Hjärtsvikt: symptom, orsaker, diagnos, behandling & prognos

Hjärtsvikt eller nedsatt hjärtfunktion är ett tillstånd där hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. I vissa fall fylls inte hjärtat med tillräckligt blod och i andra fall kan hjärtat inte pumpa blod till resten av kroppen med tillräcklig kraft. En del människor har båda problemen som orsak till hjärtsvikt. Termen ”hjärtsvikt” betyder inte att ditt hjärta har stannat eller håller på att sluta fungera men hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som kräver medicinsk vård. I majoriteten av fallen leder hjärtsvikt till en fortlöpande försämring av hjärtfunktionen.

Kort översikt om hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en sjukdom som vanligtvis utvecklas över tid när hjärtats pumpförmåga försämras. Hjärtsvikt är en sjukdom som oftast beror på ett annat sjukdomstillstånd, exempelvis hög ålder, högt blodtryck (hypertoni), hjärtinfarkt eller diabetes. Både diabetes typ 1 och diabetes typ 2 medför en markant ökad risk för hjärtsvikt.

Man brukar prata om höger och vänster hjärthalva. Höger hjärthalva pumpar blod genom lungorna, där blodet berikas med syre. Vänster hjärthalva pumpar det syrerika blodet ut i kroppen så att alla kroppens organ kan få syrerikt blod. Ibland kan hjärtsvikt drabba ena sidan först men som regel brukar både höger och vänster hjärthalva påverkas om man har hjärtsvikt. Högersidig hjärtsvikt uppstår när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod till lungorna för att hämta syre. Vänstersidig hjärtsvikt uppstår om hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med syrerikt blod till resten av kroppen. Högersidig hjärtsvikt leder till att vätska ansamlas i fötterna, kring fotlederna, underbenen och eventuellt upp på låren och i magen. Alla typer av hjärtsvikt leder till att man blir andfådd, trött och får sämre prestationsförmåga.

Symptom på hjärtsvikt (symtom)

  • Andfåddhet är det vanligaste symptomen vid hjärtsvikt. Nästan alla med hjärtsvikt upplever andfåddhet.
  • Ödem (vätskeansamling) är mycket vanligt. Vätska ansamlas oftast i fötterna och benen.
  • Hosta är vanligt vid hjärtsvikt. Hosta tyder på att det finns vätska i lungorna.
  • Ortopné, som innebär att man blir mycket andfådd när man ligger ner, är typiskt för hjärtsvikt.
  • Bröstsmärta är också vanligt vid hjärtsvikt. Bröstsmärta är särskilt vanligt om man har hjärtsvikt till följd av kranskärlssjukdom.
  • Svaghet.
  • Illamående kräkningar.
  • Ödem i buken (ascites) förekommer.
  • Mental trötthet förekommer.
  • Hjärtklappningar är vanligt.
  • Viktuppgång är vanligt och tyder på ansamling av vätska.

Hur vanligt är hjärtsvikt?

Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd. I Sverige uppskattar man att ungefär 200,000 individer lider av hjärtsvikt. Troligtvis är det lika många som har odiagnostiserade hjärtsvikt. Både barn och vuxna kan ha tillståndet, även om symtomen och behandlingarna skiljer sig åt. Detta kapitel kommer fokusera på hjärtsvikt hos vuxna.

För närvarande finns inget sätt att bota hjärtsvikt, bortsett från hjärttransplantation. Behandlingar såsom läkemedel och livsstilsförändringar kan däremot resultera i ett längre och friskare liv, även om man har hjärtsvikt. Forskare fortsätter att studera nya sätt att behandla hjärtsvikt och dess komplikationer.

Orsaker till hjärtsvikt

Tillstånd som skadar eller överarbetar hjärtmuskeln kan orsaka hjärtsvikt. Med tiden försvagas hjärtat så att det kan inte fyllas med och/eller pumpa blod tillräckligt bra. Eftersom hjärtat försvagas och blodcirkulationen försämras så kan många organ påverkas på sikt. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är som följer:

  • Kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom)
  • Diabetes
  • Högt blodtryck (hypertoni)
  • Andra hjärtsjukdomar (klaffsjukdomar, hjärtmuskelsjukdomar, njursvikt eller kronisk obstruktiv lungsjukdom)
  • Andra faktorer (exempelvis sköldkörtelsjukdom).

Kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom) orsakar hjärtsvikt

Ischemisk hjärtsjukdom är ett tillstånd där fett ansamlas i hjärtats kärl (kranskärlen). Dessa blodkärl levererar syrerikt blod till ditt hjärta. Fett i kranskärlen, vilket kallas åderförfettning, orsakar förträngningarna i blodkärlen och minskar blodflödet till hjärtmuskeln. Uppbyggnaden av åderförfettning gör det också mer sannolikt att blodproppar kommer att bildas i dina blodkärl. Blodproppar kan delvis eller helt blockera blodflödet och detta leder till hjärtattack (hjärtinfarkt). När man har åderförfettning i hjärtats kärl så får man ont i bröstet (bröstsmärta), vilket kallas kärlkramp. Bröstsmärtan beror på att åderförfettningen leder till syrebrist i hjärtat. Om syrebristen blir långvarig så leder den till hjärtattack (hjärtinfarkt).

Diabetes typ 1 och typ 2 orsakar hjärtsvikt

Diabetes är en sjukdom där kroppens blodsockernivå (blodglukos) är för hög. Vid diabetes producerar kroppen inte tillräckligt med insulin eller använder inte dess insulin på rätt sätt. Med tiden kan höga blodsockernivåer skada och försvaga hjärtmuskeln och blodkärlen runt hjärtat, vilket leder till hjärtsvikt. Här på Diabetes.nu har vi skrivit många artiklar om diabetes typ 1 och diabetes typ 2, varav några följer här:

Högt blodtryck orsakar hjärtsvikt

Blodtrycket är trycket inuti blodkärlen. Om detta tryck stiger och förblir högt över tid kan det leda till belastning som försvagar hjärtat. Högt blodtryck orsakar dessutom åderförfettning i hjärtat.

Blodtrycket anses vara högt om det är 140/90 mmHg eller högre (mmHg är enheten med vilken trycket i blodkärlen mäts). Om du har diabetes eller kronisk njursjukdom så anser man att blodtrycket är högt redan vid 130/80 mmHg eller högre. Du bör därför ha ett blodtryck som är lägre än 130 i övertryck och 80 i undertryck. Du kan läsa mer om blodtryck här: Blodtryck och hypertoni.

Andra hjärtsjukdomar eller sjukdomar som orsakar hjärtsvikt

Olika hjärtsjukdomar som kan leda till hjärtsvikt

  • Rytmrubbningar (arytmier): Varje hjärtslag styrs av hjärtats elektriska system och när detta system inte fungerar normalt så uppstår hjärtrytmrubbningar. Den vanligaste rytmrubbningen är förmaksflimmer. Personer med förmaksflimmer har hög och oregelbunden puls och de har upp till 5 gånger ökad risk för hjärtsvikt.
  • Kardiomyopatier: När hjärtmuskeln blir förstorad, tjock eller stel så leder det till hjärtsvikt.
  • Medfödda hjärtfel (kongenital hjärtmissbildning): Problem med hjärtats struktur vid födseln kan orsaka hjärtsvikt.
  • Hjärtklaffsjukdom: Förekommer om en eller flera av dina hjärtklaffar inte fungerar korrekt, vilket kan förekomma vid födseln eller orsakas av infektion, andra hjärtsjukdomar och ålder.

Andra faktorer

Andra faktorer som kan skada hjärtmuskeln och leda till hjärtsvikt

  • Alkoholmissbruk och droger kan orsaka hjärtsvikt. Hög konsumtion av alkohol över längre perioder leder till kardiomyopati och hjärtsvikt.
  • HIV/AIDS
  • Sköldkörtelrubbningar (hypertyreos, hypotyreos)
  • Behandlingar för cancer, såsom strålning och kemoterapi

Riskfaktorer för hjärtsvikt

Grupper med särskilt hög risk för hjärtsvikt

Hjärtats funktion blir sämre med åldern. Äldre människor har högre risk för hjärtsvikt, jämfört med yngre människor. Äldre har också oftare andra sjukdomar och riskfaktorer som orsakar hjärtsvikt.

Människor som är överviktiga har kraftigt ökad risk för hjärtsvikt. Fetma belastar hjärtat och hela blodcirkulationen. Att vara överviktig ökar också risken för hjärtsjukdomar och typ 2 diabetes som i sin tur kan leda till hjärtsvikt.

Människor som drabbats av en hjärtattack (hjärtinfarkt) har ökad risk för hjärtsvikt. Själva hjärtattacken leder till att en del av hjärtmuskeln slutar fungera och om den delen är stor så kan det leda till hjärtsvikt.

Barn som har medfödda hjärtfel kan också utveckla hjärtsvikt. Dessa defekter uppstår om hjärtat, hjärtklaffarna eller blodkärlen nära hjärtat inte bildas korrekt under fosterlivet.

Screening för hjärtsvikt

Du kan vidta många åtgärder för att förhindra hjärtsvikt. Ju tidigare du upptäcker riskfaktorer för hjärtsvikt, desto tidigare kan du påbörja behandling och därmed minska risken för att du utvecklar hjärtsvikt. Det är ytterst viktigt att göra regelbundna hälsokontroller och ha en hälsosam livsstil.

För människor som har friska hjärtan

Om du har ett friskt hjärta kan du vidta åtgärder för att förhindra hjärtsjukdomar och hjärtsvikt. För att minska risken för hjärtsjukdomar bör du göra följande:

  • Undvik droger och drick måttligt med alkohol.
  • Starta och upprätthåll hälsosamma vanor (kost, motion etc).
  • Behandla riskfaktorer (högt blodtryck, högt kolesterol osv).

Att ställa diagnosen hjärtsvikt

När ditt hjärta blir svagare blir symtomen värre. Du kan börja känna dig trött och andfådd redan bara av att gå inomhus. Läkaren diagnostiserar hjärtsvikt baserat på din medicinska historia, ärftlighet, en fysisk läkarundersökning, blodprover och röntgen.

Din läkare kommer att fråga om du eller andra i din familj har eller har haft en sjukdom eller ett tillstånd som kan orsaka hjärtsvikt. Din läkare kommer också att fråga om dina symtom. Läkaren vill veta vilka symptom du har, när de uppstår, hur länge du har haft dem och hur allvarliga de är. Det är viktigt att dina svar är korrekta och detaljerade.

Läkarundersökning

Under den fysiska undersökningen kommer din läkare att:

  • Lyssna på ditt hjärta för att identifiera ljud som inte är normala
  • Lyssna på dina lungor för att höra om det finns vätska i lungorna (lungödem).
  • Leta efter svullnad kring vrister, fötter, ben, mage och vener i nacken
  • Diagnostiska tester

Din läkare kan också hänvisa dig till en kardiolog (hjärtspecialist, hjärtläkare). En kardiolog är expert på att diagnostiseras, behandla och följa upp personer med hjärtsvikt. I många fall kan dock primärvården (allmänläkaren) sköta hjärtsviktsbehandlingen.

EKG (Elektrokardiogram)

Ett EKG är ett enkelt och smärtfritt test som analyserar hjärtats elektriska aktivitet. Testet visar hur snabbt ditt hjärta slår och dess rytm. EKG kan också visa hur hjärtmuskeln arbetar, men EKG är inte den bästa metoden för att klargöra detta. Ultraljud av hjärtat är ännu bättre än EKG vad beträffar kartläggning av hjärtfunktionen.

Lungröntgen

Med en helt vanlig röntgenbild kan man se bröstkorgen, lungorna och hjärtat. Denna undersökningen visar om ditt hjärta är förstorat, om du har vätska i lungorna och ibland kan man se vissa lungsjukdomar.

Blodprov (Nt-pro-BNP)

Detta blodprov kontrollerar nivån av ett hormon som kallas Nt-pro-BNP. Nivån av detta hormon stiger vid hjärtsvikt. Normalt Nt-pro-BNP (oftast definierat som värden <300 ng/L) innebär att man inte har hjärtsvikt. Vid högre värden stiger sannolikheten för att man har hjärtsvikt.

Ultraljudsundersökning (ekokardiografi)

Ekokardiografi (hjärtultraljud) använder ljudvågor för att skapa en rörlig bild av ditt hjärta. Testet visar hjärtats storlek, form och funktion. Man kan åskådliggöra både hjärtmuskeln, klaffarna och de stora kärlen. Ekokardiografi är dagsläget den bästa metoden för att upptäcka om man har hjärtsvikt och orsaken till sjukdomen.

Bandspelar-EKG (Holter-EKG)

Holter-EKG innebär att man får en EKG-apparat kopplad till sig och därefter går man hem och registrerar EKG under 24 till 48 timmar. Apparaten är liten och lätt att ha med i vardagen.

Myokardscintigrafi

Myokardskintigrafi visar hur bra blodet flödar genom hjärtat och hur mycket blod som når hjärtmuskeln. Vid myokardskintigrafi injiceras ett radioaktivt ämne (sk spårämne) i blodet. Spårämnet hamnar i hjärtat och sitter kvar där. Därifrån skickar spårämnet strålning som kan registreras med apparatur utanför kroppen. På så vis kan bilder skapas av hjärtats genomblödning.

En positronemissionstomografi (PET) undersökning liknar myokardskintigrafi. Det visar nivån av biokemisk aktivitet i områden i ditt hjärta. Denna undersökning kan hjälpa din läkare att se om tillräckligt med blod strömmar till dessa områden. En PET-undersökning kan visa blodflödesproblem som andra tester kanske inte upptäcker.

Hjärtkateterisering

Under hjärtkateterisering för man in ett långt, tunt, flexibelt rör som kallas kateter i ett blodkärl i armen, ljumsken (övre låret) eller hals. Detta gör det möjligt för din läkare att titta inuti dina kranskärl. Under denna procedur kan din läkare kontrollera trycket och blodflödet i hjärtkamrarna, samla blodprover och använda röntgen för att titta på dina kranskärl.

Kranskärlsröntgen (koronarangiografi)

Koronarangiografi görs med hjärtkateterisering. Ett färgämne som kan ses på röntgen injiceras i blodet genom kateterns spets. Färgen gör det möjligt för din läkare att se blodflödet till din hjärtmuskeln. Vid förträngningar kan man direkt blåsa upp blodkärlet med ballongvidgning och implantera ett metallnät (stent) som håller uppe blodkärlet, detta ingrepp kallas för PCI (perkutan koronar intervention), eller i folkmun ballongsprängning.

Arbetsprov (arbets-EKG)

Vissa hjärtproblem är lättare att diagnostisera när ditt hjärta arbetar. Under arbetsprovet skall man cykla eller promenera (på löpband) samtidigt som olika värden registreras av vårdpersonalen.

Magnetkameraundersökning hjärta (MR hjärta)

Magnetkamera (MR) använder radiovågor (magneter) och en avancerad dator för att skapa bilder av ditt hjärta när det slår. Testet producerar både statiska och rörliga bilder av ditt hjärta och större blodkärl. MR hjärta kan visa om delar av ditt hjärta är skadade.

Sköldkörtelfunktionstester

Sköldkörtelfunktionstester visar hur bra din sköldkörtel fungerar. Dessa tester inkluderar blodprov, avbildningstest och test för att stimulera sköldkörteln. Att ha för mycket eller för lite sköldkörtelhormon i blodet kan leda till hjärtsvikt.

Läkemedel

Din läkare kommer att förskriva läkemedel baserat på vilken typ av hjärtsvikt du har, hur allvarlig den är och hur du svarar på vissa läkemedel. Följande läkemedel används ofta för att behandla hjärtsvikt:

  • ACE-hämmare sänker blodtrycket och minskar belastningen på ditt hjärta. De kan också minska risken för en framtida hjärtinfarkt.
  • Aldosteronantagonister ser till att kroppen avlägsnar överskott av salt (natrium) genom urin. Detta sänker vätskevolymerna i blodet som hjärtat måste pumpa.
  • Angiotensinreceptorblockerare slappnar av blodkärlen och sänker blodtrycket för att minska hjärtats arbetsbelastning.
  • Betablockerare sänker pulsen och sänker blodtrycket för att minska hjärtats arbetsbelastning, dessa läkemedel har också en skyddande effekt vid hjärtsvikt genom att minska den negativa omvandlingen av hjärtmuskelceller.
  • Digoxin gör att hjärtat slår starkare och pumpar mer blod.
  • Diuretika (vätskedrivande läkemedel) hjälper till att minska vätskeansamling i lungorna och svullnaden i fötter och fotleder.
  • Isosorbiddinitrat/hydralazinhydroklorid hjälper till att slappna av dina blodkärl så att ditt hjärta inte arbetar så hårt för att pumpa blod.

Ta alla läkemedel som din läkare ordinerar regelbundet. Ändra inte mängden av ditt läkemedel eller hoppa över en dos om inte din läkare säger till dig att göra det. Du bör fortfarande följa en hälsosam livsstil för hjärtat, även om du tar läkemedel för att behandla hjärtsvikt. Många tror att fysisk aktivitet är dåligt för personer som har hjärtsvikt men studier visar att lätt motion troligtvis är positivt för personer med befintlig hjärtsvikt.

Vård för personer med hjärtsvikt

Du bör vara uppmärksam på tecken som talar för att hjärtsvikten blir värre. Till exempel kan viktökning innebära att vätskor byggs upp i kroppen. Fråga din läkare hur ofta du ska kontrollera din vikt och när du ska rapportera viktförändringar.

Att få sjukvård för andra relaterade tillstånd är viktigt. Om du har diabetes eller högt blodtryck, arbeta med ditt vårdteam för att kontrollera dessa tillstånd. Kontrollera blodsockernivån och blodtrycket. Tala med din läkare om när du ska lämna blodprover och hur ofta du ska göra mätningar hemma.

Försök att undvika luftvägsinfektioner som influensa och lunginflammation. Tala med din läkare eller sjuksköterska om att få influensa och lunginflammation vacciner. Många som har svårt hjärtsvikt kan behöva behandling på ett sjukhus. Din läkare kan rekommendera syrebehandling, som kan ges på sjukhus eller hemma.

Medicinska ingrepp och kirurgi

När hjärtsvikt förvärras kan livsstilsförändringar och läkemedel inte längre kontrollera dina symtom. Du kan behöva ett medicinsk ingrepp eller operation.

Vid hjärtsvikt kontraherar vanligtvis inte höger- och vänster sida av hjärtat synkroniserat. Ifall vänster sida av hjärtat är sjukt (vänstersidig hjärtsvikt) så kontraherar oftast denna sida kort efter höger sida av hjärtat. Detta stör hjärtats pumpförmåga. För att åtgärda detta problem kan din läkare implantera en hjärtresynkroniseringsterapi (en typ av pacemaker, CRT) nära ditt hjärta. Denna enhet hjälper båda sidor av ditt hjärta att dra ihop sig (kontrahera) samtidigt, vilket kan minska hjärtsviktssymtomen.

Vissa människor som har hjärtsvikt har mycket snabba, oregelbundna hjärtslag. Utan behandling kan dessa hjärtslag orsaka plötslig hjärtstillestånd. Din läkare kan implantera en implanterbar ”cardioverter-defibrillator” (ICD) nära ditt hjärta för att lösa detta problem. En ICD kontrollerar din puls och använder elektriska pulser för att korrigera oregelbundna hjärtrytmer.

Människor som har svåra symtom på hjärtsvikt i vila, trots andra behandlingar, kan behöva följande:

En mekanisk hjärtpump, såsom en vänster ventrikulär assistansanordning. Denna enhet hjälper till att pumpa blod från hjärtat till resten av kroppen. Du kan använda en hjärtpump tills du har opererats eller som en långtidsbehandling.

Hjärttransplantation

En hjärttransplantation är en operation där en persons sjuka hjärta ersätts med ett hälsosamt hjärta från en avliden donator. Hjärttransplantationer görs som en livräddande åtgärd för hjärtsvikt i slutskedet när medicinsk behandling och annan operation har misslyckats.

För närvarande har hjärtsvikt inga botemedel. Du kommer troligen att behöva ta medicin och följa en behandlingsplan för resten av ditt liv.

Trots behandlingen kan symtomen bli värre över tiden. Du kanske inte kan göra många av de saker du gjorde innan du hade hjärtsvikt. Men om du tar alla steg din läkare rekommenderar, kan du hålla dig friskare längre.

Forskare kan också hitta nya behandlingar som kan hjälpa dig i framtiden.

Följ din behandlingsplan

Behandling kan lindra dina symtom och göra dagliga aktiviteter enklare. Det kan också minska risken att du måste gå till sjukhuset. Därför är det viktigt att du följer din behandlingsplan.

Ta dina läkemedel som din läkare ordinerar. Om du har biverkningar av något av dina läkemedel, tala om det för din läkare. Han eller hon kan justera dosen eller typen av medicin du tar för att lindra biverkningar.
Gör alla livsstilsförändringar som din läkare rekommenderar. Få råd från din läkare om hur aktiv du kan och bör vara. Detta inkluderar råd om dagliga aktiviteter, arbete, fritid och motion. Din aktivitetsnivå beror på allvarlighetsgraden av din hjärtsvikt (hur svår den är).

Missa inga läkarbesök eller blodprovsmätningar, din läkare behöver resultaten av dessa tester för att justera dina läkemedelsdoser och hjälpa dig att undvika skadliga biverkningar.

Följande åtgärder kan förvärra din hjärtsvikt

  • Glömma att ta dina mediciner
  • Inte följa din kostplan (till exempel äta mat med mycket salt)
  • Dricka alkohol

Dessa åtgärder kan leda till sjukhusvistelse. Om du har problem med att följa din kost, tala med din läkare. Han eller hon kan hjälpa till att ordna med besök till dietist.

Människor som har hjärtsvikt har ofta andra allvarliga tillstånd som kräver pågående behandling. Om du har andra allvarliga tillstånd tar du troligen mediciner för dem och för hjärtsvikt.

Att ta mer än ett läkemedel ökar risken för biverkningar och andra problem. Se till att dina läkare och apotekspersonal har en komplett lista över alla läkemedel och receptfria produkter som du tar.

Tala genast om för din läkare om eventuella problem med dina läkemedel. Tala också med din läkare innan du tar något nytt läkemedel som ordinerats av en annan läkare eller några nya receptfria läkemedel eller växtbaserade kosttillskott.

Planera framåt

Om du har hjärtsvikt är det viktigt att veta:

När ska man söka hjälp. Fråga din läkare när du ska göra ett kontorsbesök eller få akutvård.
Telefonnummer till din läkare och sjukhus.
Vägbeskrivning till din läkarmottagning och sjukhus och personer som kan ta dig dit.
En lista på mediciner du tar.
Emotionella problem och stöd
Att leva med hjärtsvikt kan orsaka rädsla, ångest, depression och stress. Prata om hur du känner med ditt vårdteam. Att prata med en professionell rådgivare kan också hjälpa till. Om du är mycket deprimerad kan din läkare rekommendera läkemedel eller andra behandlingar som kan förbättra din livskvalitet.

Att gå med i en patientstödgrupp kan hjälpa dig att anpassa dig till att leva med hjärtsvikt. Du kan se hur andra personer som har samma symptom har klarat dem. Tala med din läkare om lokala stödgrupper eller kolla med en vårdcentral.

Stöd från familj och vänner kan också hjälpa till att lindra stress och ångest. Låt dina nära och kära veta hur du känner och vad de kan göra för att hjälpa dig.

Relaterade artiklar

Kommentarer

E-postadressen publiceras inte.