Kalorisnål kost, måltidsersättningar och hur man går ner i vikt

Kalorisnål kost för att gå ner i vikt

Kalorisnål mat innebär att man minskar den totala mängden kalorier (energi) i maten). Med kalorisnål mat äter man cirka 1000 till 1400 kcal per dag. Tanken bakom den kalorisnåla dieten är att skapa negativ energibalans, dvs man skall äta färre kalorier än man förbränner under en dag, eftersom man då går ner i vikt.

Pirozzo och kollegor sammanställde kliniska prövningar som jämfört fettsnål och kalorisnål mat (Pirozzo S et al. (2003) Should we recommend low-fat diets for obesity. Obes Rev 4: 83–90). Det var ingen skillnad i hur mycket man gick ner i vikt.

Azadbakht visade däremot att en kalorisnål (åtminstone kaloribegränsad) diet gav större viktminskning än en fettsnål diet (Azadbakht L et al. (2007) Better dietary adherence and weight maintenance achieved by a long-term moderate-fat diet. Br J Nutr 97: 399–404). I den studien gick de som åt kalorisnål mat ner 4 kg mer än de som åt fettsnål mat (efter 14 månader).

 

Måltidsersättning: hälsobars, måltidsdrycker

Måltidsersättning är en typ av kalorisnål diet. Man ersätter en till två av dagens måltider med en måltidsersättning som oftast är en lågkalori drink eller en hälsobar. Måltidsersättningen brukar innehålla cirka 240 kcal, med högt innehåll av protein och lågt innehåll av fett och kolhydrater. Cirka 15% av alla som försöker gå ner i vikt gör det med hjälp av måltidsersättning (Levy AS and Heaton AW (1993) Weight control practices of US adults trying to lose weight. AnnIntern Med 119: 661–666).

Man har utvärderat effekt av måltidsersättning i randomiserade kliniska prövningar och sammanlagt visar dessa att måltidsersättning hjälper till med viktnedgång; man går ner cirka 2.5 kg mer, jämfört med kalorisnål diet (Heymsfield SB et al. (2003) Weight management using a meal replacement strategy: meta and pooling analysis from six studies. Int J Obes Relat Metab Disord 27: 537–549). Bland patienter med obesitas (BMI högre än 30) gav måltidsersättning större viktnedgång än kaloribegränsning. Detta har i en studie visat sig vara hållbart i längden (Flechtner-Mors M et al. (2000) Metabolic and weight loss effects of long-term dietary intervention in obese patients: four-year results. Obes Res 8:399–402). Idag anser man att kalorikontroll med måltidsersättning är effektivare än kalorikontrollerad normal mat.

Måltidsersättning med högt proteininnehåll har visat sig vara utmärkt för viktnedgång bland personer med fetma eller övervikt och detta har observerats vid uppföljning efter 1 år också (Keogh JB and Clifton P (2008) The effect of meal replacements high in glycomacropeptide on weight loss and markers of cardiovascular disease risk. Am J Clin Nutr 87: 1602–1605)

 

Väldigt kalorisnål kost (Very low calorie diet)

Dessa dieter fungerar på samma sätt som lågkaloridieter, men som regel får man inte överstiga 1000 kcal per dag.

Anderson sammanställde totalt 29 studier där man hade undersökt kalorisnål kost och väldigt kalorisnål kost bland totalt 4300 överviktiga/feta personer. Kalorisnål kost gav viktnedgång på 11.4% medan väldigt kalorisnål mat gav viktnedgång på 21.3% efter 24 veckor. Men efter 2 år var skillnaden mellan grupperna betydligt mindre och den suddades ut med tiden (20 Anderson JW et al. (2001) Long-term weight-loss maintenance: a meta-analysis of US studies. Am J Clin Nutr 74: 579–584). Detta överensstämmer med Lantz studie som rapporterade att viktnedgången efter 4 år var ungefär densamma för kalorisnål och mycket kalorisnål diet (7.6 kg viktminskning för väldigt kalorisnål diet, och 6.3 kg viktminskning för kalorisnål diet). Lantz H et al. (2003) A dietary and behavioural programme for the treatment of obesity: a 4-year clinical trial and a long-term post-treatment followup.J Intern Med 254: 272–279

Kalorisnål kost, måltidsersättningar och hur man går ner i vikt
  • Readers Rating
  • No Rating Yet!
  • Your Rating


Kalorisnål kost för att gå ner i vikt

Olika typer av insulin och hur de används för att behandla diabetes

I föregående kapitel diskuterade vad insulin är och vilka effekter insulin har i kroppen. I detta kapitel kommer vi förklara vilka typer av insulin som används för att behandla diabetes. Som tidigare förklarat är insulin ett hormon som reglerar blodsocker samt omsättning av fett och protein i kroppen. Personer som har typ 1 diabetes har…

Läs mer

Svängande blodsocker vid diabetes

Dawn Phenomenon – högt socker på morgonen Individer med diabetes har oftast förhöjda blodsockernivåer på morgonen, det finns flera anledningar till detta. Dawn Phenomenon är ett medicinskt uttryck för naturlig stegring av blodsockret till följd av hormoner som utsöndras under natten, detta leder till att levern utsöndrar socker till blodbanan för att förbereda individen för…

Läs mer

Allt om insulin: effekter, risker, behandling, fördelar & diabetes

Insulin: från blodsocker, fett & protein till användning vid diabetes Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln. Det medicinska namnet på bukspottkörteln är pankreas (pancreas). Namnet insulin kommer från latinets insula som betyder ö. De celler som tillverkar insulin kallas beta-celler och dessa celler finns i Langerhans öar (i bukspottkörteln). Bukspottkörteln innehåller många sådana öar och i dessa öar finns alltså beta-cellerna…

Läs mer

Lågt glykemiskt index (GI), glykemisk load och gå ner i vikt

Mat med lågt glykemiskt index och låg glykemisk load (låg GI, låg GL) Mat med lågt glykemiskt index (låg GI kost) och låg glykemisk belastning (låg GL kost) har blivit allt mer populär (Jebb SA (2005) Dietary strategies for the prevention of obesity. Proc Nutr Soc 64: 217–227). Glykemiskt index är ett mått på hur…

Läs mer

Neuropati (nervskador) vid diabetes

Neuropati (nervskador): diabetes orsakar perifer och autonom neuropati Vad är nervsystemet och nerver? Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nervtrådar. Hjärnan lagrar minne, koordinerar våra rörelse, reglera hormoner och tolka sinnesintryck från bland annat ögonen och öronen. Hjärnan fortsätter faktiskt ner längs ryggen i form av ryggmärgen. Från ryggmärgen avgår nervtrådar som färdas ut i…

Läs mer

Fetmakirurgi (fetmaoperation, gastric bypass): risker, metoder och effekt på diabetes, fetma, riskfaktorer och hjärt-kärlsjukdomar

Fetmakirurgi (fetmaoperation): resultat, risker och effekter på diabetes, fetma, riskfaktorer och hjärt-kärlsjukdom Defintion av fetma (obesitas) Fetma är en sjukdom som drabbar många människor över stora delar av världen. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att mer än 2 miljarder människor lider av sjukdomen idag. Förekomsten av fetma (obesitas) och övervikt är störst i USA. Ungefär två tredjedelar…

Läs mer

Vetenskapen bakom LCHF: effekter, risker, fördelar & nackdelar

Vetenskapen bakom LCHF och ketogen kost: studie för studie Just nu försöker cirka en tredjedel av befolkningen gå ner i vikt. Det är tveklöst att viktnedgång är något som en stor del av befolkningen eftersträvat i alla tider. Ända sedan 1960 har befolkningarna i västvärlden blivit allt tjockare. Idag har sannolikt 500 miljoner människor typ…

Läs mer

Allt om intermittent fasta & periodisk fasta: fördelar, risker & effekter

Intermittent fasta och periodisk fasta: effekter på viktnedgång och hälsa Vad är periodisk fasta och intermittent fasta? Dessa dagar är mat väldigt lättillgängligt och därför anser vi att fasta är ett medvetet och frivilligt beslut att avstå från mat, oftast i ett par timmar till veckor. Att låta bli mat innebär för kroppen en möjlighet…

Läs mer

Forskning från Sahlgrenska: Lågkolhydratkost minskar fettlever

Snabba och dramatiska effekter av att minska på kolhydraterna för den som har fettlever Lågkolhydratkost har blivit allt mer populärt de senaste åren och så även bland forskarna (läs mer Forskare mer intresserade av lågkolhydratkost). Nu har framstående forskare från Sahlgrenska Akademin publicerat en studie i den ansedda tidskriften Cell Metabolism där de visar att kolhydratfattig…

Läs mer

Diabetes typ 1: vikten av riskfaktorkontroll för hjärt-kärlsjukdom & död

Betydelsen av riskfaktorkontroll för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och död vid typ 1 diabetes: hur bra kan det bli? En uppsjö av epidemiologiska, kliniska och experimentella studier har demonstrerat att individer med typ 1 diabetes har ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och andra diabetes-relaterade sjukdomar jämfört med individer utan diabetes. Hjärt-kärlkomplikationerna delas upp i två kategorier,…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.