Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv sjukdom som påverkar lungorna och andningen. KOL är ett progressivt tillstånd vilket betyder att sjukdomen blir värre över tid.

KOL påverkar vanligtvis vardagen eftersom patienter regelbundet besväras av hosta, ökad slemproduktion (slemmig hosta), väsande andning, andfåddhet, obehagskänsla i bröstkorg och andra symptom. 

Cigarettrökning är den främsta orsaken till KOL. De flesta som har KOL är antingen aktiva rökare eller före detta rökare. Däremot har cirka 25 procent av alla individer med KOL aldrig någonsin rökt. Långtidsexponering för andra lungirriterande ämnen, såsom luftföroreningar, kemiska ångor eller damm kan också bidra till KOL. Ett sällsynt genetiskt tillstånd som kallas alfa-1 antitrypsinbrist (AAT) kan också orsaka sjukdomen. 

Introduktion till kronisk obstruktiv lungsjukdom

För att förstå KOL behöver man även förstå lite om hur lungorna fungerar. Luften du andas går ner i luftstrupen och genom flera rör i lungorna som kallas luftrör eller luftvägar.

Luftrören förgrenas djupt i lungorna till mindre och tunnare luftrör som kallas bronkioler. Dessa rör slutar i klasar av små runda luftsäckar som kallas alveoler.

Små blodkärl som kallas kapillärer löper längs luftsäckarnas (alveolerna) väggar. När luften når luftsäckarna passerar syre genom alveolen in i kapillärerna. Samtidigt passerar avfallsprodukten koldioxid (CO2) gas, från kapillärerna till luftsäckarna. Denna process kallas gasutbyte och när syrgas absorberas i lungorna och koldioxid elimineras från kroppen med utandningen.

Luftvägar och luftsäckar är elastiska eller stretchiga. När du andas in fylls varje luftsäck med luft, som en liten ballong. När du andas ut töms luftsäckarna.

Vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) flödar mindre luft in och ut ur luftvägarna på grund av följande:

• Luftvägarna (bronkioler) och luftsäckarna (alveolerna) förlorar sin elastiska kvalitet.
• Väggarna mellan många av luftsäckarna förstörs.
• Luftvägarnas väggar blir tjocka och inflammerade.
• Luftvägarna producerar mer slem än vanligt och kan bli igentäppta.

Termen KOL innefattar vanligtvis två tillstånd, emfysem och kronisk bronkit. Vid emfysem är väggarna i luftsäckarna skadade. Som ett resultat förlorar luftsäckarna sin form och elasticitet. Denna skada kan också förstöra alveolerna, vilket leder till färre och större alveoler istället för många små. Om detta händer reduceras mängden gasutbyte i lungorna.

Vid kronisk bronkit drabbas delar av luftrören av en kronisk irritation och inflammation som leder till svullnad och slemproduktion. Svullnaden och det ökade slemmet gör det svårt att andas.

De flesta som har KOL har både emfysem och kronisk bronkit, men svårighetsgraden av varje tillstånd varierar från person till person. Således är den allmänna termen KOL mer exakt.

KOL är en viktig orsak till funktionshinder, och en av de främsta dödsorsaken i världen. För närvarande diagnostiseras flera miljoner människor med KOL runtom hela världen. Många människor kan ha sjukdomen utan att ens vet om det.

KOL utvecklas långsamt. Symptomen förvärras ofta över tiden och kan begränsa din förmåga att göra vardagliga aktiviteter. Allvarlig KOL kan hindra dig från att göra även grundläggande aktiviteter som att gå, laga mat eller ta hand om dig själv.

Kol är inte en smittsam sjukdomen, vilket innebär att den inte kan överföras från person till person.

I dagsläget finns inget botemedel för KOL, läkare och forskare vet inte hur man ska reparera skadorna som uppstår i lungorna. Behandlingar och livsstilsförändringar kan däremot hjälpa dig att må bättre, hålla dig mer aktiv, bromsa ner sjukdomsförloppet och minska risken för förtida död.

Orsaker till kronisk obstruktiv lungsjukdom

Långvarig exponering för lungirriterande ämnen som skadar lungorna och luftvägarna är oftast orsaken till KOL.

I västvärlden är den vanligaste orsaken till KOL cigarettrök. Cigarr och andra produkter som producerar rök ihop med tobak bidrar också till KOL, särskilt om röken inhaleras.

Luftföroreningar, rök från rör, kemiska ångor eller damm på arbetsplatsen eller i din omgivning kan också leda till KOL.

I sällsynta fall kan ett genetiskt tillstånd som kallas alfa-1 antitrypsinbrist leda till utvecklingen av KOL. Människor som har detta tillstånd har låga blodnivåer av alfa-1 antitrypsin (AAT), ett protein tillverkas i levern. Att ha låga nivåer av alfa-1 antitrypsin kan leda till lungskador och KOL om du utsätts för rök eller andra lungirriterande ämnen. Om du har alfa-1 antitrypsinbrist och samtidigt röker, ökar risken för KOL kraftigt.

Vissa personer som har astma kan utveckla KOL. Astma är en kronisk lungsjukdom som inflammerar luftvägarna och gör att väggarna inuti luftrören blir förtjockade ungefär som vid kronisk bronkit. Behandling med astmamediciner kan vanligtvis vända inflammationen och bromsa förträngningen som uppstår vid astma.

Riskfaktorer för kronisk obstruktiv lungsjukdom

Den viktigaste riskfaktorn för KOL är rökning. Upp till 75 procent av dem som har KOL är aktiva rökare eller brukade röka. Människor som har en familjehistorik av KOL är mer benägna att utveckla sjukdomen om de röker.

Långtidsexponering för andra lungirriterande ämnen är också en riskfaktor för KOL. Exempel på andra lungirriterande ämnen är luftföroreningar, kemiska ångor och damm från miljön eller arbetsplatsen eller cigarettrökning från omgivningen.

De flesta som har KOL är cirka 40 år när symtomen börjar. Även om det är ovanligt kan personer yngre än 40 ha KOL. Detta kan exempelvis inträffa om en person har predisponerande hälsoproblem, såsom det genetiska tillstånd som kallas alfa-1 antitrypsinbrist.

Sambandet mellan diabetes och kronisk obstruktiv lungsjukdom

Observationella befolkningsstudier visar att individer med KOL har högre risk att utveckla diabetes. Troligtvis beror detta sambandet på att diabetes och KOL delar en gemensamm riskfaktor, nämligen rökning. Unga personer som röker har ökad risk för både diabetes och KOL.

Diabetes verkar förvärra både progressionen och prognosen för KOL. Detta kan bero på att diabetes ökar känsligheten för infektioner till följd av höga blodsockernivåer.

Effekterna av högt blodsocker på KOL

Forskning har visat att hyperglykemi (högt blodsocker) är kopplat till nedsatt lungfunktion. En studie visade att diabetes associerades med en nedsatt lungfunktion (FEV1 och FVC). Det är däremot inte helt kartlagt vad som orsakar den försämrade lungfunktionen hos individer med diabetes. Flera förslag till varför diabetes och efterföljande högt blodsocker påverkar lungorna anges här nedan.

• En ökning av kroppsmassindex (BMI)
• Försämrad distensionsförmåga i lungvävnaden, detta innebär att lungorna blir sämre på att expandera och minska vid andning.
• Skador på nervsystemet (diabetesneuropatier)
• Försvagade andningsmusklerna

Högt blodsocker har också förknippats med sämre resultat vid sjukhusvistelser till följd av KOL-exacerbation, vilket leder till längre sjukhusvistelser och för tidig död. KOL-exacerbation innebär att en person med KOL har en pågående lunginflammation.

Screening och förebyggande av kronisk obstruktiv lungsjukdom

Du kan vidta åtgärder för att förhindra KOL innan tillståndet utvecklas och inte längre går att reversera. Om du redan har KOL kan du vidta åtgärder för att förhindra komplikationer och bromsa sjukdomsprogressionen.

Förhindra KOL innan sjukdomen utvecklas

Det bästa sättet att förhindra KOL är att inte börja röka eller sluta röka. Rökning är den främsta orsaken till KOL. Om du röker, prata med din läkare om program, samtalsgrupper, läkemedel och andra produkter som kan hjälpa dig att sluta.

Om du har problem med att sluta röka på egen hand, överväga att gå med i en stödgrupp. Många sjukhus, arbetsplatser och samhällsgrupper erbjuder klasser för att hjälpa människor att sluta röka. Be dina familjemedlemmar och vänner att stödja dig i dina ansträngningar att sluta.

Försök också att undvika lungirriterande ämnen som kan bidra till KOL, såsom luftföroreningar, kemiska ångor, damm och cigarettrök från andra människor som röker.

Förhindra komplikationer och bromsa utvecklingen av KOL

Om du har KOL är det oerhört viktigt att du slutar röka. Att sluta kan hjälpa till att förhindra komplikationer och bromsa sjukdomsprogressionen. Du bör också undvika exponering för de lungirriterande ämnen som nämns ovan. Att sluta röka är den absolut kraftfullaste behandlingen för att minska risker och komplikationer vid KOL.

Tala med din läkare angående influensavaccin och vacciner för lunginflammation. Dessa vacciner kan minska dina chanser att få utveckla sjukdomar, som är stora hälsorisker för personer som har KOL. Individer med KOL har en ökad risk för infektioner i lungor och luftvägar. En bakteriell- eller viral infektion i luftvägar hos personer med KOL är oftast ett allvarligt tillstånd och kräver vanligtvis sjukhusvård. Därför behövs förebyggande insatser med vaccinering eller annan behandling för individer med KOL som har hög risk för infektioner.

Tecken, symtom och komplikationer vid KOL

Eftersom KOL är en progressiv sjukdom finns fördefinierade klassindelningar som återspeglar svårighetsgraden av sjukdomen. I tidigt stadie behöver KOL inte orsaka några symtom eller endast milda symtom. När sjukdomen blir värre blir symtomen vanligtvis svårare.

Vanliga tecken och symtom på KOL

• Pågående hosta eller hosta som ger mycket slem
• Andnöd, särskilt vid fysisk aktivitet
• Väsande andning eller visslande/pipande ljud när du andas
• Täthet i bröstet
• Återkommande infektioner

Om du har KOL kan du också drabbas av återkommande förkylningar eller andra luftvägsinfektioner som lunginflammation eller influensa.

Om dina symtom är milda, kanske du inte märker dem, och i vissa fall räcker det att du justera din livsstil för att underlätta andningen. Till exempel kan du ta hissen istället för trappan. Svårighetsgraden av dina symtom beror på hur mycket skada du har på lungorna. Om du fortsätter röka kommer skadan att ske snabbare än om du slutar röka.

Uttalad KOL kan orsaka andra symtom som inte har med andningen att göra, såsom svullnad i vrister, fötter eller ben, viktminskning samt lägre muskel- och skelettmassa. Vissa allvarliga symptom kan kräva behandling på ett sjukhus.

Du bör söka akutvård om du upplever följande:

• Du har svårt att fånga andan eller prata till följd av andningssvårigheter.
• Dina läppar eller naglar blir blå eller grå, ett tecken på låg syrehalt i blodet.
• Människor omkring dig märker att du inte är mentalt alert.
• Ditt hjärtslag är väldigt snabbt.
• Den rekommenderade behandlingen fungerar inte och symtomen blir värre

Diagnos – Kronisk obstruktiv lungsjukdom

Din läkare kommer att diagnostisera KOL baserat på de tecken du uppvisar, symtom, din medicinska- och familjehistorik samt testresultat.

Din läkare kan fråga om du röker eller har haft kontakt med lungirriterande ämnen, såsom passiv rök, luftföroreningar, kemiska ångor eller damm.

Om du har en pågående hosta, låt din läkare veta hur länge du har haft det, hur mycket du hostar och hur mycket slem produktion du har när du hostar. Kontrollera även med jämna mellanrum färgen på det upphostade slemmet eftersom detta kan vara till hjälp vid diagnostiseringen. Berätta även för din läkare om andra familjemedlemmar har KOL eller andningsbesvär.

Din läkare kommer att undersöka dig och använda ett stetoskop för att lyssna efter väsande andning eller andra onormala andningsljud. Han eller hon kan också rekommendera ett eller flera undersökningar för att diagnostisera KOL.

Tester av lungfunktion

Lungfunktionstester mäter hur mycket luft du kan andas in och ut, hur snabbt du kan andas ut och hur väl dina lungor levererar syre till blodet. Huvudtestet för KOL är spirometri, andra lungfunktionstester, såsom lungdiffusionskapacitet kan också användas.

Spirometri

Spirometri är en helt smärtfria undersökningen där antingen en sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker instruerar dig att ta ett djupt andetag, och sedan blåser du så hårt du kan in i ett rör anslutet till en liten apparat som kallas för spirometer.

Apparaten mäter hur mycket luft du andas ut. Det mäter också hur snabbt du kan blåsa ut luft.

Reversibel spirometri

Din läkare kan även ordinera en undersökning där du får andas in medicin som hjälper till att hålla luftvägarna öppna och sedan blåsa i tuben igen. Den som genomför undersökningen kommer sedan att jämföra dina testresultat före och efter att ha tagit läkemedlet.

Spirometri kan upptäcka KOL innan personen utvecklat några symptom. Din läkare kan också använda testresultaten för att ta reda på hur allvarlig din KOL är, vilket är viktigt för att avgöra dina behandlingsmål.

Andra undersökningsmetoder

Din läkare kan rekommendera andra undersökningsmetoder

En röntgenundersökning av lungor är ofta indicerad, din behandlande läkare kan ordinera antingen en slätröntgen eller en datortomografi av lungorna. Dessa undersökningar framställer medicinska bilder av strukturerna inuti bröstkorgen, såsom hjärta, lungor och blodkärl. Undersökningen kan visa tecken på KOL om dessa föreligger. De kan också visa om ett annat tillstånd, såsom hjärtsvikt, orsakar dina symtom.
Ett arteriellt blodgasprov mäter syrenivån i ditt blod med hjälp av ett blodprov från en artär. Resultaten från detta test kan visa hur allvarlig din KOL är och om du behöver syrgasbehandling.

Behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom

I dagsläget finns det inga botemedel mot kronisk obstruktiv lungsjukdom. Livsstilsförändringar och behandlingar kan dock hjälpa dig att må bättre, hålla dig mer aktiv och bromsa utvecklingen av sjukdomen.

Behandlingsmålen för KOL inkluderar

• Lindra dina symtom
• Bromsa utvecklingen av sjukdomen
• Förbättra din träningstolerans eller din förmåga att hålla dig aktiv
• Förebyggande och behandling av komplikationer
• Förbättra din allmänna hälsa
• För att hjälpa till med din behandling kan din läkare på vårdcentralen remittera dig till en läkare som specialiserar sig inom lungmedicin (pulmonolog).

Livsstilsförändringar

Att sluta röka är det viktigaste steget du kan ta för att behandla KOL. Tala med din läkare om stödgrupper, läkemedel och andra produkter som kan hjälpa dig att sluta. Försök också undvika passiv rök och platser med damm eller andra giftiga ämnen som du kan andas in.

Om du har KOL, särskilt svårare former, kan du få problem med att äta tillräckligt på grund av symtom som andfåddhet och trötthet. Detta kan resultera i att du inte får i dig tillräckligt med kalorier och näringsämnen som du behöver, vilket kan förvärra dina symtom och öka risken för infektioner.

Tala med din läkare för att tillsammans ta fram ett kostprogram som uppfyller dina näringsbehov. Din läkare kan föreslå att du äter mindre, vanligare måltider, vilar innan du äter och tar vitaminer eller kosttillskott.

Tala också med din läkare om vilka typer av aktiviteter som är säkra för dig. Du kan tycka att det är svårt att vara aktiv med dina symtom men fysisk aktivitet kan stärka musklerna som hjälper dig att andas och förbättra ditt övergripande välbefinnande.

Läkemedel

Bronkodilatorer

Bronkodilatorer slappnar av musklerna runt luftvägarna. Detta hjälper till att öppna luftvägarna och underlättar andningen.

Beroende på hur allvarlig din KOL är kan din läkare ordinera kortverkande eller långverkande bronkdilatatorer. Kortverkande bronkodilatatorer varar ca 4 – 6 timmar och ska endast användas vid behov. Långverkande bronkodilatorer varar ca 12 timmar eller mer och används varje dag.

De flesta bronkodilatorer tas med hjälp av en enhet som kallas en inhalator. Denna enhet gör det möjligt för läkemedlet att gå direkt till dina lungor. Inte alla inhalatorer används på samma sätt. Be dina vårdgivare att visa dig rätt sätt att använda din inhalator.

Om din KOL är mild kan din läkare ordinera en kortverkande inhalerad bronkdilator, vilket innebär att du endast använda läkemedlet när symtom uppstår. Om din KOL är måttlig eller svår kan din läkare ordinera regelbunden behandling med kort- och långverkande bronkdilatatorer.

Kombination bronkodilatorer plus inhalerande glukokortikosteroider (steroider)

I allmänhet är användning av inhalerade steroider inte rekommenderat som ensam behandling mot KOL. Om du har allvarlig KOL, eller om dina symtom påverkar dig kraftigt så kan din läkare ordinera en kombination av läkemedel som innehåller en bronkdilaterare och en inhalerad steroid. Steroider hjälper till att minska inflammationen i luftvägarna.

Din läkare kan be dig att prova inhalerade steroider med bronkdilaterare under en försöksperiod på 6 veckor till 3 månader för att se om tillägg av steroiden hjälper till att lindra dina andningsproblem.

Vacciner

Influensa

Influensa kan orsaka allvarliga problem för personer som har KOL. Influensavaccin kan minska risken för att få influensa. Tala med din läkare om att få årliga influensavaccinationer.

Pneumokockvaccin

Detta vaccin minskar risken för bakteriella lunginflammationer (pnuemokocker) och dess komplikationer. Personer som har KOL löper högre risk för lunginflammation än personer som inte har KOL. Din läkare kan ordinera dessa vaccinationer, tala med din läkare om möjligheterna att erhålla vaccinet regelbundet.

Syrebehandling

Om du har svår KOL och låga halter av syre i blodet kan syrgasbehandling hjälpa dig att andas bättre.