pre-diabetes

Prediabetes: ett förstadium till diabetes typ 2

Vad är prediabetes?

Innan en person utvecklar typ 2 diabetes finns olika förstadium till sjukdomen som pågår under många år. Det är därför viktigt att känna till de riskfaktorer som bidrar till sjukdomen då flera är förebyggbara. Fetma och övervikt är nog de mest välkända riskfaktorerna för utvecklingen av diabetes. Förekomsten av fetma och övervikt ökar lavinartat i hela världen, inom några år kommer mer än 2 miljarder människor att lida utav dessa tillstånd.

De viktigaste faktorerna för utvecklingen av fetma/övervikt är stillasittande livsstil och dåliga kostvanor. Brist på motion och stillasittande livsstil är skadligt för hälsan, att hålla sig aktiv förstärker kroppens känslighet för hormonet insulin och hjälper hormonet att bli effektivare ute i kroppens olika vävnader.

Befolkningsstudier visar att 90 procent av alla personer med typ 2 diabetes runtom i världen är överviktiga. Den västerländska dieten med bearbetade livsmedel, dåliga matfetter, höga kolhydratnivåer och lite fiberinnehåll anses bidra till diabetes och det metabola syndromet.

Vad är prediabetes?

Kroppen har flera biologiska system som kontrollerar mängden av glukos i blodet (blodsocker) för att hålla blodsockernivåerna på en lagom nivå. De viktigaste organen som ingår i blodsockermetabolismen är bukspottskörteln (pankreas), skelettmuskulatur, lever, fettvävnad och hjärnan.

Glukosvärdet i blodet ska inte vara för lågt, kroppens celler slutar att fungera som vanligt och tar stor skada vid låga blodsockernivåer (hypoglykemi). Höga blodsockernivåer är också skadligt för kroppens vävnader, framförallt blodkärlen, men skadorna uppstår över längre tid.

Diagnoskriterier för prediabetes och typ 2 diabetes

Diagnosen ställs genom att analysera blodprover som mäter glukosnivåerna i blodet.

Prediabetes indelas i tre olika former:

  • Förhöjt fasteglukos (”impaired fasting glucose”, IFG) definieras som ett fastande blodsockervärde på 6,1–6,9 mmol/L.
  • Nedsatt glukostolerans (”impaired glucose tolerance”, IGT) definieras som ett fastande blodsockervärde på 7,8–11,0 mmol/L i venöst blod eller 8,9–12,1 mmol/L som kapillärt prov två timmar efter intag av 75 gram glukos.
  • Intermediär hyperglykemi (HbA1c mellan ≥ 42 och < 48)

Ett förhöjt fasteglukos och nedsatt glukostolerans (IGT) kan båda identifieras genom ett så kallat glukosbelastningstest. Personen lämnar först ett blodsockerprov på fastande mage, därefter intas 75 gram glukos med vatten, följt av ytterligare ett blodsockerprov två timmar senare.

Diagnoskriterier för typ 2 diabetes:

  • Förhöjt fasteglukos ≥ 0 mmol/l vid två tillfällen
  • Förhöjt långtidsblodsocker (HbA1c) ≥ 48 mmol/mol vid ett tillfälle
  • Icke-fastande blodglukos ≥ 11,1 mmol/l vid ett tillfälle
  • Oralt glukosbelastningstest (oral glucose tolerance test, OGTT) där plasma–glukos ≥ 12,2 mmol/l

Vissa personer har glukosvärden som ligger i en riskzon, det innebär att blodsockernivåerna är lätt förhöjda men inte tillräckligt för att erhålla diagnosen typ 2 diabetes. Forskning har visat att dessa personer har större risk att utveckla diabetes och tillståndet kallas därför för prediabetes.

Prediabetes är mycket vanligt, ungefär 10–15% av befolkningen i Sverige uppfyller kriterierna. Utöver fetma och övervikt så bidrar även blodtryck, kolesterol och hög ålder till utvecklingen av prediabetes. Bukspottskörtelns förmåga att producera och utsöndra insulin minskar när vi åldras, dessutom försämras kroppens insulinkänslighet med stigande ålder.

Riskfaktorer för prediabetes

Förhöjt glukosvärde i blodet är bara en av flera riskfaktorer, och det är därför viktigt att inte bara titta på glukosvärden. Andra riskfaktorer är:

  • Övervikt/fetma (framförallt bukfetma)
  • Otillräcklig fysisk aktivitet.
  • Ålder > 45 år
  • Förhöjt blodtryck
  • Förhöjda blodfetter
  • Rökning
  • Sömnapné
  • Ärftlighet för typ 2 diabetes, fetma eller annan hjärt-kärlsjukdom
  • Icke-fastande blodglukos > 8 mmol/l

För att minska risken för typ 2 diabetes är det viktigt att minska på eller ta bort så många riskfaktorer som möjligt. En epidemiologisk forskningsstudie som kallas DPP-studien (Diabetes Prevention Program) visade att ungefär 35 % av alla individer med nedsatt glukostolerans (IGT) utvecklar typ 2 diabetes under en fyraårsperiod.

Risken att insjukna i diabetes minskar om individen ändrar på livsstilsfaktorer så som ökad fysisk aktivitet, förbättrad diet, läkemedel eller kirurgisk behandling. En svensk studie från 2009 visade att 40 % av individerna som uppfyller kriterierna för prediabetes utvecklar senare typ 2 diabetes. 2–15% av individerna med prediabetes utvecklar typ 2 diabetes årligen.

Prognos

Prediabetes medför en kraftigt ökad risk för utveckling av typ 2 diabetes, om ingen intervention sker är naturalförloppet att en betydande andel av de med prediabetes utvecklar typ 2 diabetes inom 5–10 år. De flesta befolkningsstudier visar att prediabetes medför en 3–10 gånger ökad risk för utveckling av diabetes, jämfört med personer som har normala blodsockernivåer (normoglykemiska individer). För personer med både nedsatt glukostolerans (IGT) och förhöjd fasteglukos (IFG) ses en synergistisk riskökning för utveckling av typ 2 diabetes.

Komplikation vid prediabetes

Individer med obehandlad prediabetes kan utveckla flera sjukdomstillstånd utöver typ 2 diabetes.

De komplikationer som är mest associerade med prediabetes är följande:

  • Typ 2 diabetes
  • Hjärt-kärlsjukdom – åderförfettning i blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln (kranskärlsjukdom), hjärtsvikt och flera andra hjärtsjukdomar.
  • Stroke – olika former av hjärnblödning, åderförfettning i hjärnans blodkärl
  • Nervskador – diabetesrelaterade nervskador (perifier- eller autonom diabetes neuropati)
  • Njurskador – kärlförändringar i njuren orsakar nedsatt filtrationsförmåga hos njuren (diabetes nefropati)
  • Ögonskador – kärlförändringar i ögat som på sikt kan leda till blindhet, höga blodsockernivåer är även associerat med katarakt och glaukom
  • Benartär sjukdom – kärlsjukdom i underben och fötter  (perifier kärlsjukdom),
  • Hudinfektioner – ökad risk för hudinfektioner och infektioner i munhåla och svalg
  • Alzheimers sjukdom – orsaken till Alzheimers sjukdom är hittills okänd men flera observationella och molekylära studier visar att diabetes och prediabetes bidrar till ökad risk för Alzheimers sjukdom
  • Benskörhet (osteoporos) – benskörhet kan leda till olika sjukdomstillstånd där de vanligaste är frakturer

Relaterade artiklar

Kommentarer

E-postadressen publiceras inte.