Vetenskapen bakom LCHF och ketogen kost: studie för studie

Just nu försöker cirka en tredjedel av befolkningen gå ner i vikt. Det är tveklöst att viktnedgång är något som en stor del av befolkningen eftersträvat i alla tider. Ända sedan 1960 har befolkningarna i västvärlden blivit allt tjockare.

Idag har sannolikt 500 miljoner människor typ 2 diabetes, vilket är en följd av övervikt och fetma. Befolkningen har alltså blivit tjockare och förekomsten av diabetes har ökat lavinartat trots att vi blivit allt mer medvetna om betydelsen av att vara normalviktig. För att komma till rätta med denna epidemi av övervikt och fetma har myndigheterna utfärdat rekommendationer: man föreslår en fettsnål kost med högt intag av kolhydrater, eftersom man antar att fet mat leder till fetma. Denna uråldriga teori ifrågasätts allt mer idag och i dagsläget har lågkolhydratkost (LCHF: low carb high fat) blivit den mest populära dieten för den som vill gå ner i vikt. Faktum är att böcker om LCHF (särskilt Robert Atkins böcker) är de mest sålda böckerna om hur man går ner vi vikt. 

LCHF utlovar snabb viktnedgång, god mat, frånvaro av hunger och inget krångel med att räkna kalorier. Lyckligtvis har LCHF, liksom övriga dieter, utvärderats i kliniska studier där man studerat effekten av LCHF på kroppsvikt, blodfetter, blodtryck och mycket mer. Här nedan kommer vi gå igenom samtliga studier och därefter dra en slutsats om effektiviteten, säkerheten och förväntningarna på LCHF.

Viktigt: Den svenska versionen av LCHF skiljer sig från den LCHF som studerats i majoriteten av nedanstående studier. I dessa studier är LCHF egentligen ”lågkolhydratkost” (low carbohydrate diet) vilket innebär att kolhydrater fått utgöra max 30% av energiintaget, och det är således det som avses med LCHF i denna genomgång. Det skall också nämnas att nedanstående lista utökas allteftersom vi hittar fler studier.

Slutligen skall också nämnas att även om LCHF fungerar för att gå ner i vikt så fungerar även många andra dieter och det finns mycket som talar för att LCHF fungerar särskilt väl eftersom dieten leder till att man äter färre kalorier än normalt.

Viktnedgång med liberal lågkolhydratkost (LCHF), Medelhavskost eller fettsnål kost

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning

Detta är en av de mest berömda studierna och tveklöst den som LCHF-förespråkare oftast citerar. Den är publicerad i The New England Journal of Medicine, vilket är den mest prestigefulla medicinska tidskriften i världen. Denna studien hade hela 322 deltagare som följdes upp under två år. Deltagarna hade måttlig fetma och var i genomsnitt 52 år gamla. Unikt för denna studien är att man hade lång uppföljning, relativt få patienter som hoppade av och dessutom utvärderade man om deltagarna faktiskt åt den kosten de blivit rekommenderade. För att vara med i studien skulle man ha BMI på 27 eller högre, eller så skulle man ha typ 2 diabetes, eller så skulle man ha kranskärlssjukdom. Deltagarna slumpades till någon av följande tre dieter:

1. Fettsnål mat: Denna dieten skulle följa American Heart Associations riktlinjer. Kvinnor skulle äta 1500 kcal per dag och män skulle äta 1800 kcal per dag. Max 30% av kalorierna skulle härstamma från fett. Detta är alltså både fettsnål kost och kaloribegränsad kost.
2. Medelhavskost (Medelhavsdiet): Denna dieten innehåller måttligt med fett, den är kaloribegränsad och är rik på grönsaker, samtidigt som mängden rött kött är minskad (istället äter man mer fisk och fågel). Kvinnor rekommenderades att äta 1500 kcal per dag och män skulle äta 1800 kcal per dag. Max 35% av kalorierna skulle härstamma från fett och de huvudsakliga fetterna var olivolja och nötter. (För den särskilt intresserade kan nämnas att denna diet kallas Willets diet).
3. Lågkolhydratkost: Denna gruppen fick själv välja hur många kalorier de skulle äta per dag men mängden kolhydrater var kraftigt begränsad. De första 2 månaderna skulle man äta max 20 g kolhydrater per dag. Därefter skulle man gradvis öka mängden kolhydrater till 120 gram per dag. Deltagarna fick instruktioner att föredra vegetabiliska alternativ för att tillgodose protein- och fettbehov. Det innebär att denna dieten var mycket lik Atkins diet. Den skiljer sig från klassisk svensk LCHF i en bemärkelse: här tillåts en gradvis upptrappning av kolhydraterna över tid, vilket generellt inte rekommenderas för klassisk LCHF.

Alla studiedeltagarna arbetade på samma arbetsplats. Alla fick noggranna kostinstruktioner, undervisning av dietister samt fortlöpande kontroller och rådgivning. Man utvärderade om de faktiskt åt maten de rekommenderats. Eftersom denna studien är såpass central så kommer resultaten diskuteras i detalj.

Hur många fullföljde dieten, hur mycket och vad åt deltagarna?

Efter ett år lyckades hela 95.4% av deltagarna upprätthålla dieten som de fått tillskrivet. Efter två år var siffran 84.6%. Dessa siffror är oerhört imponerande och vittnar om att det är fullt möjligt att etablera långsiktiga kostvanor! De som åt fettsnål kost var bäst på att upprätthålla dieten, hela 90.4% åt rekommenderad mat efter två år. Motsvarande siffra i lågkolhydratgruppen var 78.0% och i medehalvskost-gruppen var det 85.3%.

Det innebär att i denna studien var fettsnål kost den som hade bäst följsamhet. Alla grupperna åt lika många kalorier per dag, trots att lågkolhydratgruppen inte fått instruktioner om att minska på kalorierna. 8.3% i lågkolhydrat-gruppen hade ketoner i urinen, jämfört med 4.8% i fettsnål-gruppen och 2.8% i medelhavskost-gruppen. I denna studien så var det faktiskt så att lågkolhydratgruppen inledningsvis fick 51% av sin energi (dagliga kalorier) från kolhydarter och de lyckades sänka detta till 40%. De åt alltså mer än vad som rekommenderas för Atkins diet. Så även om de åt minst kolhydrater av dessa tre grupper så var det inte någon strikt kolhydratkost utan ganska liberal sådan.

Hur mycket gick de ner i vikt?

Viktnedgången var mest uttalad mellan månad 1 och månad 6. Mellan månad 7 och månad 24 lyckades dock deltagarna bibehålla merparten av sin viktnedgång. De som åt fettsnål mat gick ner 2.9 kg i genomsnitt, de som åt medelhavskost gick ner 4.4 kg i genomsnitt och de som åt lågkolhydratkost gick ner 4.7 kg i genomsnitt. Erinra att följsamheten var sämst för de som åt lågkolhydratkost.

Hur ändrades riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (blodtryck, kolesterol, inflammation)?

Systoliskt blodtryck (”övertryck”) sjönk i alla grupper och det fanns ingen skillnad avseende denna förbättring. Diastoliskt blodtryck (”undertryck”) sjönk också och där sågs inte heller någon skillnad mellan grupperna. HDL kolesterol (det goda kolesterolet) ökade i alla grupperna men den största ökningen sågs i gruppen som åt lågkolhydratkost. Triglycerider minskade mest i gruppen som åt lågkolhydratkost.

LDL kolesterol (det onda kolesterolet) ändrades inte i någon grupp. Man beräknade även kvoten mellan totalkolesterol och HDL kolesterol, vilket innebär att man helt enkelt delar total kolesterol med HDL kolesterol; ju lägre siffra desto bättre. Lågkolhydratgruppen hade den största förbättringen i kvoten mellan totalkolesterol och HDL kolesterol. Man mätte även nivån av CRP i blodet (detta är ett blodprov som avslöjar om det finns inflammation i kroppen, och idag anser man att inflammation i kroppen är ett kardinalfynd vid diabetes, fetma och kranskärlssjukdom).

Endast de som åt lågkolhydratkost eller medelhalvskost fick lägre CRP (dvs deras inflammation minskade, vilket är positivt). Fettsnål kost minskade inte CRP, vilket är anmärkningsvärt. Bland personer med diabetes var de endast de som åt medelhavskost som fick bättre blodsocker.

Diabetiker som åt fettsnål kost fick faktiskt högre blodsocker, vilket är skadligt för dessa individer. Blodsockret ändrades inte bland personer utan diabetes. Däremot sjönk nivån av insulin i alla tre grupper, i personer med och utan diabetes och det var ingen skillnad mellan grupperna. Insulinkänsligheten bland personer med diabetes förbättrades mest bland de som åt medelhalvkost. HbA1c (långtidsblodsocker) minskade mest bland de som åt lågkolhydratkost.

Slutsats: Liberal lågkolhydratkost (LCHF) ger större viktminsknin gän både fettsnål kost och medelhavskost, även om de två sistnämnda även kaloribegränsas.

Källa: Shai e tal: Weight loss with a low-carbohydrate, Mediterranean or low-fat diet. The New England Journal of Medicine, 2008.

LCHF (lågkolhydratkost) och risken för kranskärlssjukdom (hjärtattack)

Typ av studie: epidemiologisk studie

I denna gigantiska och viktiga studie undersöktes 82802 kvinnor. Detta var den berömda Nurses’ Health Study, där 82802 sjuksköterskor hade fyllt i formulär angående sina kostvanor och så följde man dessa kvinnor under många år för att kartlägga deras risk för kranskärlssjukdom (åderförkalkning i hjärtat). Kranskärlssjukdom är ett tillstånd som leder till syrebrist i hjärtat och det kan leda till proppar i hjärtat, vilket leder till hjärtattack. Så i denna studie undersökte man hur mängden kolhydrater i maten påverkade risken för kranskärlssjukdom. Totalt följde man upp kvinnorna i 20 år.

Resultat: Lågkolhydratkost (LCHF) ökade inte risken för kranskärlssjukdom. Tvärtom, om man åt lågkolhydratkost (LCHF) med mycket vegetabiliskt fett så hade man lägre risk för kranskärlssjukdom. Dessutom såg man att ju mer kolhydrater man åt, desto högre var risken för kranskärlssjukdom. Författarna drog slutsaten att mat med lågt innehåll av kolhydrater (LCHF) inte ökar risken för kranskärlssjukdom.  Man noterade också att lågkolhydratkost påverkade inte totalkolesterol, LDL kolesterol eller HDL kolesterol. Däremot hade de som åt lågkolhydratkost lägre triglycerider.

Källa: Halton et al: Low-carbohydrate diet score and the risk of coronary heart disease in women. The New England Journal of Medicine, 2006.

Lågkolhydatkost (LCHF) som behandling mot svår fetma

Typ av studie: randomiserad klinisk prövning

Samaha och kollegor undersökte 132 personer med svår fetma (BMI minst 35) för att utvärdera om LCHF var bättre än fettsnål mat. De som åt lågkolhydratkost (LCHF) skulle äta mindre än 30 g kolhydrater per dag. De som åt fettsnål mat skulle även minska på sina kalorier så att de varje dag fick brist på 500 kcal. Studien visade att de som åt LCHF faktiskt minskade sitt kaloriintag mer än de som åt fettsnål kost, fastän de som åt LCHF inte fick instruktioner om att minska kaloriintaget. De som åt LCHF gick ner mer i vikt under de första 6 månaderna: de gick nämligen ner 5.8 kg, medan de som åt fettsnål mat gick ner 1.9 kg.

14% av de som åt LCHF gjorde en markant viktminskning (10% viktminskning). Endast 3% av de som åt fettsnål mat gjorde en sådan viktminskning. De som åt LCHF fick lägre triglycerider (vilket är bra). Däremot var totalkolesterol, LDL kolesterol och HDL kolesterol oförändrade under studiens och det fanns ingen skillnad mellan grupperna. Blodsockret (glukos) förbättrades mer bland de som åt LCHF. Förbättringen av blodsocker förekom endast hos personer med diabetes; övriga personer uppvisade inga ändringar i blodsockret! LCHF medförde förbättringar i insulinkänsligheten (vilket är bra). Blodtryck förändrades inte i någon grupp. En person i LCHF-gruppen avled under studiens gång till följd av hyperosmolära koma (vilket innebär att blodsockret har varit mycket högt) och man bedömde att detta berodde på att han slarvade med sin diabetesbehandling.

Slutsats: personer med svår fetma hade större nytta av LCHF, jämfört med fettsnål mat.

Källa: Samaha et al: A low-carbohydrate as compared with a low-fat diet in severe obesity. The New England Journal of Medicine. 2003.

Lågkolhydratkost (LCHF i form av Atkins diet) som behandling mot fetma

Typ av studie: randomiserad klinisk prövning.

Foster och kollegor undersökte 66 personer med fetma för att jämföra LCHF (kost med lite kolhydrater, mycket fett och mycket protein) med fettsnål kost (mycket kolhydrater, lite fett). Man utvärderade effekten på vikt och riskfaktorer för kranskärlssjukdom. Notera att personer med typ 2 diabetes inte fick vara med i studien. De som åt LCHF fick äta protein och kolhydrater i valfria mängder. De skulle inledningsvis äta max 20 g kolhydrater per dag och därefter fick de öka mängden gradvis tills de nådde en stabil och önskad vikt. Detta är alltså en typ av LCHF som kallas Atkins diet. De som åt fettsnål mat fick instruktioner om att äta mindre fett, mer kolhydrater. De skulle dessutom räkna kalorier och begränsa sitt intag av kalorier (1200–1500 kcal för kvinnor, 1500–1800 kcal för män).

Resultat: Efter 3 månader hade de som ätit LCHF gått ner mer i vikt (se graf nedan). Men efter 6 månader började de som åt LCHF gå upp i vikt igen och vid studiens slut (12 månader) var det ingen skillnad mellan de som åt LCHF samt de som åt fettsnål mat. Systoliskt blodtryck (”övertryck”) ändrades inte i någon av grupperna under studiens gång. Diastoliskt blodtryck (”undertryck”) sjönk lika mycket i båda grupperna. Båda grupperna fick bättre insulinkänslighet, bättre glukostolerans – det var dock ingen skillnad mellan grupperna. Gruppen som åt fettsnål mat hade lägre (bättre) LDL kolesterol efter 3 månader men vid studiens slut var det ingen skillnad mellan grupperna. De som åt LCHF fick lägre (bättre) triglycerider och högre (bättre) HDL kolesterol.

Författarna drar slutsatsen att LCHF i form av Atkins diet är effektivare upp till 6 månader men därefter försvinner skillnaderna eftersom det är svårt att upprätthålla Atkins diet och därför går man upp i vikt igen.

Källa: GD Foster et al: A randomized trial of a low-carbohydrate diet for obesity. The New England Journal of Medicine, 2003.

Finansiering: Författarna finansierades av NIH (National Institute of HEalth) och deklarerade intäkter från en lång rad läkemedelsbolag under årens gång.

Jämförelse av olika dieter för viktnedgång, baserat på mängden kolhydrater, protein och fett i maten

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning med 24 månaders uppföljning.

Denna undersökning, som publicerats i den mest prestigefulla medicinska tidskriften, undersökte om matens sammansättning av kolhydrater, fett och protein påverkade möjligheten att gå ner i vikt. Detta är relevant att undersöka eftersom de som förespråkar lågkolhydratkost ofta hävdar att man kan gå ner i vikt på lågkolhydratkost utan att äta mindre mat; detta skulle förklaras av att det är mer gynnsamt, rent metaboliskt, att äta fett, jämfört med kolhydrater.

Man studerade 811 överviktiga personer och de slumpades till någon av följande fyra grupper:

1. Low-Fat-Average-Protein: 20% fett, 15% protein och 65% kolhydrater.
2. Low-Fat-High-Protein: 20% fett, 25% protein och 55% kolhydrater.
3. High-Fat-Average-Protein:40% fett, 15% protein och 45% kolhydrater.
4. High-Fat-High-Protein:40% fett, 25% protein och 35% kolhydrater.

Det innebär att grupp 1 åt minst fett och mest kolhydrater, medan grupp 4 åt mest fett och minst kolhydrater. Någon egentligen LCHF-grupp fanns inte med i studien. Däremot fanns en gradering i mängden kolhydrater (från 35% till 65%), vilket möjliggör undersökning av hur ändring av matens kolhydratinnehåll påverkar vikt. Samtliga grupper skulle äta 750 kcal mindre än deras energibehov. I den här studien hade man strikt koll på vad deltagarna åt och det fanns åtgärder som skulle minska systematiska fel.

Resultat: Ju mer protein man åt, desto mer gick man ner i vikt. Mängden fett man åt påverkade inte viktnedgången. Ju mindre kolhydrater man åt desto mer gick man ner i vikt. Skillnaderna var dock för små för att vara nämnvärda (statistiskt signifikanta). Det innebär alltså att viktnedgången var densamma i alla fyra grupperna. Alla grupperna åt lika många kalorier per dag.  På 6 månader gick alla grupper ner cirka 6.5 kg.

Alla grupperna förbättrade sina triglycerider lika mycket. Lågkolhydratgruppen förbättrade sitt HDL kolesterol mest. LDL kolesterol förbättrades mest för de som åt fettsnål kost.

Insulin sjönk i alla grupperna förutom den som åt 65% kolhydrater. Mer protein medförde större sänkning av insulinnivåerna.

Blodtrycket förändrades cirka 1-2 mmHg utan några skillnader mellan grupperna.

Förekomst av metabola syndromet sjönk från 32% till cirka 21% i studiepopulationen under studiens gång!

Matbegär, hunger och mättnad var lika i alla grupperna under studiens gång.

Slutsats: alla fyra dieter var lika bra. Studien kan inte bekräfta att lågkolhydratkost var överlägset.

Frågan är: fanns det någon lågkolhydratgrupp i denna studien? Svaret är nej. Den gruppen som skulle äta minst kolhydrater skulle äta 35% kolhydrater men i verkligheten kom de bara ner till 53.5% i genomsnitt. Och 53.4% är inte lågkolhydratkost (LCHF). Totalt minskade deltagarna sitt kolhydratintag med 7.4%.

Bildförklaring:  A high-protein intake was associated with weight loss only in the high-protein groups, and a low-fat intake was associated with weight loss only in the lowfat groups.

Källa: Sacks et al: Comparison of Weight-Loss Diets with Different Compositions of Fat, Protein, and Carbohydrates. The New England Journal of Medicine, 2009.

Betydelsen av matens sammansättning: andelen fett, protein och kolhydrater – påverkar det kroppens energiförbrukning och därmed viktnedgången?

Fett, protein och kolhydrater innehåller energi. För att utvinna energin ur dessa tre näringsämnen måste kroppen använda olika kemiska reaktioner. Dessa kemiska reaktioner varierar för fett, protein och kolhydrater, och det innebär att kroppens energiförbrukning kan variera för dessa tre näringsämnen. Energiförbrukningen kan variera antingen genom (1) till följd av olika effektiva kemiska reaktioner, eller (2) om näringsämnenas hormonella effekter skiljer sig.

Förespråkare för LCHF har ofta påpekat att mat som är rik på kolhydrater leder till högt blodsocker efter en måltid och det leder i sin tur till frisättning av insulin som leder till att kroppen lagrar mer fett och minskar på nedbrytning av fett. Att minska på kolhydraterna skulle därför leda till ökad nedbrytning av fett och minskad tillverkning av fett, vilket leder till att man går ner i vikt.

I denna studien ville forskarna undersöka om kroppens energiförbrukning påverkas av mängden kolhydrater i maten. Man rekryterade 21 personer med BMI på minst 27 och lät först dessa personer gå ner i vikt och när de hade nått en stabil viktnedgång så fick de äta tre typer av mat:

• Low fat diet (fettsnål mat)
• Low glycemic index (mat med lågt glykemiskt index, dvs kolhydrater som inte leder till snabb och hög blodsockerstegring)
• Very low carbohydrate diet (lågkolhydratkost, såsom LCHF)

Resultat: Efter att ha gått ner i vikt, så minskade kroppens energiförbrukning (i vila) mest för de som åt fettsnål kost. Det innebär att om man äter fettsnål mat så minskar kroppen sin energiförbrukning, och det gör det svårare att gå ner i vikt. Energiförbrukningen i vila var högst för de som åt lågkolhydratkost. Det innebär att med lågkolhydratkost har man högre energiförbrukning i vila och det borde göra det lättare att gå ner i vikt (eller fortsätta hålla vikten nere). De som åt lågkolhydratkost förbrukade hela 325 kcal mer per dag.

Kommentar: Dennan studien visar att lågkolhydratkost har metabola fördelar mot fettsnål mat. Problemet med denna studien är (1) de som åt lågkolhydratkost åt också 50% mer protein än övriga (proteiner är mer energikrävande), och (2) studien var inte strikt kontrollerad (kritik kan läsas här). Faktum är att ingen studie som varit strikt kontrollerad har kunnat visa någon metabolt övertag med lågkolhydratkost (Hall et al). Det innebär dock inte att man inte kan gå ner mer i vikt med lågkolhydratkost – detta är två skilda frågor.

Källa: Ebbelinge et al: Effects of dietary composition on energy expendiure during weight-loss maintenance. JAMA, 2012.

Strikt LCHF (ketogen kost) mot fettsnål kost för att behandla fetma och höga blodfetter

Typ av studie: randomiserad klinisk prövning som pågick i 24 veckor.

Yancy och kollegor studerade 120 överviktiga personer för att jämföra om strikt LCHF (ketogen kost) var bättre än fettsnål kost. Dessa 120 personer var mellan 18 och 65 år med BMI mellan 30 och 60 kg/m2 och/eller höga blodfetter. Samtliga önskade att gå ner i vikt. Hälften av deltagarna fick strikt LCHF (ketogen kost) och den andra hälften fick fettsnål kost. Samtliga deltagare gick på gruppmöten, fick instruktioner om hur de skulle äta och råd att träna regelbundet.

Gruppen som åt strikt LCHF (ketogen kost) skulle inledningsvis äta mindre än 20 g kolhydrater per dag (vilket leder till ketos). Därefter fick de gradvis äta mer kolhydrater, allteftersom de gick ner i vikt. Gruppen som åt fettsnål kost (mat med lågt innehåll av fett) skulle se till att mindre än 30% av energiintaget kom från fett. Dessutom skulle de äta 500 till 1000 kcal mindre än vad som var beräknat som dagligt behov. Eftersom man kan mäta hur stor del av kroppen som består av vatten respektive fett så kunde man i denna studien avgöra hur stor del av viktnedången som förklarades av minskad mängd fett samt minskad mängd vatten i kroppen. Det innebär att de som ått fettsnål mat även skulle äta mindre kalorier. De som åt strikt LCHF fick cirka 8% av energiintaget från kolhydrater, 26% från protein och 68% från fett. De som åt fettsnål kost fick 52% av energiintaget från kolhydrater, 19% från protein och 29% från fett. Båda grupperna åt lika många kilokalorier per dag (1461 kcal för strikt LCHF och 1502 kcal för de som åt fettsnål mat). Följande graf visar hur det gick för grupperna .

Gruppen som åt strikt LCHF gick ner i genomsnitt 9.4 kg och fett utgjorde 78% av denna viktminskning. De som åt fettsnål kost gick ner 4.8 kg i genomsnitt och fett utgjorde 74% av denna viktminskning. Det innebär att den absoluta merparten av viktminskningen i båda grupperna förklarades av förlust av fett i kroppen. Resten förklaras först och främst av minskad mängd vatten (och därefter minskad muskelmassa).

I båda gruperna sjönk totalkolesterol och triglycerider. Strikt LCHF medförde större minskning av triglycerider. Det förekom ingen betydelsefull ändring av LDL kolesterol (”det onda kolesterolet”) i någon av grupperna; det skall dock nämnas att LDL kolesterol ökade aningen hos var tredje person som åt strikt LCHF medan det endast ökade hos var sjätte person som åt fettsnål kost. Ökningen i LDL kolesterol var dock inte ”av betydelse” i någon av grupperna. HDL kolesterol (”det goda kolesterolet”) steg endast i gruppen som åt strikt LCHF. Två deltagare som åt strikt LCHF fick en tydlig ökning i LDL kolesterl (en gick från 4.75 till 7.31 mmol/L och den andra gick från 4.70 till 5.66 mmol/L).

Gruppen som åt strikt LCHF fick lägre systoliskt blodtryck (9.6 enheter lägre), diastoliskt blodtryck (6.0 enheter lägre) och lägre vilopuls (8.9 enheter lägre). Samma parametrar sjönk 7.5, 5.2 och 10.3 enheter i gruppen som åt fettsnål kost.  När man jämförde grupperna var dock denna skillnad betydelselös (dvs båda grupperna hade gjort lika stor förbättring avseende blodtryck och puls).

Oönskade effekter av dieten: 70% av de som åt strikt LCHF blev förstoppade, jämfört med 35% av de som åt fettsnål kost. 60% av de som åt LCHF fick mer huvudvärk, jämfört med 40% av de som åt fettsnål kost. Dålig andedräkt var vanligare bland de som åt strikt LCHF (38% jämfört med 8%). Kramp i muskler var vanligare bland de som åt LCHF (35% mot 7%). Diarré var vanligare bland de som åt LCHF (23% mot 7%). 25% av de som åt strikt LCHF uppger att de blev generellt svagare, medan 7% bland de som åt fettsnål kost uppgav detta. En man i 53 års ålder, som hade ärftlighet för kranskärlssjukdom, fick bröstsmärtor i slutet av studien och det visade sig att han hade kranskärlssjukdom. Det skall dock nämnas att den mannen gick ner 16 kg under studiens gång, hans LDL kolesterol sjönk med 0.75 mmol/L och HDL ökade med 0.21 mmol/L.

Slutsats: Strikt LCHF (ketogen kost) ger större viktminskning och har en bättre inverkan på triglycerider och HDL än en fettsnål kost.

Källa: W Yancy et al: A Low-Carbohydrate, Ketogenic Diet versus a Low-Fat Diet To Treat Obesity and Hyperlipidemia. Ann Intern Med. 2004;140:769-777.

Lågkolhydratkost (LCHF) mot fettsnål mat och orlistat

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning som pågick under 48 veckor.

Vem finansiserade studien: Två av författarna finansierades av Robert C Atkins Foundation (förespråkare för lågkolhydratkost). Department of Veterans Affairs var också finansiär.

I denna studien jämförde man följande två grupper:

1. Lågkolhydratkost (LCHF)
2. Fettsnål mat tillsammans med läkemedlet orlistat

Så den ena gruppen skulle äta LCHF och den andra skulle äta mindre fett och orlistat. Totalt ingick 146 överviktiga eller feta personer och de slumpades till att antingen äta LCHF eller fettsnål mat och orlistat. I detta fall innebar LCHF att de skulle äta mindre än 20 g kolhydrater per dag inledningsvis och därefter trappades kolhydratmängden upp gradvis. Fettsnål mat innebar att max 30% av energibehovet skulle täckas av fett i maten. Genomsnittsåldern i studien var 52 år och BMI var i genomsnitt 39 kg/m2. Var tredje deltagare hade typ 2 diabetes.

Resultat: Båda grupperna gick ner lika mycket i vikt (båda gick ner ungefär 10% av sin kroppsvikt). Lågkolhydratkost hade bättre effekt på systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck. HDL kolesterol och triglycerider förbättrades lika mycket i båda grupperna. Det fanns tecken på att LDL förbättrades mer i gruppen som åt fettsnål mat + orlistat, medan blodsocker (glukos), insulin och långtidssocker (hemoglobin A1c, HbA1c) förbättrades mer i gruppen som åt lågkolhydratkost – men dessa skillnader var inte så stora att de var nämnvärda (ej statistisk signifikant skillnad). Så sammanfattningsvis var viktnedgången lika stor men blodtrycket förbättrades mer på lågkolhydratkost.

Källa: William Yancy et al: A Randomized Trial of a Low-Carbohydrate Diet vs Orlistat Plus a Low-Fat Diet for Weight Loss. Arch Intern Med 2010.

Vad är det som är effektivt: lågkolhydratkost eller högprotein-innehållet i lågkolhydratkost?

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning.

I en lång rad studier där man undersökt lågkolhydratkost har man sett att den kosten resulterar i större viktnedgång än övriga dieter. Men i de flesta studier såhar lågkolhydratkost inneburit att man även ätit mer protein, vilket inte är så konstigt eftersom minskat kolhydratintag leder till att man måste öka fett och proteinintaget. Proteiner är, som tidigare diskuterat, både mättande och energikrävande (man blir mätt och får hög energiförbrukning i vila). Då är frågan om det är lågkolhydratkost som är effektivt eller det ökade proteinintaget som ackompanjerar lågkolhydratkost. Detta undersökte Soenen och kollegor genom att låta 132 personer äta en av föjande dieter:

1. Normal Protein & Normal Carbohydrate (NPNC)
2. Normal Protein & Low-Carbohydrate (NPLC)
3. High Protein & Normal Carbohydrate (HPNC)
4. High Protein & Low-Carbohydrate (HPLC)

Studien pågick i 12 månader. Resultaten visade att kostens innehåll av kolhydrater inte påverkade viktnedgången, men däremot gjorde kostens proteininnehåll det.

Källa: S. Soenen et al. Relatively high-protein or ‘low-carb’ energy-restricted diets for body weight loss and body weight maintenance? Physiology & Behavior 107 (2012) 374–380

Effekt av lågkolhydratkost på olika typer av LDL-kolesterol, HDL kolesterol och triglycerider

En ständigt återkommande fråga är om LCHF potentiellt kan orsaka mycket höga blodfetter. Som vi tidigare diskuterat (se PURE Mästerverket) är blodfetter ett tämligen komplicerat ämne, men i just detta avseende finns en specifik fråga: kan LCHF leda till farligt höga blodfetter? I denna studie gjorde man en sammanställning av vetenskapen avseende LCHFs effekt på olika typer av blodfetter. Man tittade även på effekten på en särskild typ av LDL kolesterol som man anser vara särskilt skadlig (sk ”small dense LDL”). I denna sammanställning jämförs LCHF med fettsnål kost.

Resultat: Studiens slutsats är att LCHF förefaller ha en bättre effekt på blodfetterna, särskilt de blodfetter som är av betydelse för ”metabola syndromet”. Dessutom förefaller LCHF ge en bättre effekt på inflammation i kroppen (dvs inflammationen minskar mer om man äter LCHF). Både LCHF och fettsnål kost kan ge dramatiska förändringar i blodfetterna (antingen till det bättre eller sämre). Det finns alltså ingen specifik risk med LCHF avseende blodfetter.

Källa: Volek et al: Modification of Lipoproteins by Very Low-Carbohydrate Diets. Journal of Nutrition 2005.

Förbättring av blodsocker, viktminskning och minskat läkemedelsbehov vid typ 2 diabetes.

I denna studien undersökte man effekten av lågkolhydratkost (med sikte på att uppnå ketos) på blodsocker, behov av diabetesläkemedel och viktminskning. Deltagarna hade typ 2 diabetes och fick instruktioner att äta lågkolhydratkost. Rådgivning och uppföljning sköttes via en mobilapplikation.

Resultat: När studien började hade 20% av deltagarna ett bra HbA1c (<6.5%). Efter 10 veckor hade hela 56% av deltagarna ett bra HbA1c. Andelen som använde minst ett läkemedel vid studiens start var ca 90% och denna siffra sjönk till 57% efter 10 veckor. Deltagarna gick ner motsvarande 7.2% av sin kroppsvikt.

Slutsats: Lågkolhydratkost och uppföljning via mobilapplikation ger markanta förbättringar i blodsocker, viktminskning och minskar behovet av läkemedel.

Källa: McKenzie et al: A Novel Intervention Including Individualized Nutritional Recommendations Reduces Hemoglobin A1c Level, Medication Use, and Weight in Type 2 Diabetes. JMIR 2017.

Notera att denna studien fortsatte ytterligare 6 månader och författarna har publicerat preliminära resultat, som följer här:

Lågkolhydratkost mot låg GI kost för att behandla typ 2 diabetes

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning.

Lågkolhydratkost kan förbättra blodsockret hos personer med diabetes. Kost som har lågt glykemiskt index (lågt GI) kan också förbättra blodsockret. I denna studien ställde man dessa två dieter mot varandra. Studien pågick i 24 veckor och inkluderade personer med fetma och typ 2 diabetes. Totalt ingick 84 personer i studien och de slumpades till att antingen äta lågkolhydrat ketogen diet (<20 g kolhydrater per dag) eller en låg GI diet med minskat kaloriintag (500 kcal mindre per dag).

Resultat: Ungefär hälften av personerna genomförde studien och båda grupperna fick bättre blodsocker; HbA1c sjönk, blodsockret sjönk, insulin sjönk och de gick ner i vikt. Lågkolhydratgruppen hade större förbättringar på samtliga parametrar. Viktnedgången var betydligt större (11.1 kg mot 6.9 kg) och förbättringen i HbA1c var betydligt större (1.5% mot 0.5% minskning). HDL kolesterol (det goda kolesterolet) ökade betydligt mer på lågkolhydratkost. Hela 95% av alla som åt lågkolhydratkost kunde sluta med, eller minska, på sina diabetesmediciner. Motsvarande siffra i andra gruppen var 62%.

Källa: Westman et al: The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. Nutrition & Metabolism 2008.

Strikt lågkolhydratkost (ketogen kost) för att behandla typ 2 diabetes

Typ av studie: ej kontrollerad klinisk prövning som pågick i 16 veckor.

Vem finansiserade studien? En av författarna har relation med Atkins Nutritionals (som förespråkar lågkolhydratkost).

I denna studie undersöktes 28 överviktiga personer med typ 2 diabetes. Alla deltagarna fick instruktioner om att äta lågkolhydratkost med mindre än 20 g kolhydrater per dag. Man undersökte om detta påverkade långtidsblodsockret (HbA1c)

Resultat: Hemoglobin A1c minskade med 16%; 7 deltagare slutade med sina diabetesmediciner och 10 deltagare fick minska användningen av diabetesmediciner. Deltagarna gick i genomsnitt ner 6.6% av sin kroppsvikt. Detta är en imponerande effekt efter bara 16 veckor.

Atkins diet eller fettsnål kost för personer med typ 2 diabetes

Typ av studie: randomiserad klinisk prövning

Davis och kollegor undersökte 105 personer med typ 2 diabetes. Syftet var att undersöka om en minskning av mängden kolhydrater i maten skulle påverka vikten samt HbA1c (långtidsblodsocker). Man genomförde studien då man antog att lågkolhydratkost (som t ex LCHF) kunde vara bra för personer med typ 2 diabetes. Motiveringen var att kolhydrater i maten är huvudkällan till socker i blodet (blodsocker) och genom att minska på kolhydraterna skulle man få lägre blodsocker (och därmed lägre HbA1c). Lägre blodsocker skulle även leda till lägre insulinnivåer i blodet och förhoppningsvis bättre känslighet för insulin i kroppen. För att undersöka detta så lät man hälften av deltagarna äta Atkins diet och den andra hälften fick äta fettsnål mat. Atkins diet är en typ av lågkolhydratkost som innebär att man till en början äter väldigt lite kolhydrater (<20 g) och därefter får man öka mängden kolhydrater varje vecka. Detta skiljer sig alltså från vanlig LCHF där man inte ökar mängden kolhydrater.

Studiens resultat: Personer som åt lågkolhydratkost gick ner fortare i vikt och fick större förbättring av HbA1c de första 3 månaderna. Efter 12 månader var det dock ingen skillnad mellan grupperna avseende vikt, HbA1c eller blodtryck. Däremot hade de som åt lågkolhydratkost högre HDL kolesterol, vilket är positivt eftersom HDL kolesterol anses vara hälsosamt (”det goda kolesterolet”).

Kommentar: I denna studie fann man alltså endast skillnad mellan grupperna i början av studien. Kanske var det så att skillnaden upphörde allteftersom de som åt Atkins diet ökade mängden kolhydrater i maten?

Tolkning: Atkins diet ger inledningsvis en större förbättring av blodsocker och större viktnedgång men efter 12 månader är den inte bättre än fettsnål kost.

Källa: Davis et al: Comparative Study of the Effects of a 1-Year Dietary Intervention of a Low- Carbohydrate Diet Versus a Low-Fat Diet on Weight and Glycemic Control in Type 2 Diabetes. Diabetes Care 32:1147–1152, 2009.

Lågkolhydratkost (LCHF) mot National Cholesterol Education Program Diet

Typ av studie: randomiserad klinisk prövning

Aude och kollegor undersökte 60 personer för att utvärdera om lågkolhydratkost gjorde att man gick ner mer i vikt, jämfört med fettsnål kost. Den lågkolhydratkost som utvärderades kan jämföras med LCHF (den var rik på protein och mättat fett). Båda grupperna skulle äta lika många kalorier per dag. Studien pågick under 12 veckor.

Resultat: Studien visade att LCHF resulterade i större och snabbare viktnedgång. De som åt LCHF gick ner 6.2 kg medan de som åt fettsnål kost gick ner 3.4 kg. Det fanns ingen som helst skillnad mellan grupperna avseende blodfetter (triglycerider, LDL kolesterol, HDL kolesterol, totalkolesterol). Däremot verkade det som att personer som åt LCHF var på väg att få bättre blodfetter.

Tolkning: LCHF gör att man går ner mer i vikt än man gör med fettsnål kost.

Källa: Aude et al: The National Cholesterol Education Program Diet vs a Diet Lower in Carbohydrates and Higher in Protein and Monounsaturated Fat A Randomized Trial. ARCH INTERN MED, OCT 25, 2004.

Ketogen kost (LCHF) effekt på gener, förbränning och vikt

Nästa studie handlar om möss, men den är ack så intressant. Flera framstående forskare från Harvard University beslutade att undersöka vad som händer med möss om man ger de följande dieter:

1. Strikt LCHF
2. Vanlig mat
3. Mat med högt innehåll av fett och kolhydrater (HCHF)
4. Kalorisnål mat

Resultat: Man fann att strikt LCHF (i detta fall så strikt att den är ketogen, se LCHF för nybörjare) leder till ändrad energibalans och ändrade genuttryck. Möss som åt LCHF gick ner 15% i vikt, trots att de åt lika många kalorier som de övriga mössen (undantaget de som fick kalorisnål mat). Man kunde se att möss som åt LCHF fick en ökad energiproduktion (högre förbränning). Man fastställde också att uttrycket av gener i levern ändrade sig hos möss som åt LCHF. Gener som är viktiga för att förbränna fett blev mer aktiva, medan gener som är viktiga för att tillverka fett blev mindre aktiva.

Tolkning: Möss som äter LCHF ökar sin förbränning och går ner mer i vikt.

Källa: Kennedy et al: A high-fat, ketogenic diet induces a unique metabolic state in mice. Am J Physiol Endocrinol Metab 292: 2007.

LCHF (ketogen kost) och blodsocker hos möss

Detta är också en djurstudie men den är icke desto mindre intressant. Här undersökte Badman och kollegor hur blodsockret hos möss reagerade på ketogen kost. Man var framförallt intresserad av glukostolerans, som alltså är kroppens förmåga att ta hand om glukos. Ju högre glukostolerans man har, desto mer glukos kan kroppen hantera. Personer med diabetes har som regel låg glukostolerans vilket innebär att blodsockret stiger lätt. Så i denna studien gav man LCHF till möss för at utvärdera om detta påverkade glukostoleransen. Man fann att glukostoleransen hos möss blev bättre oberoende av viktnedgången. Det innebär att den positiva effekten på blodsocker och glukostolerans kan förklaras av andra saker än bara viktnedgång!

Källa: Badman et al: A very low carbohydrate ketogenic diet improves glucose tolerance in ob/ob mice independently of weight loss. Am J Physiol Endocrinol Metab 297: 2009.

Effekt av LCHF / ketogen kost på hunger, aptit och viktnedgång bland överviktiga män

Typ av studie: randomiserad klinisk prövning. Pågick under 4 veckor.

Johnstone och kollegor undersökte hur hunger, aptit och viktnedgång påverkades av ketogen kost. Man undersökte därför 17 män (vars genomsnittliga BMI var 35) som fick äta antingen något av följande:

• Strikt LCHF, dvs ketogen kost (4% kolhydrater)
• Måttligt med kolhydrater (35% kolhydrater)

Båda dessa dieter har mindre kolhydrater än vad livsmedelsverket rekommenderar, men dn förstnämnda är alltså en mycket strikt diet variant av LCHF (se Ketogen kost). Man noterade att de som fick äta ketogen kost var mindre hungriga, åt mindre mat och gick ner mer i vikt.  Efter 4 veckor hade de som åt ketogen kost gått ner 6.34 kg (varav 5.13 kg var fett) jämfört med 4.35 kg (varav 4.09 kg var fett) bland de som åt måttligt med kolhydrater. Båda grupperna var lika törstiga och tyckte maten var lika god. Gruppen som åt ketogen kost hade tappat totalt 0.95 liter kroppsvatten, medan de som åt måttligt med kolhydrater tappade 0.24 liter kroppsvatten; detta innebär att viktnedgången inte enbart berodde på förlust av vatten. Blodsocker och insulinkänslighet förbättrades mer i gruppen som åt ketogen kost. LDL kolesterol sjönk dock mer i gruppen som åt måttligt med kolhydrater, vilket förmodligen förklaras av att de åt 40% mindre fett (skillnaden i LDL kolesterol var dokc 0.5, vilket är ganska lite).

Tolkning: Ju mindre kolhydrater man äter, desto större och snabbare viktnedgång, utan påverkan på hunger. Man går ner mycket och fort och merparten av viktnedgången beror på förlust av fett (fettet förbränns).

Källa: Johnstone et al: Effects of a high-protein ketogenic diet on hunger, appetite, and weight loss in obese men feeding ad libitum. Am J Clin Nutr 2008.

Effekten av ketogen kost (strikt LCHF) på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Typ av studie: Ej randomiserad studie.

Sharman och kollegor studerade 20 män; 12 av dessa fick börja med en ketogen kost (strikt LCHF) medan resterande 8 personer fick fortsätta äta som vanligt. Man utvärderade hur blodfetter och insulin påverkades av denna koständring. Studien visade följande:

• Personer som började med strikt LCHF fick 33% lägre triglycerider (en typ av blodfett)
• Personer som åt strikt LCHF hade 34% lägre insulin i blodet efter måltid.
• Total-kolesterol och LDL kolesterol påverkades inte av att äta ketogen kost.
• Storleken på LDL kolesterolpartiklarna tenderade att bli större (detta anses vara positivt eftersom små LDL partiklar anses vara särskilt skadliga för kärlen).
• HDL kolesterol (det goda kolesterolet) ökade med ketogen kost.

Författarna drar slutsatsen att ketogen kost (strikt LCHF) kan vara bra för riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och att det inte finns några tecken till skadliga effekter på dessa riskfaktorer.

Källa: Sharman et al: A Ketogenic Diet Favorably Affects Serum Biomarkers for Cardiovascular Disease in Normal-Weight Men. J. Nutr. 132: 1879–1885, 2002.

Effekt av strikt LCHF (ketogen kost) på kolesterol bland personer med fetma

Typ av studie: ej randomiserad kliniskt prövning

Detta är en intressant studie eftersom många som har högt kolesterol är oroliga för att börja med LCHF. Här studerade man hur strikt LCHF (ketogen kost) påverkade blodfetter (kolesterol) bland personer med fetma. Dessa personer delades in i två grupper: de med högt kolesterol samt de med normalt kolesterol. Syftet var att utvärdera om dessa två grupper reagerade olika på strikt LCHF. Totalt 66 personer ingick i studien som pågick i drygt ett år.

Man noterade att total-kolesterol sjönk i båda grupperna under hela studieperioden. LDL kolesterol (det onda kolesterolet) sjönk, liksom gjorde triglyceriderna. HDL kolesterol (det goda kolesterolet) ökade. Faktum är att de som hade högt kolesterol gjorde den största förbättringen i sina kolesterolvärden. Därutöver noteras att denna studien uppvisar mycket kraftig viktnedgång bland alla studiedeltagarna. Deltagarna gick ner cirka 25 kg. Se diagram nedan.

Källa: Dashti et al: Long term effects of ketogenic diet in obese subjects with high cholesterol level. Molecular and Cellular Biochemistry 286: 1–9, 2006.

Strikt lågkolhydratkost mot fettsnål och kaloribegränsad kost för att behandla övervikt och kardiovaskulära riskfaktorer bland kvinnor

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning.

Finansiering: American Heart Association, University of Cincinnati, NIH

53 deltagare skulle under 6 månader skulle deltagarna ät antingen lågkolhydratkost (fritt intag av kalorier) eller fettsnål kost med begränsade kalorier. Kvinnorna hade i genomsnitt ett BMI på 33.6 kg/m2.

Resultat: Båda grupperna minskade sitt kaloriintag ungefär lika mycket, trots att endast en grupp fick unstruktioner att göra det. Lågkolhydratkost (LCHF) resulterade i större viktnedgång (8.5 kg mot 3.9 kg). Av detta utgjorde fett 4.8 kg respektive 2.0 kg.Blodsocker, blodtryck, och blodfetter förbättrades lika mycket i båda grupperna. Båda grupperna minskade sitt kaloriintag med cirka 450 kcal och under studiens gång åt båda grupperna ungefär lika många kalorier.

Slutsats: LCHF (lågkolhydratkost) hade ingen negativ inverkan på kardiovaskulära riskfaktorer och resulterade i större viktminskning än fettsnål mat (trots samma intag av kalorier).

Källa: BJ Brehm et al (2003): A Randomized Trial Comparing a Very Low Carbohydrate Diet and a Calorie-Restricted Low Fat Diet on Body Weight and Cardiovascular Risk Factors in Healthy Women. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 88(4):1617–1623

Metabola effekter av ketogen kost, jämfört med lågkalorikost, på barn och ungdomar med fetma

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning

I denna studien slumpades 29 personer till ketogen kost och 29 personer fick äta kaloribegränsad kost (dvs mat med färre kalorier). Ketogen kost innebar att man åt mindre än 20 g kolhydrater per dag och gradvis trappade upp detta till 40 g/dag.  De som åt ketogen kost fick äta hur mycket kalorier de ville. Den kalorisnåla kosten innebar att man skulle minska energiintaget med 500 kcal per dag. I övrigt skulle den kosten likna amerikanska livsmedelsverkets kostråd.

Resultat: kroppsvikt, midjemått, insulinnivåer och insulinkänsligheten förbättrades i båda grupperna, men förbättringen var större bland de som åt ketogen kost. Ketogen kost resulterade i 7 kg viktnedgång och kalorisnål kost resulterade i 5.1 kg viktnedgång. Det fanns ingen skillnad, varken mellan grupperna eller inom grupperna, avseende total-kolesterol, HDL kolesterol, LDL kolesterol eller triglycerider.

Källa: Partsalaki et al: Metabolic impact of a ketogenic diet compared to a hypocaloric diet in obese children and adolescents. J Pediatr Endocr Met 2012.

Hur lågkolhydratkost (LCHF, ketogen kost) påverkar hunger och mättnad, jämfört med fettsnål och kolhydratrik kost

I denna studien undersökte man överviktiga kvinnor för att ta reda på om lågkolydratkost (LCHF, ketogen kost) inverkan på hunger och mättnad skiljer sig från fettsnål kost som är rik på kolhydrater (dvs klassisk svensk kost). 13 kvinnor fick äta lågkolhydratkost (efter Atkins modell). Dessa personer fick äta hur mycket de ville. 15 kvinnor fick äta vanlig kost och dessutom minska sitt kaloriintag, så till vida att de fick äta max 1500 till 1700 kcal per dag (beroende på beräknad energiförbrukning).

Resultat: Lågkolhydratgruppen minskade sitt kaloriintag från 2025 kcal per dag till 1420 kcal per dag, trots att de inte fick instruktioner om att göra detta. Gruppen som skulle äta fettsnål och kolhydratrik mat minskade sitt kaloriintag från 2340 kcal till 1400 kcal. Det innebär att lågkolhydratkost resulterade i minskning av kalorier med 600 kcal, utan att det begärdes. Under hela studiens gång var det ingen nämnvärd skillnad i kaloriintag mellan grupperna. Lågkolhydratkost resulterade i 6.4 kg viktnedgång, medan fettsnål/kolhydratrik kost resulterade i 4.2 kg viktnedgång. Lågkolhydratkost resulterade i ökad mättnad och minskad hunger, jämfört med fettsnål/kolhydratsnål kost. Båda grupperna upplevde dock samma förmåga att begränsa sitt födointag.

Tolkning: lågkolhydratkost leder till större viktnedgång, ökad mättnad, trots minskat intag av kalorier.

Källa: Nickols-Richardsson et al: Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High-Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet Journal of the American Dietetic Association 2005.

Förbränner man fler kalorier i vila om man äter lågkolhydratkost?

Viloförbränning är viktigt för den som vill gå ner i vikt, liksom den som vill behålla sin viktnedgång. Viloförbränning är antalet kalorier som kroppen förbränner i vila och eftersom vi är i vila större delen av dygnet (många av oss åtminstone) så är viloförbränningen viktig. Den som vill gå ner i vikt, eller behålla sin viktnedgång, önskar som regel ha hög viloförbränning (för att förbränna många kalorier). Cara Ebbelinge och kollegor undersökte om viloförbränningen skiljde sig åt för olika dieter. Man gjorde en klinisk prövning med 21 överviktiga/feta personer. Dessa fick gå ner 10–15% av sin kroppsvikt och därefter fick de äta tre olika dieter:

• Fettsnål mat som istället var rik på kolhydrater
• Mat med lågt glykemiskt index (låg GI kost)
• Lågkolhydratkost (LCHF)

Alla deltagarna skulle äta samtliga tre dieter, vardera under 4 veckor. Man undersökte skillnader i viloförbränning, total förbränning och hormoner.

Resultat: Fettsnål mat hade sämst inverkan på viloförbränning. Bäst effekt på viloförbränningen hade LCHF. Total förbränning visade samma mönster. Det fanns inga nämnvärda skillnader i de hormoner som undersöktes.

Slutats: LCHF är bäst för viloförbränning (dvs viloförbränningen är högst) liksom total förbränning efter viktnedgång på 10–15%.

Källa: Ebbelinge et al: Effects of dietary composition on energy expenditure during weight-loss maintenance. JAMA, 2012.

Kaloribegränsad LCHF mot kaloribegränsad fettsnål kost

Typ av studie: randomiserad kontrollerad studie

I denna studien undersöktes totalt 28 överviktiga/feta personer. Hälften fick äta lågkolhydratkost (LCHF) och den andra hälften fick äta fettsnål kost. Båda grupperna skulle äta 500 kcal mindre än normalt per dag.

Resultat: gruppen som skulle äta fettsnål mat åt I genomsnitt 1562 kcal per dag, medan gruppen som åt lågkolhydratkost åt 1855 kcal per dag. Det innebar att de som åt lågkolhydratkost faktiskt åt fler kalorier per dag än de som åt fettsnål kost. Trots detta var viktnedgången större för de som åt lågkolhydratkost. De som åt lågkolhydratkost  (LCHF) förlorade mer fett, både totalt samt på bålen. Ämnesomsättningen i vila minskade i båda grupperna (som förväntat) men gruppen som åt lågkolhydratkost upprätthöll sin ämnesomsättning bättre än de som åt fettsnål kost.

Slutsats: lågkolhydratkost (LCHF) var mer effektiv än fettsnål kost. Det förefaller som att metabolismen påverkas mer gynnsamt med lågkolhydratkost.

Källa: Volek et al: Comparison of energy-restricted very low-carbohydrate and low-fat diets on weight loss and body composition in overweight men and women. Nutrition & Metabolism, 2004.

Hur begränsning av kolhydrater påverkar metabola syndromet, jämfört med fettsnål kost

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning

I denna studien studerades 40 personer under 12 veckor. Dessa personer hade blodfettsrubbning (höga blodfetter). Man lät hälften av deltagarna äta lågkolhydratkost (LCHF) och den andra hälften fettsnål kost och därefter undersökte man hur detta påverkade viktiga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Båda grupperna skulle äta 1500 kcal per dag.

Resultat: Båda grupperna åt lika många kalorier per dag (cirka 1500). Båda grupperna förbättrade sina riskfaktorer, men förbättringen var mer uttalad för de som åt lågkolhydratkost (LCHF). Lågkolhydratkost föranledde större minskning av blodsocker (-12%), större sänkning av insulin i blodet (-50%), förbättrad insulinkänslighet (+50%), större viktnedgång (-10%), minskad fettmängd i kroppen (-14%), större minskning av triglycerider (-51%), större ökning av HDL kolesterol (+13%) och förbättring av kvoten mellan totalkolesterol och HDL. De som åt lågkolhydratkost åt betydligt större mängder fett, inklusive mättat fett och trots detta förbättrades blodfetterna mer i denna gruppen.

Källa: Volek et al: Carbohydrate Restriction has a More Favorable Impact on the Metabolic Syndrome than a Low Fat Diet. Lipids. 2009.

Jämförelse av kalorisnål kost mot lågkolhydratkost för behandling av typ 2 diabetes

Typ av studie: ej randomiserad kontrollerad klinisk prövning (studiedeltagarna fick välja grupp)

Man undersökte 363 personer under 24 veckor och dessa deltagare delades in i två grupper: lågkolhydratkost (143 personer) och kalorisnål kost. 102 personer hade typ 2 diabetes. LCHF-gruppen skulle äta uttalad lågkolhydratkost (cirka 20 g kolhydrater per dag). Deltagarna fick öka sitt intag av kolhydrater under studiens gång.

Resultat: Viktnedgången var nästan dubbelt så uttalad i gruppen som åt lågkolhydratkost. I övrigt förbättrades samtliga parametrar (blodsocker, midjeomfång, hemoglobin A1c, totalkolesterol, LDL kolesterol, HDL kolesterol, triglycerider) mer i gruppen som åt lågkolhydratkost. Behovet av diabetesläkemedel minskades till nästan hälften i gruppen smo åt lågkolhydratkost.

Källa: Hussain et al: Effect of low-calorie versus low-carbohydrate ketogenic diet in type 2 diabetes. Applied Nutritional investigation, 2012.

Lågkolhydratkost (LCHF) jämfört med traditionell kost för bantning: en studie på vuxna med grav övervikt / fetma

Typ av studie: ranomdiserad kontrollerad klinisk prövning

I denna studie undersöktes 132 personer med fetma. I genomsnitt var BMI 35 kg/m2 och 83% hade diabetes eller metabola syndromet. Hälften av deltagarna fick äta lågkolhydratkost, vilket innebar <30 g kolhydrater per dag, medan andra hälften fick minska sitt kaloriintag med 500 kcal dagligen. Studien pågick under 1 år.

Resultat: Efter 12 månader hade LCHF-gruppen gått ner 5.1 kg i genomsnitt, jämfört med 3.1 kg i gruppens om åt kaloribegränsad kost (Skillnaden var inte statistiskt signifikant). Blodfetter förbättrades mer i gruppen som åt lågkolhydratkost (LCHF), liksom hemoglobin A1c (HbA1c) bland personer med diabetes. Tyvärr hoppade 34% av deltagarna av studien. Slutsatsen var ändock att lågkolhydratkost (LCHF) var bättre än kalorisnål kost.

Källa: Stern et al:  The Effects of Low-Carbohydrate versus Conventional Weight Loss Diets in Severely Obese Adults: One-Year Follow-up of a Randomized Trial. Ann Intern Med, 2004.

Effekt av lågkolhydratkost jämfört med fettsnål kost för att gå ner i vikt

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning

I denna studien studerades 148 personer (ingen hade hjärt-kärlsjukdom eller diabetes). Man jämfört lågkolhydratkost (LCHF, <40 g kolhydrater per dag) med fettsnål kost (<30% av energin från fett). I början av studien och vid 0, 3, 6 och 12 månader undersöktes patienterna. Ingen av grupperna behövde ändra sitt kaloriintag.

Resultat: Studien fullföljdes av 82% av patienterna som åt fettsnål mat samt 79% av patienterna som åt lågkolhydratkost (LCHF). Efter 12 månader hade de som åt lågkolhydratkost gått ner 3.5 kg mer än de som åt fettsnål mat. Dessutom hade blodfetterna förbättrats mer i gruppen som åt lågkolhydratkost. Detta gällde både HDL, triglycerider samt kvoten mellan total och HDL kolesterol.

I början av studien åt deltagarna lika många kalorier per dag. Vid 3, 6 och 12 månader åt deltagarna färre kalorier per dag, men de som åt lågkolhydratkost hade minskat sitt kaloriintag mest. Vid varje undersökningstillfälle åt de färre kalorier dagligen än de som åt fettsnål mat. I genomsnitt åt lågkolhydrat-gruppen cirka 100 g kalorier per dag, trots att de fått instruktioner om att minska intaget till <40 g per dag. Gruppen som åt fettsnål mat fick i sig cirka 200 g kolhydrater per dag. Grupperna åt lika mycket fibrer varje dag. Intaget av fett var 20% högre i gruppen som åt lågkolhydratkost.

Källa: Bazzano et al: Effects of Low-Carbohydrate and Low-Fat Diets. Ann Intern Med. 2014.

Jämförelse av lågkolhydratkost och kalorisbegränsad fettsnål kost: hur påverkas vikt och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (endast kvinnor)

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning

Man undersökte 53 kvinnor med fetma och dessa slumpades till att antingen äta lågkolhydratkost (LCHF, max 20 g kolhydrater per dag inledningsvis men därefter möjlighet att öka kolhydratintaget upp till 60 g/dag) eller fettsnål kost som var energibegränsad.

Resultat: De kvinnor som fick äta lågkolhydratkost lyckades kolla ner till 40 g kolhydrater per dag i genomsnitt vid 3 månaders uppföljning. Efter 6 månader åt de i genomsnitt 100 g kolhydrater per dag.

Viktnedgången var som följer:

Personer som åt lågkolhydratkost (LCHF) gick ner dubbelt så mycket i vikt (8.5 kg i genomsnitt). Det fanns inga skillnader mellan grupperna avseende blodtryck, blodfetter, blodsocker eller insulin (blodsocker och insulin var normalt i båda grupperna vid studiens start).

Källa: Brehm et al: A Randomized Trial Comparing a Very Low Carbohydrate Diet and a Calorie-Restricted Low Fat Diet on Body Weight and Cardiovascular Risk Factors in Healthy Women. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 88(4):1617–1623. 2003.

Lågkolhydratkost (LCHF) mot kost med lågt glykemiskt index (GI): en studie på patienter med typ 2 diabetes

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning

I denna studie ingick 84 personer och de randomiserades till lågkolhydratkost (LCHF av ketogen typ, vilket innebär att man får äta max 20 g kolhydrater) eller mat med lågt GI (glykemiskt index). De som åt mat med lågt GI fick minska kaloriintaget med 500 kcal dagligen.

Resultat: 49 personer fullföljde studien. HbA1c (hemoglobin A1c), insulinnivåer och HDL kolesterol förbättrades mer i gruppen som åt lågkolhydratkost. Dessutom var viktnedgången större bland de som åt lågkolhydratkost. Hela 95.2% av de som åt lågkolhydratkost kunde minska eller sluta med sina diabetesläkemedel; motsvarande siffra var 62% i gruppen som åt mat med lågt GI.

Källa: Westman et al: The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. 2008. Nutrition and metabolism.

Vad har bäst effekt på övervikt och fetma: att äta nyttigt eller äta mindre kolhydrater?

I denna studien undersöktes hur lågkolhydratkost (LCHF) påverkar kroppsvikt, HbA1c, ketoner och blodfetter. Både personer med och utan diabetes ingick i studien. Totalt ingick 13 personer med typ 2 diabetes (kost- eller metforminbehandlade) och 13 personer utan diabetes. Dessa 26 personer randomiserades till lågkolhydratkost (<40 g / dag) eller att äta nyttigt enligt Storbritanniens Diabetesförbunds rekommendationer för diabetiker (Diabetes UK Nutritional Recommendations). Studien pågick under 3 månader.

Resultat: Viktnedgången var 3 gånger mer uttalad (ca 7 kg) för de som åt lågkolhydratkost (LCHF). Det fanns inga skillnader mellan grupperna avseende HbA1c, blodfetter eller ketoner. Eftersom det inte fanns några skillnader avseende keton-nivåerna i blodet så talar det för att gruppens om åt lågkolhydratkost möjligtvis ändå åt mer kolhydrater än de borde.

Slutsats: Viktnedgång är mer uttalad med lågkolhydratkost och kosten är lika effektiv bland de som har respektive inte har diabetes.

Källa: Dyson et al: A low-carbohydrate diet is more effective in reducing body weight than healthy eating in both diabetic and non-diabetic subjects. Diabetic Medicine 2007.

Effekten av kraftig begränsning av kolhydrater: en studie bland personer med typ 2 diabetes

I denna studien undersöktes 102 personer med typ 2 diabetes. Man jämförde lågkolhydratkost med fettsnål mat och mindre portioner. Studien pågick under 3 månader. Kroppsvikt, blodfetter, blodsocker och blodtryck undersöktes.

Resultat: Viktnedgången var mer uttalad bland personer som åt lågkolhydratkost. Blodfetterna förbättrades också mer i gruppen som åt lågkolhydratkost.

Källa: Daly et al: Short-term effects of severe dietary  carbohydraterestriction advice in Type 2 diabetes—a randomized controlled trial. Diabetic Medicine. 2005.

Effekten av lågkolhydratkost och fettsnål kost på humör, hunger och andra symtom

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning

I denna studie undersökte man hur lågkolhydratkost (LCHF) och fettsnål kost skiljer sig avseende hunger, humör, symtom och food-cravings (matbegär). 119 personer med övervikt fick äta antingen lågkolhydratkost eller fettsnål kost. Man var särskilt intresserad av att utvärdera effekten på nedstämdhet, trötthet, kroppsliga besvär, hunger, sömnlöshet och magbesvär.

Resultat: Symtomen minskade i båda grupperna. Nedstämdhet och hunger förbättradesmer i gruppen som åt lågkolhydratkost.

Källa: McClernon et al: The Effects of a Low-Carbohydrate Ketogenic Diet and a Low-Fat Diet on Mood, Hunger, and Other Self-Reported Symptoms. Obesity. 2007.

Lågkolhydratkost (Atkins diet) mot Ornish, Zone och LEARN för att gå ner i vikt och förbättra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning.

Denna studie publicerades i en av de mest prestigefulla medicinska tidskrifterna. Här jämfördes 4 olika dieter avseende effekten på viktnedgång och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Studien pågick under 12 månader och inkluderade 311 personer med övervikt/fetma. I studien ingick endast kvinnor och det fanns inga diabetiker. Dessa deltagarna fick äta något av följande: lågkolhydratkost (av typen Atkins diet), Zone, LEARN eller ORNISH. Man undersökte deltagarna avseende vikt och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Detta gjordes vid studiens början och därefter vid 0, 2, 6 och 12 månader.

Resultat: Störst viktnedgång gjorde kvinnor som åt Atkins diet. Avseende viktnedgång var det endast Atkins diet som skiljde sig från det övriga. Viktnedgången med Atkins diet var i genomsnitt 5 kg efter 12 månader. Ingen annan diet hade större viktnedgång. Vad beträffar blodfetter (LDL kolesterol, HDL kolesterol, triglycerider), procent kroppsfett, midjeomfång, insulinnivåer och blodtryck så hade Atkins-gruppen bättre eller lika bra förbättringar som övriga grupper. HDL kolesterol ökade mest i Atkins gruppen. Triglycerider minskade mest i Atkinsgruppen. Systoliskt blodtryck minskade mest (7 mmHg) i Atkinsgruppen. Diastoliskt blodtryck minskade mest (4 mmHg) i Atkinsgruppen.

Under studiens gång åt alla deltagarna lika många kalorier per dag. Det var ingen skillnad i fysisk aktivitet mellan grupperna.

Källa: Gardner et al: Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women– The A TO Z Weight Loss Study: A Randomized Trial. JAMA 2007.

Långsiktiga effekter av lågkolhydratkost (LCHF) på viktnedgång, jämfört med fettsnål mat

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning

Här jämfördes lågkolhydratkost (LCHF) med fettsnål kost avseende viktnedgång och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. I denna studien skulle deltagarna äta lika många kalorier per dag. 118 män och kvinnor ingick i studien. Dessa hade övervikt eller fetma och minst en riskfaktor för hjär-kärlsjukdom (metabola syndromet). Dessa skulle äta antingen LCHF eller fettsnål mat. Båda grupperna skulle äta mindre kalorier per dag än normalt, men det fick inte vara någon skillnad mellan grupperna avseende antal kalorier per dag.

Resultat: Viktnedgången var jämförbar i båda grupperna. Blodtryck, faste-glukos (blodsocker i fasta), insulin, insulinresistens och CRP (ett mått på inlfmmation) förbättrades också i båda grupperna. LCHF-gruppen hade dock större förbättring i triglycerider och HDL kolesterol. LCHF-gruppen hade också mer uttalad ökning av LDL kolesterol.

Källa: Brinkworth et al: Long-term effects of a very-low-carbohydrate weight loss diet compared with an isocaloric low-fat diet after 12 mo. Am J Clin Nutr 2009;90:23–32.

Ketogen kost jämfört med vanlig lågkolhydratkost

Typ av studie: randomiserad kontrollerad klinisk prövning

I denna studie undersökts 20 vuxna med övervikt/fetma. Syftet var att undersöka skillnaden i viktnedgång och riskfaktorer. Studien pågick i 6 veckor. Deltagarna skulle inte ändra sin fysiska aktivitet, utan snarast vara inaktiva. Födointaget kontrollerades noggrant. Antingen skulle de äta LCHF eller

Resultat: Viktnedgången var lika stor i båda grupperna. Insulinkänslighet och ämnesomsättning i vila (Basalmetabolism) gick ner i båda grupperna. Inflammatoriska markörer blev bättre med vanlig lågkolhydratkost. De som åt ketogen kost kände sig inte lika starka som de som åt vanlig lågkolhydratkost.

Källa: Johnston et al: Ketogenic low-carbohydrate diets have no metabolic advantage over nonketogenic low-carbohydrate diets. Am J Clin Nutr 2006;83:1055– 61.

Effekt av lågkolhydratkost på fettlever

Fettlever (som inte orsakats av alkohol) blir allt vanligare. Tillståndet är potentiellt allvarligt och kan leda till skrumplever och därmed leversvikt. I denna studien studerades hur lågkolhydratkost (LCHF) kan påverka fetlever. Man studerade 5 patienter med genomsnitt GMI 36.4 och dessa hade genomgått biopsi där man konstaterat att de hade fettlever. Dessa patienter fick äta LCHF (<20 g kolhydrater per dag). Studien pågick i 6 månader.

Resultat: deltagarna gick ner 12.8 kg i genomsnitt. 4 av 5 visade förbättring av fettlevern (man gjorde nya biopsier). Även inflammationen i levern förbättrades.

Källa: Tendler et al: The Effect of a Low-Carbohydrate, Ketogenic Diet on Nonalcoholic Fatty Liver Disease: A Pilot Study. Dig Dis Sci (2007) 52:589–593

Effekt av LCHF vs fettsnål kost på viktnedgång och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Detta är en viktig studie. Det är en meta-analys, vilket innebär att resultaten är en sammanvägning av flera randomiserade studier. Denna meta-analysen avsåg klargöra om LCHF är mer effektiv än fettsnål kost avseende viktnedgång och kardiovaskulära riskfaktorer. I denna studie var alla personerna friska (ingen hade diabetes exempelvis). Studien skulle ha pågått minst 6 månader för att inkluderas i meta-analysen. Totalt inkluderas 11 randomiserade kontrollerade kliniska prövningar, där totalt 1369 personer hade studerats.

Resultat: Personer som fick LCHF gick ner mer i vikt (i genomsnitt 2.2 kg mer viktnedgång). Personer som fick LCHF hade dessutom större förbättring av blodfetter i form av triglycerider och HDL kolesterol. LCHF föranledde dock även större ökning av LDL kolesterol.

Källa: Mansoor et al: Effects of low-carbohydrate diets v. low-fat diets on body weight and cardiovascular risk factors: a meta-analysis of randomised controlled trials. British Journal of Nutrition (2016), 115, 466–479

Prevention och kontroll av typ 2 diabetes med medelhavskost

I denna studien gjorde man en sammanfattning av studier som undersökt hur medelhavskost (medehavsdiet) påverkar diabetes typ 2. Totalt ingick 17 studier i denna studien. I två stora studier visade man att risken för diabetes kunde minskas med 35 till 83% genom att äta medelhavskost istället för traditionell kost. I fem randomiserade studier där man jämfört medelhavskost med andra populära dieter visade man att blodsocker-kontroll (glykemisk kontroll) förbättrades mer med medelavskost.

Källa: Esposito et al: Prevention and control of type 2 diabetes by Mediterranean diet: A systematic review. DRCP 2010.

Lågkolhydratkost vs viktväktarna avseende viktnedgång

Meta-analys av kliniska prövningar

I denna meta-analys jämförde man Lågkolhydratkost (LCHF, i form av Atkins diet) med viktväktarna, Zone och South Beach diet. Syftet var att jämföra effekten på viktnedgång efter 12 månader. Man hittade totalt 12 kliniska prövningar med 2559 personer som följts i minst 12 månader. I de flesta av dessa studier hade man jämfört respektive diet med ”vanligt omhändertagande”. I två studier hade man dessutom jämfört dessa dieter mot varandra.

Resultat: Endast viktväktarna hade konstant större effekt på viktnedgång än vanligt omhändertagande. Alla dieter föranledde viktnedgång men den var måttlig (upp till 3 kg) och höll inte över tid.

Källa: Atalla et al: Long-Term Effects of 4 Popular Diets on Weight Loss and Cardiovascular Risk Factors A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. Circ Cardiovasc Qual Outcomes. 2014;7:00-00.)

Jämförelse av populära dieter för viktnedgång

Denna stora studie inkluderade data från en lång rad randomiserade prövningar (sk meta-analys). Syftet var att jämföra populära dieter avseende viktnedgång. Totalt fann man 48 randomiserade studier som inkluderade 7286 personer.

Resultat: den största viktnedgången noterades för lågkolhydratkost (LCHF) som var närmare 9 kg efter 6 månader. Fettsnål kost resulterade i närmare 8 kg viktnedgång efter 6 månader. Efter 12 månader var det ingen skillnad i viktnedgång mellan LCHF och fettsnål kost. Det var ingen större skillnad i viktnedgång mellan olika dieter efter 12 månader. Man drar slutsatsen att alla lågkolhydratdieter och fettsnåla dieter fungerar för att gå ner i vikt.

Källa: Johnston et al: Comparison of Weight Loss Among Named Diet Programs in Overweight and Obese Adults A Meta-analysis. JAMA 2014.

Socker i maten och vikt

Meta-analys

I denna studien avsåg man klargöra hur olika sockerarter påverkar vikten. Man undersökte detta genom att analysera kliniska prövningar och kohortstudier. Studierna skulle ha rapporterat det totala intaget av socker, enskilda sockerarter eller sockerhaltig mat eller dryck. Man valde att inte inkludera studier där syftet var att gå ner i vikt.

Resultat: Man hittade 30 kliniska prövningar och 38 kohortstudier. I studier där man begränsat deltagarnas intag av socker såg man viktnedgång. Likaledes noterade man att ökat intag av socker föranledde viktökning. Att byta ut socker mot andra kolhydrater hade ingen gynnsam effekt på vikten. Bland ungdomar såg man att de som åt/drack mycket kolhydrater hade 55% högre risk för att vara överviktiga.

Källa: Morenga et al: Dietary sugars and body weight: systematic review and meta-analyses of randomised controlled trials and cohort studies. BMJ 2013.

Olika dieter för typ 2 diabetes

Meta-analys

Man jämförde lågkolhydratkost (LCHF), låg GI kost, hög-fiberkost, vegatarisk kost, fettsnål kost, vegansk kost, medelhavskost och högproteinkost.

Totalt hittade man 20 studier som inkluderade 3073 personer. Lågkolhydratkost, låg GI, medelhavskost och högproteinkost föranledde samtliga förbättrad glykemisk kontroll (bättre blodsocker); störst effekt sågs i gruppen som åt medelhavskost. Lågkolhydratkost och medelhavskost hade bäst effekt på viktnedgång.

Ajala et al: Systematic review and meta-analysis of different dietary approaches to the management of type 2 diabetes. Am J Clin Nutr 2013;97:505–16.

LCHF vs fettsnål mat för viktnedgång

Meta-analys

I denna studie ingick 13 studier och man noterade att LCHF hade bäst effekt på både viktnedgång och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Hession et al: Systematic review of randomized controlled trials of low-carbohydrate vs. low-fat/low-calorie diets in the management of obesity and its comorbidities. obesity reviews (2009) 10, 36–50

PURE-studien: en av de största och mest intressanta studierna – Hur påverkas blodfetter och blodtryck av fett, protein och kolhydrater?

Typ av studie: global kohortstudie

PURE-studien är en gigant inom epidemiologi. Den inbegriper cirka 170.000 deltagare från alla världens kontinenter och dessa deltagare är kartlagda extremt noggrant. Cirka 5000 av deltagarna i PURE kommer från Göteborg och Oskarshamn. I princip alla PURE-rapporterna publiceras i The Lancet och The New England Journal of Medicine, vilket vittnar om studiens kvalitet. Under hösten 2017 publicerades resultaten från de första koststudierna i PURE. Tre rapporter offentliggjordes, och de diskuteras här nedan. Den första rapporten handlade om hur blodfetter och blodtryck påverkas av vad man äter. Den stora frågan är: vad är bäst för blodtryck och blodfetter: protein, fett eller kolhydrater? I flera decennier har forskare och myndigheter hävdat att vi skall äta mindre fett, mycket mindre mättat fett och mer kolhydrater. Dessa teorier testades i denna studien.

Totalt studerades 125000 personer från 18 länder. Man inhämtade noggrann information om deras matintag, så att mängden fett, protein och kolhydrater kunde registreras. Man undersökte hur följande påverkade blodfetter och blodtryck:

• totalt intag av fett
• mättade fetter
• enkelomättade fetter
• fleromättade fetter
• kolhydrater
• protein
• kolesterol i maten

Genom matematiska modeller undersökte man även vad som händer om man äter mer mättade fetter i maten, respektive om man äter mer kolhydrater (utan att äta fler kalorier). I denna studien undersökte man flera typer av blodfetter: LDL kolesterol (det onda kolesterolet), HDL kolesterol (det goda kolesterolet), triglycerider, Apo-B och Apo-A1. Den bästa markörer för risken för hjärtattack och stroke är faktiskt inte LDL kolesterol (vilket många tror); den bästa är nämligen kvoten mellan Apo-B och ApoA1 (denna kvoten kallas Apo-B-till-ApoA1).

Resultat:  I den här studien presenterade man väldigt mycket resultat och vi kommer gå igenom dessa noggrant, ett resultat i taget.

1. Vad åt deltagarna i verkligheten?

Sverige ingår i de röda staplarna i diagrammen här ovan. I dessa områden består maten till 30% av fett, 55% kolhydrater och 15% protein. Detta stämmer ganska väl med livsmedelsverkets kostrekommendationer.

2. Hur påverkades blodfetter och blodtryck av fett, protein och kolhydrater?

Fett och kolhydrater hade den största inverkan på blodfetter och blodtryck. Protein och kolesterol hade en betydligt mindre inverkan på blodfetter och blodtryck. Man noterade följande:

Effekten av fett ses i graf A. Effekten av kolhydrater ses i graf B. Om en röd punkt ligger till höger om den vertikala (svarta) linjen så innebär det att mer fett i maten leder till ökning av den blodfettstypen/blodtrycket.. Om en röd punkt ligger till vänster om den vertikala linjen så innebär det att mer fett i maten leder till minskning av den blodfettstypen/blodtrycket.

Ju mer fett man åt desto … 

• Högre totalkolesterol i blodet
• Högre LDL kolesterol (vilket är ohälsosamt)
• Högre HDL kolesterol (vilket är bra)
• Lägre triglycerider (vilket är bra)
• Lägre ApoB-till-ApoA1 (vilket är bra)
• Lägre kvot mellan totalkolesterol och HDL (vilket är bra)
• Högre systoliskt och diastoliskt blodtryck (vilket är ohälsosamt)

Sambandet såg likadant ut för mättade fetter, omättade fetter och fleromättade fetter, med följande undantag: mättade fetter och fleromättade fetter var associerat med högre ApoB koncentrationer (vilket är ohälsosamt).

Vad beträffar kolesteorl i maten så var sambandet ganska svag, men man såg att ju mer kolesterol man åt desto högre blev blodfetterna, även de hälsosamma blodfetterna (HDL kolesterol och ApoA1).

Ju mer kolhydrater man åt desto … 

• Lägre totalkolesterol i blodet
• Lägre LDL kolesterol i blodet
• Lägre HDL kolesterol i blodet
• Högre triglycerider
• Högre ApoB-till-ApoA1
• Högre kvot mellan totalkolesterol och HDL
• Högre systoliskt blodtryck
• Lägre diastoliskt blodtryck

Protein hade ett svagt samband med blodfetter och ingen effekt på den viktiga blodfettsmarkören ApoB-till-ApoA1. Däremot minskade blodtrycket allteftersom proteinintaget ökade.

Det tycks vara så att de personer som hade lägst intag av fett hade störst effekt på sina blodfetter. Denna bilden visar att ApoB-till-ApoA1 sjunker snabbt när man ökar fettintaget men vid ett visst fettintag så sker ingen ytterligare sänkning. (Bildförklaring: Q1 representerar de med lägst intag av fett och Q5 representerar de med högst intag av fett).

LDL kolesterol förefaller stiga stadigt med ökat intag av fett:

Detsamma gäller HDL kolesterol:

Om man äter lite mindre mättat fett och ökar kolhydraterna i maten så händer följande: total-kolesterol, LDL kolesterol och ApoB sjunker (vilket är bra), men det gör även HDL kolesterol och ApoA1 (vilket är ohälsosamt), och dessutom stiger triglyceriderna (vilket också är ohälsosamt.

Här ser vi hur ökat intag av kolhydrater påverkar kvoten total-kolesterol/HDL-kolesterol samt ApoB-till-ApoA1:

Vad händer med riskfaktorerna om vi ersätter mättade fetter med antingen (1) kolhydrater, (2) enkelomättade fetter eller (3) fleromättade fetter? Det framgår av följande graf:

Sammanfattning av fynden:

1. Ju högre intag av fett (inklusive varje typ av fett), desto bättre sammanlagd effekt på blodfetterna. De flesta blodfetter blev bättre. Ökat intag av fett ger en blygsam stegring av LDL kolesterol och total-kolesterol. Dessa resultat stämmer överrens med Women’s Health Initiative studien där kraftigt minskat intag av fett inte hade någon nämnvärd inverkan på LDL och totalkolesterol.
2. Ju högre intag av kolhydrater, desto sämre sammanlagd effekt på blodfetterna. De flesta blodfetter blev sämre.
3. Högre fettintag (särskilt mättat fett) och högre kolhydratintag var associerat med högre blodtryck.
4. Högt proteinintag var associerat med lägre blodtryck.
5. Att ersätta mättade fetter med kolhydrater har den mest skadliga inverkan på de flesta blodfetterna. Att ersätta mättade fetter med omättade fetter leder till lägre LDL kolesterol och lägre blodtryck, men tyvärr också lägre HDL kolesterol och högre triglycerider.
6. LDL kolesterol var ingen bra riskmarkör för kardiovaskulär sjukdom: ApoB-till-ApoA1 var betydligt bättre.
7. Rekommendationen att minska totalt intag av fett och mättat fett, vilket leder till ökat kolhydratintag, kan inte stödjas av denna studien.
8. Det är sannolikt att LDL är en sämre riskmarkör än t ex total-kolesterol/HDL-kolesterol eller ApoB-till-ApoA1.
9. Att äta mindre än 10% mättat fett (av energiintaget) finns inga stöd för i denna studien.
10. Fleromättade fettsyror (fleromättat fett) är inte nyttigare än enkelomättade fettsyror (enkelomättat fett).

Referenser

KD Hall. A review of the carbohydrate–insulin model of obesity. European Journal of Clinical Nutrition, 2017