Kalorisnål kost, måltidsersättningar och hur man går ner i vikt

Gratis bok om kost, vikt & hälsa

Snart publicerar vi vår e-bok (PDF) om kost & hälsa! Gå med i nyhetsbrevet så skickas den till dig.

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Dela och sprid

Kalorisnål kost för att gå ner i vikt

Kalorisnål mat innebär att man minskar den totala mängden kalorier (energi) i maten). Med kalorisnål mat äter man cirka 1000 till 1400 kcal per dag. Tanken bakom den kalorisnåla dieten är att skapa negativ energibalans, dvs man skall äta färre kalorier än man förbränner under en dag, eftersom man då går ner i vikt.

Pirozzo och kollegor sammanställde kliniska prövningar som jämfört fettsnål och kalorisnål mat (Pirozzo S et al. (2003) Should we recommend low-fat diets for obesity. Obes Rev 4: 83–90). Det var ingen skillnad i hur mycket man gick ner i vikt.

Azadbakht visade däremot att en kalorisnål (åtminstone kaloribegränsad) diet gav större viktminskning än en fettsnål diet (Azadbakht L et al. (2007) Better dietary adherenceand weight maintenance achieved by a long-termmoderate-fat diet. Br J Nutr 97: 399–404). I den studien gick de som åt kalorisnål mat ner 4 kg mer än de som åt fettsnål mat (efte 14 månader).

 

Måltidsersättning: hälsobars, måltidsdrycker

Måltidsersättning är en typ av kalorisnål diet. Man ersätter en till två av dagens måltider med en måltidsersättning som oftast är en lågkalori drink eller en hälsobar. Måltidsersättningen brukar innehålla cirka 240 kcal, med högt innehåll av protein och lågt innehåll av fett och kolhydrater. Cirka 15% av alla som försöker gå ner i vikt gör det med hjälp av måltidsersättning (Levy AS and Heaton AW (1993) Weight controlpractices of US adults trying to lose weight. AnnIntern Med 119: 661–666).

Man har utvärderat effekt av måltidsersättning i randomiserade kliniska prövningar och sammanlagt visar dessa att måltidsersättning hjälper till med viktnedgång; man går ner cirka 2.5 kg mer, jämfört med kalorisnål diet (Heymsfield SB et al. (2003) Weight managementusing a meal replacement strategy: meta and poolinganalysis from six studies. Int J Obes Relat MetabDisord 27: 537–549). Bland patienter med obesitas (BMI högre än 30) gav måltidsersättning större viktnedgång än kaloribegränsning. Detta har i en studie visat sig vara hållbart i längden (Flechtner-Mors M et al. (2000) Metabolic and weightloss effects of long-term dietary intervention inobese patients: four-year results. Obes Res 8:399–402). Idag anser man att kalorikontroll med måltidsersättning är effektivare än kalorikontrollerad normal mat.

Måltidsersättning med högt proteininnehåll har visat sig vara utmärkt för viktnedgång bland personer med fetma eller övervikt och detta har observerats vid uppföljning efter 1 år också (Keogh JB and Clifton P (2008) The effect of meal replacements high in glycomacropeptide on weight loss and markers of cardiovascular disease risk. Am J Clin Nutr 87: 1602–1605)

 

Väldigt kalorisnål kost (Very low calorie diet)

Dessa dieter fungerar på samma sätt som lågkaloridieter, men som regel får man inte överstiga 1000 kcal per dag.

Anderson sammanställde totalt 29 studier där man hade undersökt kalorisnål kost och väldigt kalorisnål kost bland totalt 4300 överviktiga/feta personer. Kalorisnål kost gav givktnedgång på 11.4% medan väldigt kalorisnål mat gav viktnedgång på 21.3% efter 24 veckor. Men efter 2 år var skillnaden mellan grupperna betydligt mindre och den suddades ut med tiden (20 Anderson JW et al. (2001) Long-term weight-lossmaintenance: a meta-analysis of US studies. Am JClin Nutr 74: 579–584). Detta överensstämmer med Lantz studie som rapporterade att viktnedgången efter 4 år var ungefär densamma för kalorisnål och mycket kalorisnål diet (7.6 kg viktminskning för väldigt kalorisnål diet, och 6.3 kg viktminskning för kalorisnål diet). Lantz H et al. (2003) A dietary and behaviouralprogramme for the treatment of obesity: a 4-yearclinical trial and a long-term post-treatment followup.J Intern Med 254: 272–279

Lämna en kommentar