Biverkningar av behandling med insulin

Biverkningar av insulin är vanligt. Dessa biverkningar inkluderar bland annat hypoglykemi (blodsockerfall) och allergiska reaktioner. Sådana biverkningar kan utgöra allvarliga hälsorisker, varför det är viktigt att man vet vilka risker som finns med att injicera insulin. Biverkningar av insulin delas upp i akuta och sena biverkningar.

Akuta biverkningar av insulin

Akuta allergiska reaktioner av insulin

Vissa personer drabbas av omedelbara allergiska reaktioner när de använder insulin men dessa biverkningar är ovanliga (mindre än 1 % drabbas av allergisk reaktion). Den allergiska reaktionen kan då orsakas av en reaktion mot själva insulinet, eller mot något av ämnena som finns i lösningen. Allergin yttrar sig med utslag i huden, svullnad i ansikte och hals, andnöd (svårt att andas pga svullnad i luftvägarna), blodtrycksfall eller till och med chock.

Rodnad, smärta, klåda, svullnad vid injektionsplatsen

Andra reaktioner mot insulin inkluderar rodnad, smärta, klåda, svullnad och inflammation kring injektionsstället. De flesta mindre reaktionerna brukar vanligen gå över inom några dagar till veckor. Om du upplever dessa biverkningar bör du prata med din vårdgivare. På samma sätt är illamående och kräkningar tecken på insulinallergi. Vanligtvis uppträder allergiska reaktioner mot insulin tidigt under behandlingen med en särskild sort insulin. Då kan man som regel byta till en annan sort.

Hypoglykemi (lågt blodsocker)

Insulin sänker blodsockret. Om man tar för mycket insulin, eller har lågt blodsocker när man injicerar insulin, så kan blodsockret sjunka fort. Snabbt fall i blodsocker kallas hypoglykemi (läs mer om hypoglykemi) och det kan vara livshotande. Hypoglykemi är den vanligaste och allvarligaste biverkan av insulin och drabbar cirka 16 % med typ 1 diabetes och 10 % av alla patienter med typ 2 diabetes.

Allvarlighetsgraden beror på hur lågt blodsockret är samt hur långdraget blodsockerfallet blir. Ju lägre blodsocker och ju längre tid det vara, desto farligare är tillståndet. Allvarlig hypoglykemi kan leda till kramper, medvetslöshet eller till och med död.

Mindre allvarlig hypoglykemi kan vanligen åtgärdas genom att man äter eller dricker kolhydrater. Allvarlig hypoglykemi kan leda till koma, kramper eller till och med död. För att förhindra att detta inträffar kan man snabbt injicera ett hormon som heter glukagon. Detta läkemedel injiceras i en muskeln (förslagsvis lårmuskeln). Om man saknar glukagon skall man se till att fort äta eller dricka något som innehåller mycket socker. Glukagon leder till frisättning av socker och stimulerar samtidigt levern till att tillverka mer socker.

Symptom på lindrig hypoglykemi

• Svettning
• Frossa
• Yrsel och svaghetskänsla
• Mild förvirring
• Ångest och nervositet
• Skakningar
• Snabba hjärtslag
• Irritabilitet
• Hunger
• Dubbelsyn eller suddig syn
• Stickningar i läppar eller runt munnen

Dessa tillstånd behöver fortfarande åtgärdas omedelbart så att inte tillståndet förvärras. Personer som har låga blodsockernivåer bör äta 15 gram snabba kolhydrater, förslagsvis sockerbitar eller sockerrik mat eller dryck. Livsmedel med höga halter socker inkluderar:

• Russin
• Läskedryck eller saft
• Fruktjuice
• Honung
• Godis

Symptom bör förbättras inom 15 minuter efter att du har ätit eller druckit. Du skall äta eller dricka till dess att dina symptom försvunnit. Det är klokt att försöka infinna sig där det finns andra människor. Glöm aldrig att en hypoglykemi kan försämras även när du ätit/druckit eftersom det kan ta en stund för allt insulin att hamna i blodomloppet.

Allvarlig hypoglykemi innebär att man drabbas av förvirring, koncentrationsproblem, kramper, medvetslöshet, hjärtrytmrubbningar och man kan dö av detta. 

Den viktigaste riskfaktorn för framtida hypoglykemiska episoder är om man haft tidigare tillfällen med hypoglykemi.

Sena biverkningar av insulin

En vanlig biverkan av insulin är att personer utvecklar hårda fettknölar kring injektionsområdet, vilket kallas lipodystrofi på medicinskt språk. Insulin är ett anabolt hormon och dagliga injektioner på samma hudområden leder till tillväxt av fettceller i huden.

Att injicera insulin över hudområden med lipodystrofi kan fördröja den lokala insulinabsorptionen eftersom fettknölen är mindre försörjd med blodkärl än övrig fettvävnad. Ständiga byten av injektionsställe kan minska eller förhindra sådana lipodystrofi.

Förvara insulin under resor 

För personer med svårreglerad diabetes så rekommenderar vi att man rådfrågar sin läkare innan man ger sig ut på resa. Dessa frågor behöver du diskutera med din doktor:

• Tillgängligheten för ditt insulin i landet du besöker
• Tillgång till insulinsprutor
• Förvaring av insulin under resan
• Eventuella nya hälsorisker i landet du besöker
• Borde du anpassa dina insulindoser vid sjukdom, feber osv

För att slippa infektioner när man injicerar insulin bör man använda engångsnålar och sprutor och sterilisera eventuell återanvändbar utrustning. Flera läkemedel interagerar med insulin och personer med diabetes bör vara medvetna om vilka. Din läkare bör erbjuda dig detaljerad information om hur något annat läkemedel interagerar med ditt insulin.

Viktuppgång till följd av insulin:  man går upp i vikt av intensiv behandling med insulin

Rädslan för låga blodsockervärden och viktuppgång är de två största hindren för att uppnå optimal blodsockerkontroll. Höga insulinnivåer leder troligtvis till en viktuppgång till följd av den anabola effekten av insulin.

Detta ska naturligtvis inte hindra dig från att försöka uppnå bra blodsockerkontroll. Det finns inget som talar för att ökning av vikten är farligt, särskilt inte när man tar i beaktande att detta oftast innebär att blodsockret blir bättre.