Fiskoljan är död: behöver jag tillskott med vitaminer & mineraler?

Kosttillskott med vitaminer och mineraler: en miljardindustri där företagen inte följer spelreglerna

Kosttillskott är en miljardindustri. Enbart i USA omsätter branschen 300 miljarder kronor och runt om i världen finns hundratusentals produkter på marknaden. Svenskar kan idag handla kosttillskott i livsmedelsbutiken, hälsobutiken, apoteket eller bland tusentals butiker online. Numera kan man köpa kosttillskott för att lindra eller bota nästan alla sjukdomar och symptom. Det föreligger enorma skillnader mellan bolagen som producerar kosttillskott; allt ifrån små bolag i bortre Asien till stora internationella läkemedelstillverkare. Under de senaste åren har vi kliniker noterat att allt fler patienter har frågor om kosttillskott i form av vitaminer och mineraler. I vissa undersökningar framgår att mer än hälften av alla individer äter minst 1 kosttillskott och ca 10% äter minst 4 olika kosttillskott. 1 Syftet med att äta extra vitaminer och mineraler är att förebygga sjukdom och/eller förbättra tillståndet för den som är sjuk. I Svensk handel marknadsförs kosttillskott aggressivt och inte sällan hävdar tillverkaren att kosttillskottet är effektivt mot en lång rad sjukdomar och symptom. Frågan är: finns det några bevis för att kosttillskott fungerar eller är det en bransch som livnär sig på människors oro och okunskap?

 

Vad är kosttillskott?

Vitaminer och mineraler i koncentrerad form kallas kosttillskott. Dessa kan säljas i form av kapslar, tabletter, pulver, ampuller eller vätskor. Även essentiella aminosyror (byggstenar i proteiner), essentiella fettsyror (byggstenar i fett), fibrer, örter och växtextrakt kan säljas som kosttillskott. Nedanstående bild visar vad man finner på ett svenskt apotek när man söker på kosttillskott. Numera kan man även köpa magbakterier som tillskott. Tillverkarna hävdar att magbakterierna i tillskottet ska förbättra tarmfloran (uppsättningen av bakterier som vi normalt har i magen och tarmen) och därmed förbättra vår hälsa.

 

Kosttillskott (vitaminer, mineraler och andra ämnen) som säljs på ett svenskt apotek.

Kosttillskott (vitaminer, mineraler och andra ämnen) som säljs på ett svenskt apotek.

 

Finns det några bevis för att kosttillskott (vitaminer, mineraler) är effektiva?

Det bästa sättet att ta reda på om vitaminer och mineraler faktiskt kan förebygga sjukdom eller lindra sjukdom är genom att göra randomiserade kliniska prövningar. Det innebär helt enkelt att man gör en studie där deltagarna i studie får äta antingen kosttillskott eller overksamma sockerpiller. All medicinsk forskning där man utvärderar effekt av läkemedel och dylikt görs genom sådana kliniska prövningar. Kort sagt kan man säga att de flesta kliniska prövningar med kosttillskott har visat att de inte har någon nämnvärd effekt, såvida personerna i studien inte har brist på vitaminer/mineraler. Det innebär att merparten av vetenskapen talar för att man inte gynnas av att äta kosttillskott såvida man inte har brist på vitaminer eller mineraler. Faktum är att flera studier visar att onödigt kosttillskott kan vara skadligt. Kosttillskott med exempelvis folat (folsyra), vitamin E, selen och betakaroten kan alltså vara skadligt om man äter för mycket av dessa ämnen. Konsekvenserna kan vara mycket allvarliga. 2

 

Vem ska äta kosttillskott med vitaminer och/eller mineraler?

Om man är frisk och äter en balanserad kost så behövs med största sannolikhet inga kosttillskott. Om man inte äter en hälsosam och balanserad kost (som erbjuder alla vitaminer och mineraler som man behöver) så kan man behöva äta kosttillskott. Det är dock viktigt att man konstaterar att man har brist innan man börjar investera i dyra kosttillskott. Det är i princip alltid bättre att tillgodose sitt behov av vitaminer och mineraler genom att korrigera kosten istället för att köpa industriellt tillverkade kosttillskott. Vitaminer och mineraler som finns i mat är som regel enklare att ta upp och biverkningarna är färre. 3 Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att en hälsosam och balanserad kost har stor effekt på hälsan, medan stödet för kosttillskott är mycket svagt om inte obefintligt.

Vanliga friska människor har ingen nytta av kosttillskott. Det finns dock särskilda grupper i samhället som skall äta kosttillskott. Dessa grupper gynnas av att äta kosttillskott eftersom vanlig mat inte kan tillgodose deras behov av vitaminer och mineraler.

 

Personer med diabetes

Om man har genomgått gastric bypass så är man som regel i behov av tillskott med fettlösliga vitaminer (vitamin A, vitamin D, vitamin K, vitamin E), B-vitaminer, järn, kalcium, zink, koppar. Det gör att personer som genomgått gastric bypass bör äta multivitamin och multimineral-tillskott. Personer som äter metformin kan behöva tillskott av vitamin B12.

 

Vuxna i allmähet

Vitamin B12 (kobalamin)

Det är vanligt med brist på vitamin B12 (kobalamin) bland personer som är äldre än 50 år. Detta beror oftast på att man inte kan ta upp vitamin B12 lika bra när man blir äldre. I dessa fall bör man äta tillskott med vitamin B12.

Vitamin D

Angående vitamin D så är det i dagsläget rekommenderat att man får i sig 600 IU per dag för vuxna upp till 70 års ålder och 800 IU per dag om man är äldre än 70 år. 4 En del organisationer rekommenderar ännu höger intag (mellan 1000 och 2000 IU per dag) men det är oklart om detta har några fördelar. Det pågår studier för att klargöra detta.

Kalcium

Man rekommenderar 1 g kalcium per dag för vuxna i åldrarna 51 till 70 år och 1.2 g för kvinnor som är mellan 51 år och 70 år, samt för övriga som är över 70 år. Det finns data som indikerar att onödigt högt intag av kalcium kan öka risken för njursten och eventuellt hjärt-kärlsjukdom, varför man inte bör äta mer än rekommenderat. Det finns även studier som talar för att måttliga tillskott med kalcium (<1 g/dag) plus vitamin D (800 IU/d) kan eventuellt reducera risken för benbrott (frakturer) och benskörhet bland kvinnor som är 65 år eller äldre. 5

Multivitamin och multimineral-produkter är således inte rekommenderat generellt för vuxna. 6 Det skall dock nämnas att en klinisk prövning visat att risken för cancer var lägre bland män som åt multivitamintillskott. 7 Det behövs helt enkelt fler studier innan vi kan uttala oss om detta.

Notera att äldre med benskörhet bör äta tillskott med vitamin D och kalcium (effekten av magnesium är inte säkerställd).

 

Omega 3 fettsyror och hjärt-kärlsjukdom: den ständiga frågan

I Sverige kan man hitta kosttillskott med omega 3 (en särskild typ av fettsyra) i nästan varenda livsmedelsbutik, liksom på apoteken. Entusiasmen tog fart eftersom vissa studier visade att personer som åt mycket omega 3 också hade lägre risk för hjärtattack och död i hjärt-kärlsjukdom. Omega 3 har studerats extremt noggrant under de senaste decennierna och alldeles nyligen publicerades en stor analys som sammanfattade de bästa studierna som gjorts på omega 3. Den studien visade att omega 3 inte minskar risken för hjärtattack eller död i hjärt-kärlsjukdom. Det finns alltså inget trovärdigt stöd för att äta omega 3, vilket sannolikt tusentals svenskar gör för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. 8

 

Gravida (kosttillskott under graviditeten)

Kvinnor som kan komma att bli gravida eller som är i graviditetens första trimester skall äta tillräckligt med folsyra (folat) (0.4 till 0.8 mg per dag). Detta förklaras av att brist på folsyra (folat) kan leda till att fostret får medfödda missbildningar i nervsystemet. Dessa missbildningar kan bli allvarliga och därför är det befogat att man säkerställer sitt intag av folsyra (folat) under graviditetens första trimester. Folat (folsyra) som finns på burk (konstgjord folsyra) fungerar minst lika bra som folsyra i naturlig mat. Det innebär att man kan tillgodose sitt behov av folat (folsyra) genom produkter i handeln. I Sverige brukar gravida äta kosttillskott som innehåller flera mineraler och vitaminer som är viktiga under graviditeten. Detta rekommenderas i hela landet och det finns ett trovärdigt vetenskapligt stöd för att äta sådana kosttillskott. Gravida kvinnor med lågt blodvärde (blodbrist, anemi) bör äta järnrik kost (kost som innehåller mycket järn) för att korrigera sitt låga blodvärde. Man kan också få järntillskott om man har blodbrist pga järnbrist under graviditeten. 9

Att äta extra kalcium (kalciumtillskott) under graviditeten sägs minska risken för att få högt blodtryck och preeklampsi under graviditeten. Detta är dock inte klarlagt och fler studier behövs. Likaledes är det oklart om höga doser vitamin D har någon effekt under graviditeten. 10

 

Barn

Barn som helammas eller ammas delvis bör få tillskott med vitamin D strax efter födseln och detta skall fortsätta tills barnets kost täcker behovet av vitamin D. Ofta brukar barnmat ha tillsatt vitamin D för att täcka barnens näringsbehov. Man bör också säkerställa att barn får i sig tillräckliga mängder järn f.r.o.m 4 månaders ålder. Livsmedelsverkets rekommendationer har resulterat i att barnmat därför ofta är järnberikad. I övrigt skall friska barn inte äta kosttillskott såvida inte man konstaterat att barnet inte får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler.

 

Slutliga råd

Om du äter en balanserad och hälsosam kost och inte har konstaterat brist på vitaminer/mineraler och inte heller tillhör någon riskgrupp (gravida, gastric bypass-opererade etc) så behöver du sannolikt inte äta kosttillskott. Om du är i behov av kosttillskott bör du alltid föredra produkter som din läkare förskriver. Produkter som kräver förskrivning av läkare genomgår en noggrannare kontrollprocess än produkter som inte omfattas av läkemedelsverkets kontroller.


  1. KantorED et al: Trends in dietary supplement use among US adults from 1999-2012. JAMA. 2016;316(14):1464-1474.

  2. Rautiainen S, Manson JE, Lichtenstein AH, Sesso HD. Dietary supplements and disease prevention: a global overview. Nat Rev Endocrinol. 2016;12(7):407-420.

  3. Marra MV, BoyarAP. Position of the American Dietetic Association: nutrient supplementation. J Am Diet Assoc. 2009;109(12):2073-2085.

  4. Institute of Medicine. Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D. Washington, DC: National Academies Press; 2011.

  5. Rautiainen S, Manson JE, Lichtenstein AH, Sesso HD. Dietary supplements and disease prevention: a global overview. Nat Rev Endocrinol. 2016;12(7):407-420.

  6. Moyer VA; US Preventive Services Task Force. Vitamin, mineral, and multivitamin supplements for the primary prevention of cardiovascular disease and cancer: US Preventive Services Task Force recommendation statement. Ann Intern Med. 2014; 160(8):558-564.

  7. Gaziano JM, Sesso HD, Christen WG, et al. Multivitamins in the prevention of cancer in men: the Physicians’ Health Study II randomized controlled trial. JAMA. 2012;308(18):1871-1880.

  8. Aung et al: Associations of Omega-3 Fatty Acid Supplement Use With Cardiovascular Disease Risks Meta-analysis of 10 Trials Involving 77 917 Individuals. JAMA 2018

  9. Rautiainen S, Manson JE, Lichtenstein AH, Sesso HD. Dietary supplements and disease prevention: a global overview. Nat Rev Endocrinol. 2016;12(7):407-420.

  10. Rautiainen S, Manson JE, Lichtenstein AH, Sesso HD. Dietary supplements and disease prevention: a global overview. Nat Rev Endocrinol. 2016;12(7):407-420.

Ämnen:

Hjärt-kärlsjukdom och diabetes

Hjärt-kärlssjukdom: vad är det och hur förebygger vi det? Under 1940-talet genomgick Sverige stora förändringar i livsstil och samhällsstruktur. Dessa förändringar innefattade automatisering av industri och transporter, ökad matproduktion, förändrad mattillverkning och tillkomst av skadliga ingredienser såsom transfetter, ökad rökning och ökat stillasittande. Detta medförde uppkomst av riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck, blodfettsrubbning och diabetes. Dessa riskfaktorer leder till ansamling av…

Läs mer

Lågt glykemiskt index (GI), glykemisk load och gå ner i vikt

Mat med lågt glykemiskt index och låg glykemisk load (låg GI, låg GL) Mat med lågt glykemiskt index (låg GI kost) och låg glykemisk belastning (låg GL kost) har blivit allt mer populär (Jebb SA (2005) Dietary strategies for the prevention of obesity. Proc Nutr Soc 64: 217–227). Glykemiskt index är ett mått på hur…

Läs mer

Metformin: grundbulten i behandling av typ 2 diabetes

Behandling av diabetes med metformin Metformin anses vara förstahandsmedel för patients med typ 2 diabetes och är troligtvis det läkemedel som studerats flitigast vid behandling av högt blodsocker hos individer med typ 2-diabetes.7,8Metformin sänker blodsocker genom att minska nybildningen av socker i levern (glukoneogenes) och ökar samtidigt upptaget av socker (glukos) i kroppens muskler, därav…

Läs mer

Allt om blodsocker (glukos) och HbA1c

Blodsocker, HbA1c och glukosmätare Vad är blodsocker, glukos, blodglukos? Kärt barn har många namn, vilket även gäller för socker. I människokroppen är det glukos vi kallar socker. Glukos är en sockerart och det är den enda sockerarten som kroppens celler kan använda för att framställa energi. När vi säger blodsocker, blodglukos, eller socker i blodet, så…

Läs mer

Läkemedel för behandling av typ 2 diabetes

Behandling av typ 2 diabetes: läkemedel som minskar risken för komplikationer Hur man behandlar typ 2 diabetes Typ 2 diabetes innebär att man har en störning i ämnesomsättningen och det leder till högt blodsocker. Orsaken till detta är att man antingen har brist på hormonet insulin, eller så har hormonet en sämre effekt i kroppen.…

Läs mer

Att resa med diabetes

Att resa med diabetes är säkert men kräver planering Du som har diabetes kan resa över hela världen. Detta gäller både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. För att din resa skall bli så bekväm som möjligt är det viktigt att planera resan. Ju längre resan är, desto viktigare är det att planeringen görs…

Läs mer

DASH kost: vad är det och vilka fördelar finns?

DASH är en diet för personer med högt blodtryck Det du äter påverkar din risk att utveckla högt blodtryck eller hypertoni som det heter på medicinskt språk. Vetenskapliga studier visar att blodtrycket kan sänkas genom olika kostråd. Generellt så kan man säga att lågt saltintag är förknippat med lägre blodtrycksnivåer. Högt blodtryck (hypertoni) räknas som…

Läs mer

Behandling med SGLT2-hämmare

Behandling av diabetes med SGLT2-hämmare Det finns en ny läkemedelsgrupp för typ 2 diabetes som heter SGLT2-hämmare, dessa verkar genom att öka filtrationen av socker (glukos) genom njurarna, vilket resulterar i lägre nivåer av blodsocker, mindre vätska och även viktnedgång. Glukos filtreras ut i njurarna men njuren absorberar även en hel del glukos och därav…

Läs mer

Insulinpump för behandling av diabetes

Behandling med insulinpump Vad är en insulinpump? Man har använt insulin för att behandla diabetes sedan 1920-talet. Eftersom insulin inte kan ätas eller drickas (insulin förstörs i magsäcken och tarmarna) så måste det injiceras. Med hjälp av insulinsprutor och insulinpennor injiceras insulin i fettet under huden. De allra flesta som får insulin använder pennor (insulinpennor)…

Läs mer

Allt om insulin: effekter, risker, behandling, fördelar & diabetes

Insulin: från blodsocker, fett & protein till användning vid diabetes Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln. Det medicinska namnet på bukspottkörteln är pankreas (pancreas). Namnet insulin kommer från latinets insula som betyder ö. De celler som tillverkar insulin kallas beta-celler och dessa celler finns i Langerhans öar (i bukspottkörteln). Bukspottkörteln innehåller många sådana öar och i dessa öar finns alltså beta-cellerna…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.