Nefropati (njursjukdom) och nedsatt njurfunktion

Diabetes och njursjukdom (nefropati)

Nefropati drabbar både personer med typ 1 diabetes och typ 2 diabetes

Njurarna är kroppens reningsverk. De renar blodet från överflödiga ämnen och slaggprodukter, som får lämna kroppen via urinen. Även läkemedel lämnar kroppen via njurarna. Dessutom reglerar njurarna vätskebalansen, salter, mineraler, blodtrycket, blodets surhetsgrad, skelettomsättningen och blodbildningen. I varje njure finns cirka 1 miljon små enheter som kallas nefron. Dessa enheter innehåller speciella blodkärl som filtrerar blodet. Nefronen arbetar dygnet runt och deras kapacitet att rena blod är högre än vad som egentligen behövs, vilket gör att man kan klara sig även när njurfunktionen sjunker.

Diabetes leder dessvärre till att njurarnas funktion försämras med åren. Nefropati betyder njursjukdom och faktum är att diabetes är den vanligaste orsaken till nefropati i hela världen. Man använder ofta benämningen diabetesnefropati för att beskriva denna typ av njursjukdom. Nefropati är en sjukdom som förvärras med tiden och till slut kan man drabbas av njursvikt. Vid njursvikt klarar inte längre njurarna att utföra sina uppgifter. Njursvikt är ett mycket allvarlig tillstånd som påverkar alla aspekter av livet. Både personer med typ 1 diabetes och typ 2 diabetes kan drabbas av nefropati och slutligen njursvikt.

Hur upptäcker man nefropati?

Nefropati kan upptäckas genom att man mäter koncentrationen av ett särskilt äggviteämne (protein) i urinen. Detta äggviteämne heter albumin. Om man har för mycket albumin i urinen så är det ett tecken på nefropati. Ju mer albumin man utsöndrar desto mer uttalad är nefropatin.

På medicinskt språk använder man termen albuminuri för att säga att det förekommer albumin i urinen. Man skiljer på mikroalbuminuri och makroalbuminuri:

  • Mikroalbuminuri innebär att koncentrationen av albumin i urinen är mellan 30 till 299 mg/dygn. Detta innebär att man har ”lite albuminuri”.
  • Makroalbuminuri innebär att man utsöndrar 300 mg eller mer albumin per dygn. Detta innebär att man har ”mycket albuminuri”.

Alla som har diabetes genomgår årligen en kontroll av albuminuri. Det är viktigt att du säkerställer att det görs en sådan kontroll varje år.

Vad innebär albuminuri (albumin i urinen)?

Om man har för mycket albumin i urinen så innebär det att man har nefropati. Njurarna skall normalt inte ”läcka” albumin. När de gör det så har man fått njurkomplikationer till följd av diabetes. Själva albuminurin indikerar två saker:

  1. Njurskada (nefropati) föreligger – Albuminuri är ett bevis på att njuren tagit skada av diabetessjukdomen.
  2. Ökad risk för hjärtkärlsjukdom – Forskning talar starkt för att personer som har nefropati har kraftigt ökad risk för andra hjärt-kärlsjukdomar, så som hjärtattack, stroke och hjärtsvikt.

Forskarna vet inte säkert varför nefropati är relaterat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Däremot vet vi säkert att risken för njursvikt och hjärt-kärlsjukdom ökar allteftersom koncentrationen av albumin i urinen stiger. 1

Hur vanligt är nefropati och albuminuri?

Ungefär en tredjedel av personer som får typ 1 diabetes utvecklar mikroalbuminuri inom 20 år. 2 Cirka 40% av personer med mikroalbuminuri får makroalbuminuri inom 10 år. 3 Det skall dock nämnas att vissa personer med mikroalbuminuri aldrig utvecklar makroalbuminuri. Hur förloppet ser ut varierar mycket från individ till individ.

Hur kan man förebygga nefropati eller minska risken för att det förvärras?

De viktigaste åtgärderna för att minska risken för njurskador, liksom för att förhindra att de blir värre, är som följer:

  1. God blodsockerkontroll (glykemisk kontroll). Sannolikt är högt blodsocker den viktigaste orsaken till att nefropati uppkommer.
  2. Noggrann kontroll av blodtryck. Högt blodtryck är mycket skadligt för njurarna och det måste behandlas för att minska skadorna. Idag finns mycket effektiva läkemedel för att behandla högt blodtryck.
  3. Möjligtvis kan även statiner (läkemedel som sänker blodfetterna, kolesterolet) vara gynnsamt. 4

Forskning visar att noggrann blodsockerkontroll minskar risken för att utveckla mikroalbuminuri med 30%. Risken för att mikroalbuminuri skall övergå till makroalbuminuri kan minskas med 50% genom noggrann blodsockerkontroll.

Vilka symptom orsakar nefropati och njursvikt?

Nefropati orsakar inga symptom förrän njursvikten är mycket uttalad och då är situationen oftast allvarlig. De symptom som uppkommer vid njursvikt är dessutom svåra att känna igen. Det vanligaste symptomet är att man samlar vätska i kroppen. Man kan även få dålig matlust, orolig mage, svaghet och svårigheter att koncentrera sig.

Hur kan jag förebygga nefropati?

Egenvård

  • Kontrollera ditt blodsocker regelbundet och gör ditt yttersta för att hålla dig inom det intervall som läkaren/sjuksköterskan rekommenderat. Högre blodsocker innebär ökad risk för nefropati. (Man bör dock beakta risken för lågt blodsocker, vilket kan bli farligt).
  • Kontrollera ditt blodtryck regelbundet. Högt blodtryck förvärrar alltid nefropati. För att sänka ditt blodtryck kan du (1) gå ner i vikt, (2) äta mindre salt, (3) undvika alkohol och tobak, (3) motionera regelbundet.

Läkemedel

  • Oftast används läkemedel för att sänka blodtrycket. Vid diabetes är det klokt att använda blodtrycksmedicin av typen ACE-hämmare eller ARB, eftersom dessa visat sig vara gynnsamma för njurfunktionen.
  • ACE-hämmare och ARB rekommenderas till personer med diabetes och högt blodtryck eller albuminuri. Dessa läkemedel skyddar njurarna och sänker blodtrycket.

Kost

Vissa läkare rekommenderar att man skall äta mindre protein om man har makroalbuminuri. Syftet med detta är att minska belastningen på njurarna. Protein förefaller öka ansträngningen på njurarna. Tala med din vårdgivare om detta innan du ändrar kosten.

Vad innebär njursvikt?

Allteftersom nefropati förvärras så blir nefronens förmåga sämre. Detta innebär att nefronen inte längre kan filtrera blodet och då börjar slaggprodukter ansamlas i kroppen. Detta leder till rubbningar i vätskebalans, saltbalans,  högt blodtryck osv. Njursvikt är ett mycket allvarligt tillstånd med hög sjuklighet och dödlighet. Vid svår njursvikt måste man antingen erhålla en ny njure (transplantation) eller filtrera blodet via en maskin som kallas dialysator (behandlingen heter dialys).

Man kan faktiskt mäta njurarnas förmåga att filtrera blod. Detta görs oftast genom att mäta koncentrationen av kreatinin i blodet. Kreatininkoncentrationen stiger i blodet allteftersom njurarnas funktion förämras. Genom att mäta kreatinin kan vi uppskatta njurfunktionen.


  1. Raile K et al: Diabetic nephropathy in 27,805 children, adolescents, and adults with type 1 diabetes: effect of diabetes duration, A1C, hypertension, dyslipidemia, diabetes onset, and sex. Diabetes Care. 2007;30(10):2523-2528. Gross JL et al: Diabetic nephropathy: diagnosis, prevention, and treatment. Diabetes Care. 2005;28(1):164-176. Valmadrid CT et al: The risk of cardiovascular disease mortality associated with microalbuminuria and gross proteinuria in persons with older-onset diabetes mellitus. Arch Intern Med. 2000;160(8):1093-1100.

  2. Hovind P, Tarnow L, Rossing P, et al. Predictors for the development of microalbuminuria and macroalbuminuria in patients with type 1 diabetes: inception cohort study. BMJ. 2004;328(7448):1105–0.

  3. Gross JL, de Azevedo MJ, Silveiro SP, Canani LH, Caramori ML, Zelmanovitz T. Diabetic nephropathy: diagnosis, prevention, and treatment. Diabetes Care. 2005;28(1):164-176. Caramori ML, Fioretto P, Mauer M. The need for early predictors of diabetic nephropathy risk: is albumin excretion rate sufficient? Diabetes. 2000;49(9):1399-1408.

  4. Perkins BA, Ficociello LH, Silva KH, Finkelstein DM, Warram JH, Krolewski AS. Regression of microalbuminuria in type 1 diabetes. The New England journal of medicine. 2003;348(23):2285-2293. doi:10.1056/NEJMoa021835.

Lågt glykemiskt index (GI), glykemisk load och gå ner i vikt

Mat med lågt glykemiskt index och låg glykemisk load (låg GI, låg GL) Mat med lågt glykemiskt index (låg GI kost) och låg glykemisk belastning (låg GL kost) har blivit allt mer populär (Jebb SA (2005) Dietary strategies for the prevention of obesity. Proc Nutr Soc 64: 217–227). Glykemiskt index är ett mått på hur…

Läs mer

Effekter av sötningsmedel: aspartam, fruktos, stevia, sukralos, sackarin, acesulfam

Hur påverkas vi av sötningsmedel och tillsatser i mat och dryck? Om aspartam, fruktos, stevia, sukralos och andra tillsatser Fruktos (fruktsocker) och glukos (druvsocker) finns naturligt i frukt, grönsaker och honung. Människan har sannolikt ätit fruktos och glukos så länge den funnits. Intaget av fruktos och glukos var dock lågt ändra fram till 1800-talet, då…

Läs mer

Komplikationer av typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes leder till komplikationer – blodsocker är avgörande Detta kapitel handlar om komplikationer (följdsjukdomar, konsekvenser) av typ 1 diabetes. Kunskap om dessa komplikationer är viktigt för den som har typ 1 diabetes, eftersom det går att förhindra, eller åtminstone skjuta upp, dessa komplikationer genom noggrann kontroll av riskfaktorer. Man bör dock veta att…

Läs mer

Kontinuerlig mätning av blodsocker (CGM)

Kontinuerlig glukosmätning (CGM) Att kunna mäta blodsockret var som helst och när som helst med en blodsockermätare har revolutionerat livet för personer med diabetes. Alla med typ 1 diabetes och många med typ 2 diabetes har bärbara blodsockermätare, med vilka man sticker sig själv i fingret och analyserar blodsockret i en droppe blod som förs…

Läs mer

Högt blodtryck (hypertoni) och diabetes

Högt blodtryck (hypertoni) vid diabetes Vad är blodtryck? Blodtryck är trycket i kroppens kärl (artärer) och det beskrivs med två värden. Det högsta värdet – systoliskt tryck – är det maximala trycket som finns i kärlen när hjärtat pumpar. Det lägre värdet – diastoliskt tryck – anger trycket i kärlen mellan hjärtslagen. Ett systoliskt tryck under 120…

Läs mer

Behandling med SGLT2-hämmare

Behandling av diabetes med SGLT2-hämmare Det finns en ny läkemedelsgrupp för typ 2 diabetes som heter SGLT2-hämmare, dessa verkar genom att öka filtrationen av socker (glukos) genom njurarna, vilket resulterar i lägre nivåer av blodsocker, mindre vätska och även viktnedgång. Glukos filtreras ut i njurarna men njuren absorberar även en hel del glukos och därav…

Läs mer

Historien om typ 2 diabetes

En bittersöt historia om socker, livsstil, miljö och okunskap Detta inlägg har ej ännu översatts till svenska. The saga of diabetes is one of the most extraordinary examples of translational research. At the beginning of the twentieth century, diabetes was a rare but rapidly fatal childhood disease. Revolutionary discoveries during the first half of the…

Läs mer

Ytterligare en SGLT-2 hämmare minskar sjuklighet och dödlighet vid typ 2 diabetes

SGLT-2-hämmare: en ny generation läkemedel för typ 1 och typ 2 diabetes SGLT 2-hämmare är en ny typ av läkemedel som tog världen med storm när studien EMPA-REG publicerades 2015. Man kan lugnt säga att väldigt få forskare förväntade sig att läkemedlet empagliflozin (som är en SGLT 2-hämmare) skulle ha någon större inverkan på sjuklighet och…

Läs mer

Berätta för andra med diabetes

Att ha en kronisk sjukdom innebär en livslång utmaning och denna utmaning är olika för alla. Att ta del av andras erfarenheter kan vara mycket värdefullt. Här kan Du som har diabetes berätta hur det är att leva med diabetes. Du får gärna skriva om exempelvis framgångar eller motgångar som varit betydelsefulla. Ordet är fritt…

Läs mer

Forskning från Sahlgrenska: Lågkolhydratkost minskar fettlever

Snabba och dramatiska effekter av att minska på kolhydraterna för den som har fettlever Lågkolhydratkost har blivit allt mer populärt de senaste åren och så även bland forskarna (läs mer Forskare mer intresserade av lågkolhydratkost). Nu har framstående forskare från Sahlgrenska Akademin publicerat en studie i den ansedda tidskriften Cell Metabolism där de visar att kolhydratfattig…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.