Hur man hanterar och injicerar insulin (injektionsteknik)

Hur man hanterar och injicerar insulin

För att få i sig insulin använder man sprutor. Det finns många olika typer av sprutor och de moderna sprutorna är enkla att hantera och dosera. När man injicerar insulin skall själva nålen stickas genom huden, så att insulinet kan sprutas in i fettet under huden. Det är viktigt att man inte sprutar insulin in i en muskel, eftersom insulinet då hamnar för fort i blodomloppet, vilket kan leda till blodsockerfall (hypoglykemi). Om du får oväntade blodsockerfall när du sprutar in insulin så bör du överväga följande:

  • Dosen kanske är för hög.
  • Du kanske har ätit för lite innan du injicerar insulin.
  • Du kanske injicerar i en muskel.

Om du misstänker att du injicerar i muskel, så kan du överväga att byta injektionsplats eller begära kortare nålar. Om du har problem med injektionerna, eller får återkommande blodtrycksfall efter insulininjektion så måste du tala med din vårdgivare. Se detaljer nedan.

 

Hur man hanterar insulin

Insulin som används (injiceras) skall ha rumstemperatur och bör även förvaras i rumstemperatur. Det insulin som inte används skall förvaras i kylskåp. Man får inte frysa in eller kyla ner insulin eftersom detta påverkar insulinets verksamhet. Undvik att ha ditt insulin i direkt solljus eftersom det också minskar insulinets effektivitet. Temperatur över 25°C innebär också att insulinet gradvis mister sin effekt.

Mixinsulin (Humalog Mix eller Novomix), medellångverkande insulin av NPH-typ (Insulatard, Humulin NPH och Insuman Basal) skall skakas om före användning.

 

Mer om injektion av insulin

Insulin skall injiceras i underhudsfettet där det absorberas till blodbanan. Om insulinet injiceras i huden så tar det längre tid innan tillräckliga koncentrationer absorberas till blodbanan eftersom huden har färre blodkärl än fettet. Om man istället injicerar för djup, exempelvis i magmuskulaturen, så riskerar man att insulinet absorberas för snabbt eftersom det finns mer blodkärl i muskler. Insulin kan injiceras på flera ställen, vanligaste injektionsstället är buken, fram- eller utsidan av låren eller övre delen av skinkorna.

Den vanligaste varianten av insulin (Actrapid, Humulin, Insuman rapid, Insulatard, Humulun NPH, Insuman basal) tas snabbare upp från buken än från lår och skinkor. För direktverkande insuliner som Humalog, Novorapid och Apidra finns skillnad i insulinupptaget mellan in olika injektionsställen.

Vid användning av insulin Lantus, Abasaglar och Toujeo är absorptionstiden och durationen lika i buk, lår och skinka.

 

InsulinsortInjektionsområde
MåltidsinsulinBuken
BasinsulinLår eller skinkor
Lantus, Absaglar,
Toujeo, Levemir,
Tresiba
I första hand i lår. Kan ges även i buk eller överarm.
MixinsulinBuken till frukost och lår eller skinkor på kvällen.

 

Hur man injicerar insulin i buk, lår eller skinkor

  • Injicera först några få enheter (E) för att kolla att kanylen fungerar och tömma den på eventuell luft.
  • Ta tag i ett hudveck med 2-3 fingrar och håll kvar under hela injektionen.
  • För in kanylen rakt in i huden och injicera.
  • Vänta ca 5-10 sek innan kanylen dras ut.
  • Variera injektionsstället med några centimeter från gång till gång för att undvika lipohypertrofi (förtjockning av fettvävnaden).
  • Injicera inte genom kläder.
  • Tjockleken på kanyler varierar och styrs av tjockleken på underhudsfettet.

 

 

Lipohypertrofi (fettkuddar) uppstår ofta om man injicerar på samma ställe regelbundet eller om man försöker injicera insulin med trubbiga kanyler. Fettkuddar har få blodkärl och att injicera insulin i dem leder till långsammare upptag av insulin och svängande blodsocker. Om man fått fettkuddar skall man undvika att sticka i dem, varefter de försvinner efter några månader.

Många med diabetes är oroliga över smärtan vid injektion av insulin. Det finns flera metoder som kan hjälpa till att undvika eller minimera smärta vid injektion. Oftast är det längden på kanylen som är den bakomliggande orsaken till smärtan.

Insulinpump för behandling av diabetes

Behandling med insulinpump Vad är en insulinpump? Man har använt insulin för att behandla diabetes sedan 1920-talet. Eftersom insulin inte kan ätas eller drickas (insulin förstörs i magsäcken och tarmarna) så måste det injiceras. Med hjälp av insulinsprutor och insulinpennor injiceras insulin i fettet under huden. De allra flesta som får insulin använder pennor (insulinpennor)…

Läs mer

Historien om typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes: En bittersöt historia om socker, miljö och frustration Få sjukdomar är lika mystiska som typ 1 diabetes. Forskare i hela världen har spenderat över 100 år för att hitta orsaken och botemedlet till typ 1 diabetes. Idag har vi fortfarande ingen förklaring till varför sjukdomar uppstår och vi har inte lyckats framställa…

Läs mer

Alla symptom på typ 1 diabetes: från törst, hunger och viktnedgång till ketoacidos

Symptom på typ 1 diabetes: törst, hunger, viktnedgång, trötthet, suddigt seende, dålig sårläkning med flera Typ 1 diabetes är ett mysterium för både forskare och patienter. Sjukdomen var ytterst sällsynt för cirka 100 år sedan men idag har den blivit den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar. På senare år har det också…

Läs mer

DASH kost: vad är det och vilka fördelar finns?

DASH är en diet för personer med högt blodtryck Det du äter påverkar din risk att utveckla högt blodtryck eller hypertoni som det heter på medicinskt språk. Vetenskapliga studier visar att blodtrycket kan sänkas genom olika kostråd. Generellt så kan man säga att lågt saltintag är förknippat med lägre blodtrycksnivåer. Högt blodtryck (hypertoni) räknas som…

Läs mer

Sulfonylurea och Meglitinider

Behandling med Sulfonylurea och Meglitinider Utöver Metformin finns läkemedelsgrupper för typ 2 diabetes som heter Sulfonylurea och Meglitinider. Läkemedelsgrupperna anses vara andrahandsval vid behandling av typ 2 diabetes och vid val av Sulfonylurea så rekommenderas två läkemedel som heter Glimepirid eller Glipizid. Dessa läkemedel orsakar en utsöndring av hormonet insulin som är kroppens egna hormon…

Läs mer

Socker, stärkelse, fetma & diabetes: vanliga missförstånd

Socker, stärkelse och snabba kolhydrater går hand i hand med övervikt, fetma och diabetes Under årtionden har svenskar, i enlighet med livsmedelsverkets rekommendationer, eftersträvat en kost som är fettsnål. Man har länge och väl ansett att fettrik mat leder till (1) höga blodfetter och därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, särskilt hjärtattack och (2) att man…

Läs mer

Reglering av ämnesomsättning: hormoner, kolhydrater, fett & protein

Flera av de hormoner som diskuteras här har redan nämnts tidigare. I detta kapitel kommer vi diskutera mer ingående hur insulin och andra hormoner påverkar vår ämnesomsättningen. Detta är av betydelse eftersom maten vi äter påverkar vilka hormoner och i vilken mängd dessa hormoner frisätts. Genom att justera matens innehåll kan man därför justera hormonernas…

Läs mer

Kontinuerlig mätning av blodsocker (CGM)

Kontinuerlig glukosmätning (CGM) Att kunna mäta blodsockret var som helst och när som helst med en blodsockermätare har revolutionerat livet för personer med diabetes. Alla med typ 1 diabetes och många med typ 2 diabetes har bärbara blodsockermätare, med vilka man sticker sig själv i fingret och analyserar blodsockret i en droppe blod som förs…

Läs mer

Fetmakirurgi (fetmaoperation, gastric bypass): risker, metoder och effekt på diabetes, fetma, riskfaktorer och hjärt-kärlsjukdomar

Fetmakirurgi (fetmaoperation): resultat, risker och effekter på diabetes, fetma, riskfaktorer och hjärt-kärlsjukdom Defintion av fetma (obesitas) Fetma är en sjukdom som drabbar många människor över stora delar av världen. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att mer än 2 miljarder människor lider av sjukdomen idag. Förekomsten av fetma (obesitas) och övervikt är störst i USA. Ungefär två tredjedelar…

Läs mer

Hur övervikt och fetma leder till diabetes, hjärt-kärlsjukdom & cancer

Övervikt och fetma orsakar diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer I kroppen finns fett (fettvävnad) på flera platser. En stor del av fettet finns under huden (underhudsfett). Det finns även mycket fett omkring våra organ i buken (bukfett, abdominellt fett). Därutöver finns en del fett inuti vissa organ (t ex levern). Generellt brukar man säga att fettet…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.