Högt blodtryck (hypertoni) och diabetes

Högt blodtryck (hypertoni) vid diabetes

Vad är blodtryck?

Blodtryck är trycket i kroppens kärl (artärer) och det beskrivs med två värden. Det högsta värdet – systoliskt tryck – är det maximala trycket som finns i kärlen när hjärtat pumpar. Det lägre värdet – diastoliskt tryck – anger trycket i kärlen mellan hjärtslagen. Ett systoliskt tryck under 120 och ett diastoliskt tryck under 80 är normalt. När man anger blodtrycket så skriver man först det systoliska trycket och därefter det diastoliska, med ett snedstreck mellan.  Blodtryck 120/80 innebär alltså systoliskt tryck på 120 och diastoliskt tryck på 80. I vardagligt språk säger man oftast ”övertryck” istället för systoliskt tryck och ”undertryck” istället för diastoliskt tryck. Blodtryck mäts i enheten mmHg som är en förkortning för millimeter kvicksilver.

Vad är högt blodtryck (hypertoni)?

Högt blodtryck och hypertoni är samma sak. Man har högt blodtryck om blodtrycket är högre än normalt. Hypertoni (högt blodtryck) drabbar 10–25% av alla vuxna och är en kraftig riskfaktor för kranskärlssjukdom, hjärtattack, stroke, njursjukdom och kärlsjukdom i benen. Faktum är att högt blodtryck förmodligen är en av världens viktigaste orsaker till död. Detta är mycket ledsamt eftersom det är tämligen enkelt att behandla ett högt blodtryck.

Varför är det viktigt att mäta sitt blodtryck?

Hypertoni är en av de absolut vanligaste och viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Högt blodtryck är den vanligaste riskfaktorn för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, förmaksflimmer och en rad andra hjärt-kärlsjukdomar. Alla personer i befolkning skall kontrollera sitt blodtryck och detta skall göras varje år. Om man har diabetes är det särskilt viktigt att vara noggrann med blodtrycket eftersom högt blodtryck ökar risken för diabeteskomplikationer.

Både personer med typ 1 diabetes och typ 2 diabetes drabbas av högt blodtryck. Att ha både diabetes och högt blodtryck innebär kraftigt ökad risk för komplikationer. Du som har diabetes bör därför säkerställa att ditt blodtryck kontrolleras varje år och att du får behandling så att trycket ligger under målvärdet. Med målvärde menas den blodtrycksnivå som du skall hålla dig under.

Hur mäter man blodtryck?

Du kan mäta blodtrycket på vårdcentralen eller där du har en vårdkontakt. Det går fort att mäta blodtrycket. De blodtryck som uppmäts på vårdcentralen och medicinkliniken har mycket hög precision eftersom personalen har erfarenhet av att mäta blodtryck. Idag kan man dock köpa automatiska blodtrycksmätare i handeln. Ett exempel på en sådan blodtrycksmätare ses här nedan. De är mycket enkla att använda; man fäster manschetten på överarmen och trycker på start. Det är viktigt att manschettern är i samma höjd som hjärtat och man bör helst ligga ner och vila 5 minuter innan trycket tas.

Automatisk blodtrycksmätare. Dessa finns att köpa på apoteken. Mätprecisionen är oftast hög.

Automatisk blodtrycksmätare. Dessa finns att köpa på apoteken. Mätprecisionen är oftast hög. Det diastoliska trycket visas som ”DIA” och det systoliska trycket visas som ”SYS”.

Vad har man för symptom av högt blodtryck?

Man har ofast inga symptom av högt blodtryck, såvida inte komplikationer uppstått. Det är viktigt att upptäcka ett högt blodtryck i tid för att förhindra uppkomst av komplikationer. Personer med högt blodtryck är ofta andra riskfaktorer för hjärt-kärlssjukdom. Bland dessa ses exempelvis övervikt/bukfetma, förhöjda blodfetter och diabetes.

Var går gränsen för högt blodtryck?

  • Optimalt blodtryck: <120 systoliskt och <80 diastoliskt.
  • Normalt blodtryck: 120–129 systoliskt och 80–84 diastoliskt.
  • Högt normalt blodtryck: 130–139 systoliskt och 85–89 diastoliskt.
  • Hypertoni (onormalt högt blodtryck) grad 1: 140–159 systoliskt, 90–99 diastoliskt.
  • Hypertoni (onormalt högt blodtryck) grad 2: 160–179 systoliskt, 100–109 diastoliskt.
  • Hypertensiv kris (kräver akutsjukvård): >180 systoliskt och >110 diastoliskt.

Att få diagnosen hypertoni

Blodtryck kan variera mycket beroende på vad man gör. När man ändrar kroppsställning, anstränger sig eller tränar, ändras blodtrycket för att anpassa sig efter kroppens behov. Vid en korrekt genomförd blodtrycksmätning bör blodtrycket vara lägre än 120 mm Hg systoliskt och lägre än 80 mm Hg diastoliskt.

Man har högt blodtryck om systoliskt blodtryck är högre än 139 mm Hg eller diastoliskt tryck är högre än 89 mm Hg. För att vara säker på att man har högt blodtryck skall trycket mätas ytterligare 3 gånger inom en månad. Om ytterligare mätningar visar att trycket är 140/90 eller högre så har man sannolikt hypertoni och då bör man kontakta sin läkare.

Högt systoliskt blodtryck är förmodligen den starkaste riskfaktorn

Diastoliskt blodtryck stiger under livets gång fram till 55 års ålder, varefter det sjunker gradvis. Systoliskt blodtryck stiger konstant under hela livet. Äldre människor kan därför ha ett normalt diastoliskt blodtryck men högt systoliskt blodtryck. Därför betraktar man systoliskt blodtryck som den mest användbara riskmarkören.

Vilka bör undersöka sitt blodtryck?

Blodtryck kan undersökas från och med 20 års ålder. Även friska individer bör kontrolleras sitt blodtryck eftersom ett högt blodtryck är mycket vanligt och oftast inte medför några symptom.

Att tänka på när man mäter blodtryck

Du skall avstå från koffein och rökning samt snus senast 30 minuter innan du mäter ditt blodtryck. Du skall sitta i en bekväm stol med armarna hängandes ner. Efter 5 minuters vila i stolen kan trycket mätas. Blodtrycksmanschetten skall placeras i nivå med hjärtat (dvs i brösthöjd). Ett blodtryck beräknas som genomsnittet av två mätningar som görs med 1 minutes mellanrum.

Hur kan jag sänka mitt blodtryck?

Hälsosammare kost, ökad motion, bättre levnadsvanor och viktnedgång utgör hörnstenarna i behandling av högt blodtryck. Även smärre sänkningar av blodtrycket (sänkning med 3–5 mm Hg) medför stora hälsovinster genom en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Läkemedelsbehandling kan rekommenderas till alla med hypertoni, om inte livsstilsförändringar leder till normaliserat blodtryck.

Ökad fysisk aktivitet: Motion 30 min 3-7 ggr per vecka kan sänka blodtrycket i storleksordningen 4 mm Hg systoliskt och 3 mm Hg diastoliskt. Motion har även andra gynsamma effekter för hälsan.

Viktminskning (om överviktig): Om du minskar din kroppsvikt med 3-9% kan det sänka blodtrycket med cirka 3 mmHg systoliskt och 3 mmHg diastoliskt. Därutöver har viktnedgång mycket god inverkan på andra riskfaktorer såsom blodfetter, blodsocker och kärlfunktion.

Kost: Det finns studier som antyder att ökad mängd frukt, grönsaker och produkter med låg fetthalt kan sänka blodtrycket i samma storleksordning som motion. Personer som konsumerar mycket salt bör minska sitt saltintag då detta kan ha en betydande effekt på blodtrycket. Försök att äta mindre än 400 mg salt per portion.

Minskning av alkoholkonsumtion: Sänkning av alkoholintag bland högkonsumenter är förenat med en dosberoende sänkning av blodtrycket.

Stresshantering: Hög stressnivå leder sannolikt till högre blodtryck.

Läkemedel: för den som har diabetes bör man föredra läkemedel som är av typen ACE-hämmare eller ARB, eftersom dessa visat sig vara särskilt gynnsamma om man har diabetes. Prata med din vårdgivare om du har högt blodtryck men saknar läkemedelsbehandling.

Sluta röka. Rökning ger högre blodtryck. Dessutom leder rökning till en uppsjö av andra sjukdomar och problem.

Att tänka på vid blodtrycksmätning

  1. Blodtrycksmanschettens bred måste anpassas till ditt armomfång. För liten manschett kan ge ett falskt högt värde och för stor manschett kan ge för lågt värde.
  2. Utrustning bör kalibreras årligen så att de inte visar felvärden.
  3. Manschetten måste vara i hjärthöjd. Armen måste vara i hjärthöjd. För låg nivå på armen kan resultera i ett för högt tryck.
  4. Oregelbunden hjärtrytm gör det svårare att mäta trycket eftersom pulsen varierar från slag till slag.
  5. Armen måste vara helt avslappnad och personen måste sitta i en vilande position. En spänd armmuskel ger falskt högt värde.
  6. Många framförallt äldre patienter och mångårig diabetes har stela blodkärl (detta kallas Mönkebergsskleros) vilket ger falskt höga blodtryck och kan ge väldigt olika blodtryck i armarna.
  7. Om personen är stressad, har ont, fryser, nyss rökt eller druckit kaffe ger detta ett falskt högt värde.
  8. Blodtryck bör inte tas i anslutning till blodprovstagning (tenderar att ge högt värde pga stress)
  9. Vissa personer får falskt höga värden bara de besöker en sjukvårdsinrättning och oftare högre tryck när doktorn tar det än när en sköterska gör det (detta kallas vitrockshypertoni).

Automatiska/elektroniska mätare är av skiftande kvalitet och ställer stora krav på teknik. De ger också felaktiga värden om blodtrycket är väldigt lågt, väldigt högt, om pulsen är låg eller hög och vid  oregelbunden hjärtrytm. Inom vården krävs att blodtrycket uppmäts manuellt för att värdet skall ligga till grund för behandling eller ändringar i behandling. Det innebär att om du uppmätt högt blodtryck med en automatiskt blodtrycksmanschett hemma så kommer det kontrolleras manuellt på vårdcentralen.

Kolhydrater tar kål på oss?

Nytt fokus: snabba kolhydrater, stärkelse, socker Varje år drabbas 30.000 svenskar av en akut hjärtattack. Trots enorma framgångar i hjärtvården i Sverige så är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Här på Diabetes.nu har vi flera gånger diskuterat orsaken till hjärtattack, nämligen åderförfettning (ateroskleros) i hjärtats egna kärl. Åderförfettning, åderförkalkning och ateroskleros är…

Läs mer

Världsnyhet: typ 2 diabetes behöver inte vara så farligt

Bevis för att behandling kan reducera eller eliminera risken för hjärt-kärlsjukdom och död vid typ 2 diabetes Idag publicerades ytterligare en världsnyhet för personer med diabetes och denna gången gäller det typ 2 diabetes. Forskare från Göteborgs Universitet och Nationella Diabetesregistret har just publicerat en studie som berör alla med typ 2 diabetes. Studien, som…

Läs mer

Lågt glykemiskt index (GI), glykemisk load och gå ner i vikt

Mat med lågt glykemiskt index och låg glykemisk load (låg GI, låg GL) Mat med lågt glykemiskt index (låg GI kost) och låg glykemisk belastning (låg GL kost) har blivit allt mer populär (Jebb SA (2005) Dietary strategies for the prevention of obesity. Proc Nutr Soc 64: 217–227). Glykemiskt index är ett mått på hur…

Läs mer

Hur man äter LCHF: guide till livsmedel, mat, dryck

Mat, livsmedel och dryck som är, respektive inte är, LCHF Här följer en guide till mat och dryck som är lämpligt för dig som vill äta LCHF. Det är uppenbarligen viktigt att du känner till livsmedel som inte är LCHF så att du kan välja bort det. Fördelen med LCHF är att det är enkelt;…

Läs mer

Blodsocker & HbA1c: normala värden, målvärden och gränsvärden

Över 400.000 svenskar har typ 2 diabetes och väldigt många har diabetes utan att veta om det. Symptom på typ 2 diabetes kan vara mycket diskreta. Den som har diabetes, eller misstänker att den har diabetes, bör känna till vilka blodsockervärden som är att betrakta som ”bra” eller ”dåliga”. Personer med diabetes bör alltid ha…

Läs mer

Fett & olja i mat: hur fetter och kolesterol hanteras i kroppen

Hur fett (lipider) & kolesterol hanteras i kroppen Fett, lipider och olja är tre benämningar på samma sak. Det finns många olika typer av fetter. Fett i maten domineras totalt av triglycerider (ca 90%) och därutöver finns en liten del steroider och fosfolipider. Med andra ord utgör triglycerider huvudkomponenten i olivolja, smör och alla andra…

Läs mer

Vetenskapen bakom LCHF: effekter, risker, fördelar & nackdelar

Vetenskapen bakom LCHF och ketogen kost: studie för studie Just nu försöker cirka en tredjedel av befolkningen gå ner i vikt. Det är tveklöst att viktnedgång är något som en stor del av befolkningen eftersträvat i alla tider. Ända sedan 1960 har befolkningarna i västvärlden blivit allt tjockare. Idag har sannolikt 500 miljoner människor typ…

Läs mer

Behandling med akarbos

Behandling med akarbos Akarbos är ett annat läkemedel mot typ 2 diabetes som hämmar ett protein i tarmen (alfa-glukosidas) vilket hindrar nedbrytningen av stora sockermolekyler i tarmen, därför intas läkemedlet i samband med födointag eftersom att det minskar sockerupptaget i tarmen. Akarbos är ett möjligt andrahandsalternativ vid behandling av typ 2 diabetes. Akarbos har visats…

Läs mer

Effekter av sötningsmedel: aspartam, fruktos, stevia, sukralos, sackarin, acesulfam

Hur påverkas vi av sötningsmedel och tillsatser i mat och dryck? Om aspartam, fruktos, stevia, sukralos och andra tillsatser Fruktos (fruktsocker) och glukos (druvsocker) finns naturligt i frukt, grönsaker och honung. Människan har sannolikt ätit fruktos och glukos så länge den funnits. Intaget av fruktos och glukos var dock lågt ändra fram till 1800-talet, då…

Läs mer

Hyperosmolärt syndrom

Hyperosmolärt icke-ketotiskt syndrom (diabeteskoma) Hyperosmolärt syndrom är ett allvarligt tillstånd som oftast drabbar äldre personer med diabetes. Tillståndet kan drabba både personer med typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes men det är vanligare bland de med typ 2 diabetes. Hyperosmolärt syndrom orsakas av högt blodsocker, vilket beror på dålig sjukdomskontroll. Oftast finns det en utlösande…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.