Kolhydrater tar kål på oss?
Snabba kolhydrater, stärkelse, socker
Varje år drabbas 30.000 svenskar av en akut hjärtattack. Trots enorma framgångar i hjärtvården i Sverige så är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Här på diabetes.nu har vi flera gånger diskuterat orsaken till hjärtattack, nämligen åderförfettning (ateroskleros) i hjärtats egna kärl. Åderförfettning, åderförkalkning och ateroskleros är samma sak och innebär att det ansamlas fett och inflammatoriska celler inuti kärlens väggar. Höga blodfetter, rökning, höga blodfetter och diabetes är de viktigaste orsakerna till åderförkalkning.
Under flera decennier har läkare, dietister och sjuksköterskor rekommenderat fettsnål kost för att minska risken för åderförkalkning i hjärtat och övriga kroppens kärl. Fokus har alltid legat på mättade fetter och animaliska fetter, vilka man ansåg var särskilt skadligt. Under samma period ansåg man att spannmål var hälsosamt, bland annat eftersom spannmål skulle sänka blodfetterna (kolesterol). Spannmål och andra kolhydrater ansågs vara nyckeln till bättre hälsa.
Tyvärr verkar det som att denna teori varit något felaktig. Vi har ännu inte hittat några bevis på att fet mat orsakar hjärt-kärlsjukdom, men vi har däremot många bevis för att kolhydrater kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. En del läkare och forskare är villiga att sträcka detta argumentet så långt att de hävdar att kolhydrater orsakar hjärtsjukdom.
Här på diabetes.nu har vi tidigare diskuterat den internationella PURE-studien som demonstrerade tydligt att fet mat inte var associerat med varken ökad dödlighet, eller med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. I samma studie var det däremot tydligt att högt intag av kolhydrater var associerat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död. Faktum är att i PURE studien hade personer som åt mycket mättade fetter faktiskt lägst risk för stroke, vilket är ett anmärkningsvärt fynd.
Idag tror därför allt fler läkare och forskare att det är kolhydraterna som är boven i dramat. I British Journal of Nutrition publicerades nyligen en studie där man slog ihop resultaten från ett dussin tidigare studier, och där noterade man att personer som åt lågkolhydratkost vägde mindre och hade fördelaktigare riskfaktorprofil (deras riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom var mer fördelaktiga).
Eric Thorn, hjärtläkare i Virginia, skriver nu i Washington Post hur han börjat behandla patienter med lågkolhydratkost. Han berättar om patienten Marj, 71 år, som gick ner 45 kilo på ett år genom att sluta äta socker och stärkelse, samt genom att fokusera på hälsosammare mat. Patienten Denise hade en mycket svårkontrollerad diabetes och började med lågkolhydratkost, vilket resulterade i att hon kunde sluta med sitt insulin.
Det finns i dagsläget inga bra randomiserade kontrollerade studier som testat hypotesen att mättat fett är farligt. Det vetenskapliga underlag vi har idag är baserat på epidemiologiska studier, vilka dock talar för att fett, liksom mättat fett, inte är farligt. Eric Thorn skriver i sin artikel i Washington Post att det förekommit att forskare varit ovilliga till att publicera studier som talat emot att mättat fett skulle vara farligt.
Rädslan för att äta fett har under de senaste decennierna föranlett att människor i västvärlden, inklusive Sverige, ätit allt mer kolhydrater och mindre fetter. Detta i sin tur kan vara en bidragande orsak till den ökade förekomsten av fetma och diabetes i världen. Se följande grafer, vilka visar hur ändring i intaget av fett, kolhydrater och protein korrelerar med vikten i den amerikanska befolkningen (data från NHANES).
För den som har diabetes förefaller lågkolhydratkost vara särskilt fördelaktigt, vilket vi redovisat i kapitlet: Vetenskapen bakom lågkolhydratkost.
Förväxla och förvirra inte
Den effekten som fet mat har på blodfetterna förefaller vara positiv. Fet mat förefaller inte heller vara skadligt, tvärtom talar många studier för att fet mat är fördelaktigt jämfört med mat som är rik på kolhydrater.
Att mycket fett i maten är ofarligt innebär inte att höga blodfetter är ofarliga. Höga blodfetter är skadligt, särskilt om man har höga nivåer LDL-kolesterol. Höga blodfetter ökar risken för hjärtattack. Det råder i nuläget ingen tvekan om detta. Det innebär att du som äter statiner kan fortsätta att göra det. Statiner minskar risken för att du skall drabbas av en hjärtattack. Hur stor effekt statiner har beror på hur hög din risk är; om du har mycket hög risk så gagnas du mycket av att äta statiner, medan om du har låg risk så gagnas du mindre av att äta statiner.
Alla kolhydrater är inte dåliga. Fibrer och kolhydrater i frukt är hälsosamma. Exempel på dåliga kolhydrater är socker och stärkelse (potatis, ris, pasta m fl).
Det är få studier som undersökt lågkolhydratkost i svensk bemärkelse, nämligen LCHF. Den svenska varianten av LCHF innebär att 70% eller mer av energiintaget härstammar från fett. Så höga nivåer har egentligen inte undersökts i några större studier. I PURE-studien undersökte man effekter av upp till 50% av energiintag från fett (ju mer fett man åt, inom det intervallet, desto lägre var risken för död och hjärt-kärlsjukdom).
Det är viktigt att finna en balans i kosten. Extremlägen är aldrig bra och sällan hållbara i det långa loppet. Att fullständigt sluta med kolhydrater kan vara skadligt för vissa personer med typ 2 diabetes, vilket nyligen rapporterats i Läkartidningen. Det är därför viktigt att vara balanserad och säkerställa att koständringar sker gradvis och inte till det extrema.
Man skall också komma ihåg att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom faktiskt har gått ner under samma period som intaget av kolhydrater har ökat. Man har dock beräknat vad som föranlett denna förbättring och det tycks huvudsakligen vara att vi röker mindre, har lägre blodtryck, lägre blodfetter (bl a med hjälp av statiner) och bättre behandlingar för personer med hjärt-kärlsjukdom (Capewell S et al).
Referenser
Capewell S et al: Explaining the decline in US Deaths from coronary heart disease
