Fett & olja i mat: hur fetter och kolesterol hanteras i kroppen

Hur fett (lipider) & kolesterol hanteras i kroppen

Fett, lipider och olja är tre benämningar på samma sak. Det finns många olika typer av fetter. Fett i maten domineras totalt av triglycerider (ca 90%) och därutöver finns en liten del steroider och fosfolipider. Med andra ord utgör triglycerider huvudkomponenten i olivolja, smör och alla andra fetter vi äter. Som tidigare nämnt består triglycerider av tre stycken fettsyror och en monoglycerid som är sammankopplade. Se nedanstående bild.

Maten innehåller fett i form av triglycerider, fosfolipider och steroider. Hela 90% av fettet utgörs av triglycerider och det är det vi kallar "olja" med vardagsspråk.

Maten innehåller fett i form av triglycerider, fosfolipider och steroider. Hela 90% av fettet utgörs av triglycerider och det är det vi kallar ”olja” med vardagsspråk.

Förklaringen till att olika fetter (olivolja, rapsolja, smör och så vidare) skiljer sig är för att de har olika fettsyror i triglyceriderna. Fetter som kommer från djur (animaliska fetter) är fasta vid rumstemperatur. Fetter som kommer från växtriket är flytande vid rumstemperatur.

 

Fett är mycket energirikt

Fett är oerhört energirikt. Varje gram fett innehåller 9.3 kcal. Det gör fett till det mest energirika näringsämnet vi har. Jämförelsevis har kolhydrater 4.2 kcal energi per gram och protein har 4.1 kcal per gram.

Triglycerider utgör alltså 90% av allt fett vi äter. Varje triglycerid består av tre fettsyror och en monoglycerid. Det finns många varianter av fettsyror och det är skillnaden i dessa som gör att fetter skiljer sig åt. I varje typ av fett (olja) brukar en eller ett par fettsyror dominera.

Mättat, omättat och fleromättat fett (fettsyror)

Man skiljer på mättat och omättat fett. Om fettsyran i en triglycerid innehåller en särskilt typ av bindning (som kallas ”dubbelbindning”) så är fettsyran ”omättad”. Om dubbelbindningar saknas i fettsyrorna så är fettet ”mättat”. Palmitat och stearinsyra är de vanligaste mättade fettsyrorna i oss människor och de utgör cirka 35% av alla fettsyror i vårt fett.

Om det finns en dubbelbindning så är fettet enkelomättat och om det finns två eller fler så är fettet fleromättat. Omättade fetter får en molekylstruktur som är böjd, eftersom dubbelbindningen orsakar ett knäck i molekylen. Detta gör att fettsyrorna inte kan packas tätt och då blir fettet flytande i rumstemperatur. Ju fler dubbelbindningar, desto lägre smältpunkt har fett (olja). Fett från växtriket är mer omättat än animaliska fetter och därför är växtoljor flytande och djurfetter fasta vid rumstemperatur.

Mättade och omättade fetter: vad har det för betydelse?

Man har under flera decennier ansett att omättade, särskilt fleromättade fetter, är nyttigare än hälsosammare fetter. Med andra ord har teorin länge varit att flytande oljor (olivolja, rapsolja osv) är nyttigare än animaliska fetter (t ex smör). Så livsmedelsverkets rekommendationer har i många år varit att man skall minska intaget av mättade fetter (t ex smör) och öka intaget av omättade fetter (t ex olivolja). Under åren 2010 till 2017 publicerades flera stora studier som kom att ändra vår syn på dessa gamla teorier och detta kommer diskuteras i detalj i nästa kapitel.

Omsättning av lipider (fett) i kroppen

Lipider och fett är samma sak. Vi äter cirka 100 g fett varje dag (normal svensk kost). Som tidigare nämnt utgör triglycerider 90% av allt fett i maten vi äter. Triglycerider består av tre fettsyror och en monoglycerid som är sammankopplade. Vissa av fettsyrorna som finns i triglyceriderna är essentiella, vilket innebär att vår kropp inte kan tillverka de själva (vi måste alltså få i oss de via maten). När vi äter fett klarar vi också ta upp fettlösliga vitaminer (vitamin A, vitamin D, vitamin E och vitamin K). Fettlösliga gifter och cancerframkallande ämnen (cancerogener) tas också upp när vi äter fetter.

När fettet kommer ut i kroppen: lipoproteiner

Fettet behövs i kroppen både som byggstenar i våra vävnader samt som energikälla. Som nämnt tidigare är fett det mest energirika bränslet kroppen har. Fett innehåller mer energi än både kolhydrater (socker, glukos) och protein. Därför måste fettet fördelas och omsättas i kroppen. För att transportera fett runt i kroppen så har vi lipoproteiner. Lipoproteiner är helt enkelt strukturer som består av fett (lipider) och proteiner. De har en sfärisk struktur och illustreras ofta som bollar. Triglycerider och andra fetter (lipider) transporteras i sådana lipoproteiner. Dessa lipoproteiner har ett yttre hölje som består av fett och proteiner medan kärnan endast består av fett. De fetter som finns i kärnan är mestadels triglycerider och en mindre mängd kolesterol. Proteinerna på höljet kan vara enzymer (som gör att lipoproteinet kan interagera med andra enzymer i kroppen) eller bidra till liporporteinet struktur. De proteiner som finns på lipoproteinerna kallas ”apolipoproteiner”.

Lipoproteinerna klassas efter storlek, innehåll och typ av proteiner i höljet. De triglycerider som tas upp i tarmen packas i en typ av lipoprotein som kallas kylomikron. Kylomikronerna skapas alltså i tarmcellerna och de används för att transportera fetterna (triglycerider, kolesterol, fosfolipider) ut till kroppen.

 

Omsättning av fett (triglycerider och kolesterol) i kroppen

Normalt födointag ger ca 90 g triglycerider varje dag. Dessa triglycerider transporteras från tunntarmen via via en typ av lipoproteiner som kallas kylomikroner. Kylomikronerna cirkulerar runt i kroppen och stöter förr eller senare på enzymet lipoprotein-lipas (LPL) som ser till att triglyceridinnehållet spjälkas till fettsyror och monoglycerid. Enzymet LPL finns framförallt i hjärtats kärl, i musklernas kärl, fettvävnadens kärl samt gravida kvinnors bröstkörtlar. När LPL brutit ner triglyceriderna så kan fettsyrorna och monoglyceriderna tas upp av vävnaderna och användas som energi. Hjärtat och musklerna använder fettsyror som energikälla dygnet runt. I vår fettvävnad kan faktiskt fett lagras genom att fettsyrorna återigen omvandlas till triglycerid. Triglycerider som lagras i fettvävnaden kan användas som energikälla senare när blodsockret sjunker (dvs i fasta). Under fasta blir kroppen mer beroende av fett som energikälla och då måste fettet (triglyceriderna) i vår fettvävnad exporteras ut i kroppen igen.

Levern tillverkar också fetter. Den kan tillverka ca 40 g fett varje dag och det är huvudsakligen triglycerider. Leverns fetter packas i andra typer av lipoproteiner som kallas VLDL (Very Low Density Lipoprotein) som levern skickar ut i kroppen. Även VLDL kommer brytas ner av lipoprotein-lipas (LPL). Det som återstår av VLDL (efter lipoprotein-lipaset brytit ner triglyceriderna) åker tillbaka till levern och omvandlas där till LDL (low density lipoprotein), som också är en typ av lipoprotein.

LDL (Low density lipoprotein): Det onda kolesterolet

LDL (low density lipoprotein) innehåller mycket kolesterol. LDL är den viktigaste källan till kolesterol i hela kroppen. Det är nämligen LDL som transporterar kolesterol till kroppens celler! Nästan alla celler i kroppen har proteiner som fångar upp LDL-partiklar så att de kan tas in i cellerna och kolesterolet utvinnas. LDL cirkulerar ganska länge i kroppen (cirka 3 dagar) och det är betydligt längre än de övriga lipoproteinerna. Under denna tiden hinner fetterna oxideras. Detta innebär att fetterna utsätts för kemiska reaktioner som leder till att de blir skadliga ämnen. När detta sker så blir LDL-partiklarna uppätna av kroppens immunceller (makrofager). På så vis kan kroppen rensa upp gammalt och skadligt LDL.

LDL är det enda fettet (blodfett) som har ett orsakssamband med hjärtkärlsjukdom. Höga LDL nivåer orsakar åderförfettning (åderförkalkning, ateroskleros) som leder till hjärtattack, stroke med flera. LDL partiklar har nämligen en förmåga att invadera våra blodkärl, närmare bestämt blodkärlens väggar. När detta sker så uppstår kemiska reaktioner som gör LDL-partikeln skadlig, så till vida att den orsakar inflammation inuti kärlväggen. Ju högre LDL-nivåer man har desto snabbare går den här processen och det leder till att åderförkalkningen går fortare. Detta är anledningen till att LDL kolesterol kallas ”det onda kolesterolet”.

Höga nivåer LDL är extremt vanligt i Sverige och andra länder. Höga nivåer LDL är i princip synonymt med höga blodfetter (eller ”hyperlipidemi” på medicinskt språk). Man kan också använda termen ”dyslipidemi”, som egentligen betyder blodfettsrubbning.

LDL partiklar förekommer i flera olika storlekar och man har konstaterat att den värsta sorten är den som är liten och tätpackad. Den har högst benägenhet att ta sig in i kärlväggen och orsaka inflammation där.

Egentligen borde man alltså mäta nivån av små LDL partiklar men detta är som regel för dyrt och inom vården mäter man därför endast totala nivån LDL.

 

HDL (High density lipoprotein): Det goda kolesterolet

HDL cirkulerar runt i kroppen och hämtar tillbaka överflödigt kolesterol från vävnaderna. Det är av denna anledningen som HDL kallas ”det goda kolesterolet”, nämligen för att den avlägsnar kolesterol från vävnaderna och detta inkluderar även platser med åderförkalkning. HDL tillverkas i levern.

 

Övriga kapitel inom Näringslära för alla

1. Introduktion till näringslära & matsmältning: fett, protein, kolhydrater

2. Hur kroppen tar upp näringsämnen: fett, protein, kolhydrater

3. Reglering av ämnesomsättning: hormoner & näringsämnen

4. Fördjupning: hur fett och kolesterol hanteras i kroppen

 

Viktiga kapitel

1. Hur man går ner i vikt: vetenskap, kost, tips, råd recept

2. Guide till LCHF: vad är, hur fungerar och borde jag äta LCHF?

Fett (olja), kolesterol och hälsa
  • Readers Rating
  • Rated 5 stars
    5 / 5 (6 )
  • Your Rating


Lär dig allt om hur kroppen hanterar fett och kolesterol, samt hur det påverkar vår hälsa.

Kost med högt innehåll av protein: proteinrik kost

Kost med högt innehåll av protein (högproteinkost) I det mesta av maten vi äter finns det proteiner. Proteiner bryts ner till aminosyror i tunntarmen och dessa aminosyror kan tas upp i kroppen. Aminosyrorna används sedan av våra celler för att bygga upp egna proteiner. En del av våra proteiner fungerar som byggstenar, medan andra proteiner…

Läs mer

Insulinets historia och utveckling

Insulin är livsviktigt för personer med typ 1 diabetes. Tack varje möjligheten att tillverka insulin kan personer med typ 1 diabetes leva ett långt och hälsosamt liv. Många med typ 2 diabetes blir också beroende av insulin efter ett antal års sjukdom. Här följer en kort resumé av insulinets fascinerande historia. 1869 Paul Langerhans är…

Läs mer

Högt blodtryck (hypertoni) och diabetes

Högt blodtryck (hypertoni) vid diabetes Vad är blodtryck? Blodtryck är trycket i kroppens kärl (artärer) och det beskrivs med två värden. Det högsta värdet – systoliskt tryck – är det maximala trycket som finns i kärlen när hjärtat pumpar. Det lägre värdet – diastoliskt tryck – anger trycket i kärlen mellan hjärtslagen. Ett systoliskt tryck under 120…

Läs mer

Allt om typ 1 diabetes: orsaker, symptom, prognos, komplikationer & behandling

Typ 1 diabetes: orsaker, symptom, prognos, komplikationer och behandling av vår näst vanliga autoimmuna barnsjukdom Vad är typ 1 diabetes? Typ 1 diabetes är vår näst vanligaste autoimmuna barnsjukdom och den näst vanligaste formen av diabetes. Sjukdomen beror på en autoimmun reaktion mot kroppens pankreatiska βeta-celler, dvs. kroppens egna immunceller attackerar särskilda celler i bukspottskörteln…

Läs mer

Neuropati (nervskador) vid diabetes

Neuropati (nervskador): diabetes orsakar perifer och autonom neuropati Vad är nervsystemet och nerver? Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nervtrådar. Hjärnan lagrar minne, koordinerar våra rörelse, reglera hormoner och tolka sinnesintryck från bland annat ögonen och öronen. Hjärnan fortsätter faktiskt ner längs ryggen i form av ryggmärgen. Från ryggmärgen avgår nervtrådar som färdas ut i…

Läs mer

Åderförkalkning, kolesterol & Statiner del 2: Är LDL orsak till åderförkalkning?

Blodfetter, kolesterol, LDL och åderförkalkning: orsak eller bluff? Åderförkalkning (ateroskleros) är den ledande orsaken till sjuklighet och dödlighet i hela världen. Åderförkalkning orsakar bland annat kranskärlssjukdom, hjärtattack, hjärtsvikt, stroke  och flera andra allvarliga sjukdomar. Tusentals studier från hela världen har identifierat riskfaktorer som är associerade med risk för att få kranskärlssjukdom, hjärtattack, stroke och alla…

Läs mer

Kolhydrater tar kål på oss?

Nytt fokus: snabba kolhydrater, stärkelse, socker Varje år drabbas 30.000 svenskar av en akut hjärtattack. Trots enorma framgångar i hjärtvården i Sverige så är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Här på Diabetes.nu har vi flera gånger diskuterat orsaken till hjärtattack, nämligen åderförfettning (ateroskleros) i hjärtats egna kärl. Åderförfettning, åderförkalkning och ateroskleros är…

Läs mer

Hur kroppen tar upp näring: kolhydrater, fett, protein

Kroppens upptag av näringsämnen (kolhydrater, fett, protein) Merparten av alla näringsämnen absorberas alltså i tunntarmen. Från tarmarna finns följande två vägar ut i kroppen: Tarmarna och levern är sammankopplade med ett blodkärl (som kallas portalvenen). Allt blodflöde från tarmarna går till levern och det innebär att näringsämnen som tas upp i tarmarna hamnar i levern…

Läs mer

Alla symptom på typ 2 diabetes: törst, hunger, viktnedgång, trötthet med flera

I detta kapitel får diskuterar vi alla symptom på typ 2 diabetes. Det är viktigt att känna till dessa symptom, och att de kan vara mycket diskreta. Tidig upptäckt av sjukdomen är avgörande för att man skall kunna vända förloppet, motverka sjukdomen och leva ett bra liv.

Läs mer

Metformin: grundbulten i behandling av typ 2 diabetes

Behandling av diabetes med metformin Metformin anses vara förstahandsmedel för patients med typ 2 diabetes och är troligtvis det läkemedel som studerats flitigast vid behandling av högt blodsocker hos individer med typ 2-diabetes.7,8Metformin sänker blodsocker genom att minska nybildningen av socker i levern (glukoneogenes) och ökar samtidigt upptaget av socker (glukos) i kroppens muskler, därav…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.