När metformin och livsstilsförändringar inte räcker

Nya läkemedel till typ 2 diabetes: vilket är bäst?

Cirka 400.000 svenskar har diagnosen typ 2 diabetes och sannolikt är detta en underskattning eftersom många har sjukdomen utan att veta om det (diabetes behöver inte orsaka några symptom). De senaste 20 åren har vården gjort stora framgångar vad beträffar sjuklighet och dödlighet bland personer med diabetes. Detta gäller faktiskt både typ 2 och typ 1 diabetes. Forskning från Sverige visar att det skett en dramatisk minskning i dödlighet, kranskärlssjukdom och övrig hjärt-kärlsjukdom (se nedan).
Denna graf visar hur den totala dödligheten, samt död till följd av hjärt-kärlsjukdom, minskat sedan 1998 bland personer med typ 2 diabetes. De blå linjerna representerar trender för personer med typ 2 diabetes och de röda linjerna representerar den övriga befolkningen.

Denna graf visar hur den totala dödligheten, samt död till följd av hjärt-kärlsjukdom, minskat sedan 1998 bland personer med typ 2 diabetes. De blå linjerna representerar trender för personer med typ 2 diabetes och de röda linjerna representerar den övriga befolkningen. Dessa data kommer från Nationella Diabetesregistret (NDR). Källa: Rawshani et al (The New England Journal of Medicine, 2016).

 

Trots detta så har personer med typ 2 diabetes fortfarande hög dödlighet och risk för hjärt-kärlsjukdom. Inom läkemedelsutveckling har man under de senaste decenniet utvecklat flera läkemedel som förbättrar blodsockret och som förhoppningsvis skall förbättra överlevnaden och livskvaliteten för personer med typ 2 diabetes. De mest framgångsrika, av de nya, läkemedlen är följande grupper:

  • DPP4-hämmare – I denna gruppen ingår Januvia, Galvus, Onglyza, Trajenta
  • GLP-1-agonister – I denna gruppen ingår Bydureon, Byetta, Saxenda, Victoza, Lyxumia, Trulicity
  • SGLT-2 hämmare – I denna gruppen ingår Forxiga, Invokana, Jardiance.

Idag anser man att dessa läkemedel bör användas om man inte uppnår tillfredsställande sockerkontroll med metformin och livsstilsförändringar. Det finns belägg för att SGLT-2-hämmare har mycket god effekt och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och död på ett dramatiskt vis. Tyvärr har dessa tre läkemedel aldrig jämförts direkt mot varandra, vilket gör att vi inte säkert kan säga vilket som är bäst (dvs har minst biverkningar och bäst effekt på risken för hjärt-kärlsjukdom). Nu har lyckligtvis en studie publicerats där man via statistiska metoder jämfört dessa tre läkemedelsklasser.

Studien publicerades i den ansedda tidskriften JAMA och har rönt stort intresse. Notera att man i denna studie endast jämförde dessa läkemedels effekt på hjärt-kärlsjukdom och död. Biverkningar har alltså inte jämförts. I studien, där man sammanvägde resultat från en lång rad studier, ingick 176310 patienter.

Studiens resultat

  • SGLT-2-hämmare resulterade i 20% minskad relativ risk för död. SGLT-2-hämmare minskade också risken för hjärt-kärlsjukdom och hjärtsvikt.
  • GLP-1-hämmare resulterade i 12% minskad relativ risk för död. GLP-1-hämmare minskade också risken för hjärt-kärlsjukdom. GLP-1-hämmare medförde högre risk för biverkningar som gjorde att behandlingen avslutades (detta jämfört med SGLT-2-hämmare).
  • DPP4-hämmare minskade inte risken för död.
  • SGLT-2-hämmare och GLP-1-hämmare var mer effektiva än DPP4-hämmare.

Slutsats: SGLT-2-hämmare och GLP-1-hämmare minskar risken för död och hjärt-kärlsjukdom. Effekten tycks vara bättre för SGLT-2-hämmare. DPP4-hämmare minskar inte risken för död.

 

 

Vad betyder detta för Dig som har typ 2 diabetes?

Budskapet är att om livsstilsförändringar och metformin är otillräckliga så finns flera läkemedel kvar att prova. Att kontrollera sitt blodsocker är oerhört viktigt om man har typ 2 diabetes. Självfallet är omläggning av kosten, ökad motion och metformin fortfarande grundbultarna i behandling. Ovanstående läkemedel används alltså när grundbultarna är otillräckliga. Det finns tämligen starkt vetenskapligt stöd för att dessa nyare läkemedel är effektiva och att de till och med kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom och död. Bäst effekt har sannolikt SGLT-2-hämmare. Det skall dock poängteras att flera studier har rapporterat en liten ökad risk för amputation av tår vid användning av SGLT-2-hämmare. Hittills har man dock ansett att den risken är liten i jämförelse med de vinster som läkemedlet tillför (dvs minskad risk för död, hjärt-kärlsjukdom och hjärtsvikt).

 

Vad betyder detta för Dig som har typ 1 diabetes?

Typ 1 diabetes har behandlats enbart med insulin i snart 100 år. Det är först på senare tid som läkare och forskare provat att använda tabletter för att sänka blodsockret. Detta är dock ett område som fortfarande är under utveckling och i nuläget kan inga rekommendationer ges. Just nu pågår flera studier där man provar SGLT-2-hämmare vid typ 1 diabetes och det förefaller fungera men det behövs fortfarande större studier för att kunna uttala sig om säkerheten och effekten.

 

 

Läs artikeln: Association Between Use of Sodium-Glucose Cotransporter 2 Inhibitors, Glucagon-like Peptide 1 Agonists, and Dipeptidyl Peptidase 4 Inhibitors With All-Cause Mortality in Patients With Type 2 Diabetes A Systematic Review and Meta-analysis.

 

Information

Diabetes.nu drivs av läkare och forskare. Ingen av våra skribenter erhåller ersättning från tredje part för det arbete vi gör på Diabetes.nu. Det finns ingen reklam och inga annonsintäkter på Diabetes.nu. Vi säljer inga medlemskap eller artiklar. Vi uppger som regel produktnamn (t ex för läkemedel) för att underlätta för patienter att känna igen vilka produkter som diskuteras. Du skall alltid diskutera all din behandling med din läkare eller sjuksköterska.

Metabola syndromet: från riskfaktorer till diabetes och hjärtsjukdomar

Det metabola syndromet: en samling av risker Introduktion till metabola syndromet Begreppet ”metabola syndromet” myntades för 80 år sedan. Denna konstellation av störningar i ämnesomsättningen beskrevs på 1920-talet av Eskil Kylin, en svensk läkare, som ansåg att högt blodtryck (hypertoni), högt blodsocker (hyperglykemi) samt ledinflammation (artrit) till följd av höga halter urinsyra förorsakades av en…

Läs mer

LCHF för nybörjare: vetenskap, vägledning, recept, tips för att gå ner i vikt

Gå ner i vikt med LCHF (low carb high fat) & lågkolhydratkost LCHF (Low Carb High Fat) är en typ av lågkolhydratkost, som innebär att maten innehåller en liten mängd kolhydrater. Du som tidigare läst vår artikel om näringsämnen, vet att vi människor får energi från kolhydrater, fett och protein i maten. Om man minskar andelen kolhydraterna…

Läs mer

Effekter av sötningsmedel: aspartam, fruktos, stevia, sukralos, sackarin, acesulfam

Hur påverkas vi av sötningsmedel i mat & dryck? Om aspartam, fruktos, stevia, sukralos & andra tillsatser Fruktos (fruktsocker) och glukos (druvsocker) finns naturligt i frukt, grönsaker och honung. Människan har sannolikt ätit fruktos och glukos så länge den funnits. Intaget av fruktos och glukos var dock lågt ändra fram till 1800-talet, då socker blev…

Läs mer

Metformin: grundbulten i behandling av typ 2 diabetes

Behandling av diabetes med metformin Metformin anses vara förstahandsmedel för patients med typ 2 diabetes och är troligtvis det läkemedel som studerats flitigast vid behandling av högt blodsocker hos individer med typ 2-diabetes.7,8Metformin sänker blodsocker genom att minska nybildningen av socker i levern (glukoneogenes) och ökar samtidigt upptaget av socker (glukos) i kroppens muskler, därav…

Läs mer

Vad är blodsocker & HbA1c (långtidssocker, långtidsblodsocker)

Blodsocker (glukos) & HbA1c (långtidssocker, långtidsblodsocker) Vad är blodsocker, glukos och blodglukos? Kärt barn har många namn, vilket även gäller för socker. I människokroppen är det glukos vi kallar socker. Glukos är en sockerart och det är den enda sockerarten som kroppens celler kan använda för att framställa energi. När vi säger blodsocker, blodglukos, eller socker i…

Läs mer

Fysisk aktivitet: effekt på blodsocker, metabolism, riskfaktorer & hjärt-kärlsjukdom

Fysisk aktivitet: Hur påverkas blodsocker, metabolism, riskfaktorer och hjärt-kärlsjukdom vid typ 2 diabetes I årtionden har fysisk aktivitet (motion, träning) varit en hörnsten i behandlingen av diabetes, övervikt och fetma. Fysisk aktivitet och ändrade matvanor (kost) är de medel som en person omedelbart kan tillgripa för att förbättra sin hälsa, minska övervikt och därmed risken…

Läs mer

Hur man äter LCHF: guide till livsmedel, mat, dryck

Mat, livsmedel och dryck som är, respektive inte är, LCHF Här följer en guide till mat och dryck som är lämpligt för dig som vill äta LCHF. Det är uppenbarligen viktigt att du känner till livsmedel som inte är LCHF så att du kan välja bort det. Fördelen med LCHF är att det är enkelt;…

Läs mer

Blodsocker & HbA1c: normala värden, målvärden och gränsvärden

Över 400.000 svenskar har typ 2 diabetes och väldigt många har diabetes utan att veta om det. Symptom på typ 2 diabetes kan vara mycket diskreta. Den som har diabetes, eller misstänker att den har diabetes, bör känna till vilka blodsockervärden som är att betrakta som ”bra” eller ”dåliga”. Personer med diabetes bör alltid ha…

Läs mer

Fetma (obesitas) och övervikt: orsaker, risker och diabetes

Fetma och övervikt Fetma eller obesitas som det heter på medicinskt språk är en sjukdom som beror på flera faktorer och som nu nått pandemiska proportioner. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att 1.9 miljarder människor lider av övervikt och ca 650 miljoner av dessa lider av fetma. Befolkningsstudier uppskattar att förekomsten av övervikt och fetma fortsätter att…

Läs mer

Att leva med högt blodsocker och diabetes

Att kontrollera och balansera sitt blodsocker varje dag När man talar om blodsocker syftar man på koncentrationen av glukos (druvsocker) i blodet. Personer med diabetes har högt blodsocker och detta är skadligt. Högt blodsocker leder nämligen till sjukdomar som vi kallar diabeteskomplikationer. Dessa komplikationer inkluderar nervskador (neuropati), njurskador (nefropati), ögonskador (retinopati) med flera. Högt blodsocker leder…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt nytt, viktigt och läsvärt om diabetes

Gå med i nyhetsbrevet för att få senaste nytt om diabetes.

Du är nu med i nyhetsbrevet!