Retinopati och ögonsjukdomar: diabetes och synnedsättning

Retinopati och synnedsättning vid diabetes

Våra ögon är egentligen en del av hjärnan. Man kan säga att ögat och synnerven (bild nedan) är en framskjuten del av hjärnan. Ögat träffas av ljus från omgivningen och när ljuset når ögats näthinna så omvandlas ljus till elektriska signaler som skickas (via synnerven) till hjärnan. I hjärnan tolkas signalerna och detta ger oss vår syn. Här nedan finns en schematisk bild av ögat. Personer med diabetes kan med åren utveckla retinopati, vilket betyder sjukdom i näthinnan. Retinopati kan leda till synnedsättning och blindhet. För att minska risken för retinopati så är det avgörande att man har god blodsockerkontroll. Retinopati kan drabba både personer med typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes. Personer med diabetes kan även drabbas av andra ögonsjukdomar, vilket också diskuteras här nedan.

Illustration

Vad är retinopati?

Retinopati innebär att näthinnan blir skadad och detta leder till synnedsättning. Ju mer retinopati man har, desto mer uttalad blir synnedsättningen. Man kan bli blind av retinopati och faktum är att blindhet till följd av diabetes är den vanligaste orsaken till blindhet i västvärlden.

Hur uppstår retinopati?

Retinopati är en konsekvens av att näthinnans blodkärl förändras och fungerar sämre. Detta sker på två sätt:

  • Blodkärlen i näthinnan vidgas. Vidgade blodkärl läcker vätska och kan även blöda. Sådan vätska och blödningar är mycket skadliga för näthinnan.
  • Det bildas nya blodkärl och till slut blir det för många blodkärl i näthinnan. De nya blodkärlen bildas för att det föreligger syrebrist i näthinnan, vilket

Blodkärlen läcker, utöver vätska, även äggviteämnen (protein) vilket gör att man kan se små gula fläckar på näthinnan om man fotograferar den. Anledningen till att man får nya blodkärl är för att de existerande kärlen inte fungerar bra, vilket gör att nya kärl bildas och detta är ogynnsamt. Sammantaget leder detta till att näthinnan skadas vilket gör att man får försämrad syn.

Hur många drabbas av retinopati?

Retinopati är tyvärr väldigt vanligt vid diabetes och detta gäller både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Ungefär 60% av alla med diabetes har förändringar på näthinnan och av dessa så drabbas 10–35% av synskador. Trots att risken är hög så har de flesta personer med diabetes endast små bekymmer med ögonen. Om man får problem med ögonen så finns dessutom bra behandling idag.

Hur kan jag undvika eller minska risken för retinopati?

För att minska risken för retinopati är det avgörande att ha bra blodsockerkontroll. Vi vet idag med stor säkerhet att högt blodsocker är den absolut viktigaste orsaken till retinopati. För att minska risken för retinopati skall man därför ha så bra blodsockerkontroll som möjligt.

Utöver blodsocker så är även blodtryck viktigt. Högt blodtryck är också skadligt för näthinnan och därför måste man vara noggrann med att kontrollera blodtrycket.

Ju längre tid man haft diabetes desto högre är risken för retinopati. Detta beror på att blodkärlen belastas med höga koncentrationer socker under tiden man har diabetes. Ju längre man haft diabetes, desto större är den sammanlagda belastningen på kärlen.

Om man utvecklar retinopati så är det möjligt att behandla den med laserbehandling. Denna behandling innebär att man riktar en laserstråle mot de kärl som är dåliga så att de slutar växa och slutar blöda.

 

Figuren visar en förstorad bild av näthinnan. Den stora oregelbundna röda fläcken i mitten är en blödning som beror på att ett blodkärl har brustit.

 

Andra ögonsjukdomar vid diabetes

Glaukom (grön starr)

Personer med diabetes har 40% högre risk att drabbas av glaukom (grön starr), jämfört med personer utan diabetes. Ju längre man haft diabetes, desto vanligare är glaukom.

Glaukom innebär att trycket inuti ögat stiger. Ögat är nämligen fyllt med vätska och om det ansamlas för mycket vätska i ögat så stiger trycket. Det höga trycket kan leda till att blodkärlen pressas ihop så att blodflödet till näthinnan och synnerven blir sämre. Detta leder gradvis till synnedsättning.

Glaukom kan idag behandlas med läkemedel eller operation.

Katarakt (grå starr)

Katarakt är vanligt bland äldre i befolkningen. Personer med diabetes har dock 60% högre risk at drabbas av katarakt, vilket är det samma som grå starr. Personer med diabetes tenderar få katarakt tidigare i livet och sjukdomen har ett aggressivare förlopp.

Katarakt innebär att ögats lins (strukturen längst fram) blir grumlig och detta leder till att ljuset inte kan ta sig igenom linsen som vanligt.

Katarakt kan avhjälpas med särskilda solglasögon. Om man har uttalad katarakt så kan det bli nödvändigt att ta bort ögats lins (det är möjligt att få en ny lins transplanterad).

Mer om retinopati

Retinopati betyder sjukdom i näthinnan. Det finns dock olika typer av retinopati, vilka förklaras här nedan.

Icke-proliferativ retinopati

Detta är den vanligaste typen av retinopati och den innebär att de allra minsta kärlen under näthinnan svullnar, vilket leder till att blodflödet blir gradvis sämre. Icke-proliferativ retinopati graderas från 1 till 3 (mild, måttlig, svår). Personer som har icke-proliferativ retinopati har inga symptom av detta. I princip alla med typ 1 diabetes utvecklar icke-proliferativ retinopati. De flesta med typ 2 diabetes utvecklar också detta.

Makulaödem

Vad är makula: gula fläcken?

Ovanstående bild visar en gul fläck i ögats näthinna. Den gula fläcken kallas även makula. Det är med hjälp av gula fläcken som vi kan se föremål skarpt (det är alltså ögats fokus).

Vad är makulaödem?

Vid retinopati fungerar ögats blodkärl dåligt, vilket gör att de kan läcka vätska (från blodet) till näthinnan. Då svullnar näthinnan och om detta drabbar makula så kan man inte längre se skarpt (synen blir suddigare).

Proliferativ retinopati

Proliferativ retinopati innebär att retinopatin förvärras gradvis och detta är allvarligare. Blodkärlen är i detta stadium så dåliga att de kan vara helt blockerade. Då bildas nya kärl i näthinnan och dessa nya kärl har sämre kvalitet än de ursprungliga kärlen. De kan börja blöda och detta tillstånd kallas glaskroppsblödning.

Nya blodkärl kan också leda till att det bildas ärrvävnad i näthinnan. Ärrvävnad skadar näthinnan och kan dessutom dra i den så att den lossnar från underlaget. När näthinnan lossnar så drabbas man av näthinneavlossning, vilket är ett allvarligt tillstånd som måste behandlas av läkare.

Det är proliferativ retinopati som leder till synnedsättning och blindhet. Lyckligtvis är denna typ av retinopati mindre vanlig.

Hjärt-kärlsjukdom och diabetes

Hjärt-kärlssjukdom: vad är det och hur förebygger vi det? Under 1940-talet genomgick Sverige stora förändringar i livsstil och samhällsstruktur. Dessa förändringar innefattade automatisering av industri och transporter, ökad matproduktion, förändrad mattillverkning och tillkomst av skadliga ingredienser såsom transfetter, ökad rökning och ökat stillasittande. Detta medförde uppkomst av riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck, blodfettsrubbning och diabetes. Dessa riskfaktorer leder till ansamling av…

Läs mer

Diabetes typ 1: vikten av riskfaktorkontroll för hjärt-kärlsjukdom & död

Betydelsen av riskfaktorkontroll för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och död vid typ 1 diabetes: hur bra kan det bli? En uppsjö av epidemiologiska, kliniska och experimentella studier har demonstrerat att individer med typ 1 diabetes har ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och andra diabetes-relaterade sjukdomar jämfört med individer utan diabetes. Hjärt-kärlkomplikationerna delas upp i två kategorier,…

Läs mer

Fett & olja i mat: hur fetter och kolesterol hanteras i kroppen

Hur fett (lipider) & kolesterol hanteras i kroppen Fett, lipider och olja är tre benämningar på samma sak. Det finns många olika typer av fetter. Fett i maten domineras totalt av triglycerider (ca 90%) och därutöver finns en liten del steroider och fosfolipider. Med andra ord utgör triglycerider huvudkomponenten i olivolja, smör och alla andra…

Läs mer

Läkemedel för behandling av typ 2 diabetes

Behandling av typ 2 diabetes: läkemedel som minskar risken för komplikationer Hur man behandlar typ 2 diabetes Typ 2 diabetes innebär att man har en störning i ämnesomsättningen och det leder till högt blodsocker. Orsaken till detta är att man antingen har brist på hormonet insulin, eller så har hormonet en sämre effekt i kroppen.…

Läs mer

Nefropati (njursjukdom) och nedsatt njurfunktion

Diabetes och njursjukdom (nefropati) Nefropati drabbar både personer med typ 1 diabetes och typ 2 diabetes Njurarna är kroppens reningsverk. De renar blodet från överflödiga ämnen och slaggprodukter, som får lämna kroppen via urinen. Även läkemedel lämnar kroppen via njurarna. Dessutom reglerar njurarna vätskebalansen, salter, mineraler, blodtrycket, blodets surhetsgrad, skelettomsättningen och blodbildningen. I varje njure…

Läs mer

Allt om typ 1 diabetes: orsaker, symptom, prognos, komplikationer & behandling

Typ 1 diabetes: orsaker, symptom, prognos, komplikationer och behandling av vår näst vanliga autoimmuna barnsjukdom Vad är typ 1 diabetes? Typ 1 diabetes är vår näst vanligaste autoimmuna barnsjukdom och den näst vanligaste formen av diabetes. Sjukdomen beror på en autoimmun reaktion mot kroppens pankreatiska βeta-celler, dvs. kroppens egna immunceller attackerar särskilda celler i bukspottskörteln…

Läs mer

Lågkolhydratkost (LCHF) och ketogen kost (strikt LCHF) intresserar forskare

Ökat intresse för lågkolhydratkost (LCHF) och ketogen kost (strikt LCHF) bland forskare David Ludwig är professor vid Harvard University. Han har erhållit cirka 100 miljoner kronor i forskningsanslag för att studera lågkolhydratkost (LCHF, ketogen kost). Professor Ludwig säger följande: ”Vi vet att merparten av kroniska sjukdomar i landet beror på livsstil, särskilt kostvanor. […] Det…

Läs mer

Insulinpump för behandling av diabetes

Behandling med insulinpump Vad är en insulinpump? Man har använt insulin för att behandla diabetes sedan 1920-talet. Eftersom insulin inte kan ätas eller drickas (insulin förstörs i magsäcken och tarmarna) så måste det injiceras. Med hjälp av insulinsprutor och insulinpennor injiceras insulin i fettet under huden. De allra flesta som får insulin använder pennor (insulinpennor)…

Läs mer

Allt om intermittent fasta & periodisk fasta: fördelar, risker & effekter

Intermittent fasta och periodisk fasta: effekter på viktnedgång och hälsa Vad är periodisk fasta och intermittent fasta? Dessa dagar är mat väldigt lättillgängligt och därför anser vi att fasta är ett medvetet och frivilligt beslut att avstå från mat, oftast i ett par timmar till veckor. Att låta bli mat innebär för kroppen en möjlighet…

Läs mer

Kalorisnål kost, måltidsersättningar och hur man går ner i vikt

Kalorisnål kost för att gå ner i vikt Kalorisnål mat innebär att man minskar den totala mängden kalorier (energi) i maten). Med kalorisnål mat äter man cirka 1000 till 1400 kcal per dag. Tanken bakom den kalorisnåla dieten är att skapa negativ energibalans, dvs man skall äta färre kalorier än man förbränner under en dag,…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.