Fettsnål kost & effekter av äta mindre fett: blir man smal & hjärtfrisk?

Att gå ner i vikt med fettsnål kost

Generellt om fett, fet mat, vikt och sjukdom

Fett är mycket energirikt (fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi per gram som kolhydrater). Man har i flera decennier ansett att matens innehåll av fett påverkar följande:

  1. Blodfetter – Man har länge ansett att fet mat (särskilt hög halt av mättade fetter) leder till att blodfetterna blir högre och därmed ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
  2. Övervikt och fetma – Man har länge ansett att fet mat gör att man går upp i vikt.

Därför har myndigheter och merparten av forskarsamfundet rekommenderat att människor skall äta mat där maximalt 30% av energin kommer från fett. Syftet med detta är alltså att begränsa vårt intag av fett så att vi (1) inte får höga blodfetter, och (2) inte går upp i vikt. Allt detta visade sig tyvärr vara fel, vilket vi sammanställt i kapitlet Fett & kolhydrater inverkan på blodfetter, vikt och dödlighet.

Fettsnål kost – ännu mindre fett

Frågan är om fettsnål kost (dvs mat med väldigt lågt innehåll av fett) är effektivt för att gå ner i vikt. Man har under åren provat flera varianter av fettsnål kost och utvärderat effekten på viktnedgång. De allra flesta varianter brukar innebär att allt mellan 18–30% av energin skall komma från fett. Eftersom fett är mycket energirikt så innebär fettsnål mat att man måste äta väldigt mycket mer kolhydrater och protein för att (1) få i sig tillräckligt mycket kalorier och (2) bli mätt. Många som äter fettsnål mat upplever faktiskt att de blir mer mätta, och detta förklaras av att de helt enkelt ätit mer proteiner (protein är det mest mättande näringsämnet). 1

Energin som finns i fett lagras lika effektivt i kroppen som energin som finns i kolhydrater. Det finns inga bevis för att kroppens förmåga att lagra energin i kolhydrater och fett skiljer sig. 2.

Lyckligtvis har man genomfört ett stort antal studier (av hög kvalitet) där man undersökt om fettsnål mat är effektivt för att gå ner i vikt. Vetenskapen på detta område är tämligen robust och följande kan sägas:

  • 2001 sammanfattade Astrup och kollegor kunskapen om fettsnål kost genom att slå ihop 13 studier. Man rapporterade att fettsnål mat gav 2.5 kg viktminskning. Mer precist sade man att för varje 1% minskning av matens fettinnehåll så går man i genomsnitt ner 370 gram (0.37 kg). Det innebär att en person med BMI 30 som minskar fettintaget med 10% beräknas gå ner 4.4 kg. 3
  • År 2004 rapporterade Avenell och kollegor en sammanställning av de kliniska prövningar som fanns publicerade då. Man drog slutsatsern att fettsnål diet ger en viktminskning på 5.4 kg efter 12 månader och 3.6 kg efter 3 år. Man såg även en minskad risk för diabetes och hög blodtryck (hypertoni).
  • Risken för att utveckla diabetes har rapporterats minska med 50% med fettsnål kost, detta enligt Lindströöm och kollegor. 4
  • En meta-analys av 28 korta kliniska prövningar visade att 10% minskat energiintag från fett leder till viktminskning på 16 g per dag. Utifrån detta beräknade man att det är möjligt att gå ner 8.8 kg på 18 månader och 23.4 kg på 4 år. Tyvärr visade det sig att dessa beräkningar inte stämde, eftersom uppföljning efter 12 till 24 månader visade att viktnedgången på sikt var närmast försumbar. 5
  • I Womens Health Initiative (WHI), som också var en klinisk prövning där hela 49 tusen kvinnor deltog, fann man att fettsnål mat (fett utgjorde 20% av energiintaget) inte kunde leda till långsiktiv viktminskning trots att en de som fick fettsnål mat också fick vägledning av en dietist. 6

 

Att äta mindre fett är inte en bra metod för att gå ner i vikt. Detta beror på att matens fett helt enkelt inte är orsaken till övervikt och fetma. Den som vill läsa om detta i detalj kan botanisera i Willets resumé. 7 Dessutom skall det nämnas två saker:

Först och främst har många studier med fettsnål kost också inneburit att deltagarna instruerats att äta mindre mat (färre kalorier per dag). Det innebär att man egentligen har provat två saker samtidigt: mindre fett och färre kalorier. Det i sin tur innebär att en del av den positiva effekten faktiskt kan förklaras av kaloribegränsningen. Sedermera har man jämfört fettsnål mat (som också varit kaloribegränsad) med medelhavskost och lågkolhydratkost (LCHF av Atkins typ) och det gjordes i en mycket välgjord studie, där resultatet var som följer:

 

 

Här ser vi 24 månaders uppföljning av tre olika dieter: medelhavskost, lågkolhydratkost och fettsnål kost.

Här ser vi 24 månaders uppföljning av tre olika dieter: medelhavskost, lågkolhydratkost och fettsnål kost.

Som framgår av denna studien (Shai et al, NEJM, 2008) så var fettsnål kost (med kaloribegränsning) sämst avseende viktnedgång.

 

 

Fettsnål diet och risk för hjärt-kärlsjukdom (hjärtattack, stroke, kranskärlssjukdom)

Man har förstås alltid varit intresserad av hur matens fettinnehåll (särskilt mättade fetter) påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom (kranskärlssjukdom, stroke, hjärtattack). Än idag (2017) är hjärtattack den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och resten av världen. Man har i över 60 år anset att matens fettinnehåll, särskilt mängden mättade fetter, påverkar risken för kranskärlssjukdom. Idag vet vi dock att detta var nog en av den medicinska vetenskapens största fadäser. Denna teorin (att mängden fett i maten har en påtaglig inverkan på risken för kransäkrlssjukdom) visar sig vara fel först 60 år senare.

En mycket välgjord studie på detta ämne är Womens Health Initiative (WHI), där man såg att begränsning av matens fettinnehåll inte påverkade risken för hjärt-kärlsjukdom. 8 Dessutom fann man att HDL kolesterol (”det goda kolesterolet”), triglycerider, blodsocker och insulin inte påverkades av att äta mindre fett. Det fanns alltså ingen gynnsamm effekt av att äta mindre fett i denna stora och välgjorda studie. Detta ämne är något vi diskuterar i detalj i kapitlet: Fett & kolhydrater inverkan på blodfetter, vikt och dödlighet.

 


  1. Abete I et al. (2006) Different dietary strategiesfor weight loss in obesity: role of energy and macronutrient content. Nutr Res Rev 19: 5–17.

  2.  Astrup A (1993) Dietary composition, substratebalances and body fat in subjects with apredisposition to obesity. Int J Obes Relat MetabDisord 17 (Suppl 3): S32–S3633 McDevitt RM et al. (2000) Macronutrient disposal during controlled overfeeding with glucose, fructose,sucrose, or fat in lean and obese women. Am J ClinNutr 72: 369–377.

  3. The role of dietary fat in theprevention and treatment of obesity: efficacy and safety of low-fat diets. Int J Obes Relat Metab Disord25 (Suppl 1): S46–S50).

  4. 2006, High-fibre, low-fat dietpredicts long-term weight loss and decreased type 2diabetes risk: the Finnish Diabetes Prevention Study.Diabetologia 49: 912–920.

  5. Willett WC (2002) Dietary fat plays a major role in obesity: no. Obes Rev 3: 59–68.

  6. Howard BV et al. (2006) Low-fat dietary pattern andweight change over 7 years: the Women’s HealthInitiative Dietary Modification Trial. JAMA 295: 39–49.

  7. Willett WC (2002) Dietary fat plays a major role in obesity: no. Obes Rev 3: 59–68.

  8. Howard BV et al. (2006) Low-fat dietary pattern andrisk of cardiovascular disease: the Women’s HealthInitiative Randomized Controlled Dietary ModificationTrial. JAMA 295: 655–666).

Fettsnål diet för bättre hälsa
  • Readers Rating
  • Rated 5 stars
    5 / 5 (1 )
  • Your Rating


Att gå ner i vikt med fettsnål kost
Generellt om fett, fet mat, vikt och sjukdom
av äta mindre fett: blir man smal & hjärtfrisk?

”Inget tillsatt socker” innebär inte att det är hälsosamt

Forskare från University of Toronto undersökte över 3000 livsmedel med syfte att klargöra om livsmedel som var märkt med ”Inget tillsatt socker” eller ”Mindre socker” var bättre än övriga livsmedel. Man konstaterade att dessa livsmedel hade lägre sockerhalt än motsvarande produkt utan den märkningen, men det innebar inte nödvändigtvis att produkten var hälsosam, eftersom många av…

Läs mer

Behandling med SGLT2-hämmare

Behandling av diabetes med SGLT2-hämmare Det finns en ny läkemedelsgrupp för typ 2 diabetes som heter SGLT2-hämmare, dessa verkar genom att öka filtrationen av socker (glukos) genom njurarna, vilket resulterar i lägre nivåer av blodsocker, mindre vätska och även viktnedgång. Glukos filtreras ut i njurarna men njuren absorberar även en hel del glukos och därav…

Läs mer

Hur man mäter blodsocker (glukos, blodglukos)

Att mäta blodsocker (glukos i blodet) Blodsocker kan mätas på flera olika vis. I klinisk praxis kontrolleras vanligtvis koncentrationen av socker (glukos) i plasma, vilket kallas plasma-glukos (eller P-glukos). För att få diagnosen diabetes skall P-glukos i fasta vara ≥7.0 mmol/L. Ett onormalt högt P-glukos (≥7.0 mmol/L) måste bekräftas med ytterligare en provtagning. Flera andra…

Läs mer

Världsnyhet: livslängd och överlevnad vid typ 1 diabetes i Sverige

Personer med typ 1 diabetes har upp till 17 år lägre förväntad livslängd: men vad betyder det för dig? Idag publicerar en forskargrupp från Nationella Diabetesregistret och Göteborgs Universitet en ny studie i The Lancet. Studien en världsnyhet för alla med typ 1 diabetes. Resultaten har stor betydelse för vården och för individer som lever med…

Läs mer

Blodsockermätare

Blodsockermätare för dig med diabetes Hanteringen av diabetes har blivit enklare i och med att tekniken förbättras. Idag använder flera patienter kontinuerliga blodglukosmätare i hemmet för att ständigt kontrollera blodsockernivåerna. Teknologin ger en möjligheten att skapa diagram över ens egna blodsockertrender, spara datum för vissa blodsockervärden, insulindoserna och mängden av träning. Majoriteten av individerna med…

Läs mer

När metformin och livsstilsförändringar inte räcker

Nya läkemedel till typ 2 diabetes: vilket är bäst? Cirka 400.000 svenskar har diagnosen typ 2 diabetes och sannolikt är detta en underskattning eftersom många har sjukdomen utan att veta om det (diabetes behöver inte orsaka några symptom). De senaste 20 åren har vården gjort stora framgångar vad beträffar sjuklighet och dödlighet bland personer med…

Läs mer

Allt om blodsocker (glukos) och HbA1c

Blodsocker, HbA1c och glukosmätare Vad är blodsocker, glukos, blodglukos? Kärt barn har många namn, vilket även gäller för socker. I människokroppen är det glukos vi kallar socker. Glukos är en sockerart och det är den enda sockerarten som kroppens celler kan använda för att framställa energi. När vi säger blodsocker, blodglukos, eller socker i blodet, så…

Läs mer

LCHF för nybörjare och proffs: komplett guide

LCHF (low carb high fat): en komplett, vetenskaplig och smakrik guide Numera finns hundratals svenska bloggar som engagerar sig i LCHF och andra variantar av lågkolhydratkost. För cirka 15 år sedan var LCHF (lågkolhydratkost) föraktat av den medicinska professionen. Detta beror på att LCHF innebär att man äter mycket fett och mindre kolhydrater. Anledningen till…

Läs mer

Kalorisnål kost, måltidsersättningar och hur man går ner i vikt

Kalorisnål kost för att gå ner i vikt Kalorisnål mat innebär att man minskar den totala mängden kalorier (energi) i maten). Med kalorisnål mat äter man cirka 1000 till 1400 kcal per dag. Tanken bakom den kalorisnåla dieten är att skapa negativ energibalans, dvs man skall äta färre kalorier än man förbränner under en dag,…

Läs mer

Hur kroppen tar upp näring: kolhydrater, fett, protein

Kroppens upptag av näringsämnen (kolhydrater, fett, protein) Merparten av alla näringsämnen absorberas alltså i tunntarmen. Från tarmarna finns följande två vägar ut i kroppen: Tarmarna och levern är sammankopplade med ett blodkärl (som kallas portalvenen). Allt blodflöde från tarmarna går till levern och det innebär att näringsämnen som tas upp i tarmarna hamnar i levern…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.