Rätt teknik för blodprovstagning.
• Dokumentation av resultat i en blodsockerdagbok.

Testfrekvens

• Testfrekvensen ska fastställas i samråd med ansvarig diabetessjuksköterska eller behandlande läkare.
• Frekvensen ska anpassas individuellt enligt diabeteslogaritmen och aktuella blodsockervärden.