Cancerframkallande ämnen (carcinogener): ämnen och exponeringar som orsakar cancer
Det finns många olika typer av cancer och alla är de fruktade sjukdomar. Under de senaste decennierna har cancer dessutom blivit allt vanligare, vilket beror på att färre människor dör till följd av hjärt-kärlsjukdomar. Eftersom färre personer dör i hjärt-kärlsjukdom så blir andra sjukdomar och dödsorsaker vanligare, vilket är en av anledningarna till att förekomsten av cancer ökar. Även om hjärt-kärlsjukdom har varit den dominerande orsaken till sjuklighet och dödlighet i Sverige sedan 1970-talet så kommer cancer bli den vanligaste orsaken framgent.
Varför får man cancer?
Detta är en bra men komplicerad fråga. Idag vet vi med all säkerhet att cancer uppstår när cellerna i kroppen delar sig för ofta. Detta börjar oftast i en cell som skadas eller förändras så till vida att den börjar dela sig okontrollerat. Denna cellen förökar sig alltså och kan, om man har otur, skicka iväg celler som förökar sig på andra platser i kroppen (sk metastaser). Då har cancern spridit sig.
För att en cell skall dela sig okontrollerat så krävs att vissa kontrollmekanismer skall sättas ur spel. Alla kroppens celler har kontrollmekanismer som styr delning av celler. Dessa mekanismer finns i vår arvsmassa. Den sistnämnda termen – arvsmassa – är det samma som gener eller DNA. Vi har nämligen gener som är viktiga för att kontrollera delning av celler. Om dessa gener skadas eller förändras så kan celler börja dela sig okontrollerat och då kan cancer uppstå.
Vi vet idag väldigt mycket om hur generna är förändrade/skadade vid olika typer av cancer. Dessvärre vet vi väldigt lite om varför detta inträffar. Själva orsaken till cancern är således oftast okänd. Det finns dock ett par orsaker som de flesta människor känner till. Exempelvis vet de flesta att rökning orsakar lungcancer och strålning från solen kan orsaka hudcancer. Det finns dock väldigt många fler cancerframkallande ämnen omkring oss och på denna sidan kan Du hitta en lista på cancerframkallande ämnen. På medicinskt språk kallas dessa för carcinogener.
Varför skriver vi om cancer på diabetes.nu?
Syftet med diabetes.nu är att ge Dig en kunskapskälla som kan förbättra Din hälsa. Eftersom cancersjukdomarna är folksjukdomar så ingår det i vår målsättning att öka kunskapen om dessa sjukdomar och hur de kan förebyggas. En viktig, om än svårkontrollerad, riskfaktor för cancer är just carcinogener.
Säkert cancerframkallande eller troligen cancerframkallande
Många människor oroar sig för att det skall förekomma cancerframkallande ämnen i omgivningen. Idag har man sammanställt flera listor med cancerframkallande ämnen. Dessa listor är sammanställda av de stora cancerorganisationerna, som exempelvis WHO, IARC och American Cancer Society.
Vad är ett cancerframkallande ämne?
Som nämnt ovan så orsakas cancer av förändringar eller skador i våra cellers arvsmassa (DNA). Våra gener (DNA) innehåller ritningar för hur vi skall se ut och fungera. Många av våra gener är viktiga för att kontrollera hur celler förökar sig. Celler behöver föröka sig (dela sig) exempelvis för att ersätta gamla/döda celler. Detta sker oavbrutet i vår kropp. Delning av celler måste ske väldigt kontrollerat eftersom okontrollerad celldelning kan leda till cancer. Det finns alltså gener i vårt DNA vars uppgift är att reglera delning av celler. Om dessa gener skadas eller förändras så kan celler börja dela sig okontrollerat, och då kan cancer uppstå. Skador eller förändringar på sådana gener kan faktiskt ha funnits med oss sedan födseln (då ärver vi de från våra föräldrar) eller uppstå under livets gång (då förvärvar vi det).
Vi förvärvar skador på våra gener exempelvis genom följande:
- Livsstilsfaktorer (livsmedel, tobak, fysisk aktivitet etc.)
- Naturligt förekommande exponeringar (UV-ljus, radongas, kemikalier etc.)
- Medicinska behandlingar (strålning och läkemedel inklusive kemoterapi (cellgifter), hormonläkemedel, läkemedel som påverkar immunförsvaret etc.)
- Exponeringar på arbetsplatsen
- Exponeringar i hushållet
- Föroreningar i miljön
Ämnen och exponeringar (dvs saker som vi utsätts för) som kan leda till cancer kallas cancerframkallande ämnen (carcinogener). Att komma i kontakt med cancerframkallande ämnen innebär inte att man säkert får cancer, utan snarare att risken för cancer stiger. Ämnen som är klassade som cancerframkallande kan ha olika nivåer av cancerframkallande kapacitet. Vissa ämnen orsakar endast cancer om man utsätts för de under mycket lång tid, medan andra ämnen kan orsaka cancer trots att man endast utsatts för det lite.
Hur klassar man ämnen och exponeringar som cancerframkallande?
Detta är oftast svårt. Det finns otroligt många ämnen omkring oss och forskarna hinner inte testa alla ämnen. Dessutom är det mycket svårt att bevisa, med säkerhet, att ett ämne är cancerframkallande för människor. Dessa undersökningar genomförs ofta på laboratorier genom att utsätta försöksdjur för ämnet som misstänkts vara cancerframkallande. Ämnen som orsakar cancer på djur i ett laboratorium behöver inte nödvändigtvis vara cancerframkallande för människan. Det kan också vara så att ett ämne är cancerframkallande vid doser som vi människor ändå inte utsätts för (normalt). Eftersom cancer är en mycket allvarlig sjukdom så vill man vara på den säkra sidan. Därför antar man att ämnen som är cancerframkallande för djur också är cancerframkallande för människor. Man antar också att låga doser är skadliga, även om det i laboratorier endast kan påvisas skador med höga doser.
Självklart har vi lärt oss mycket om cancerframkallande ämnen genom att studera människor och samhället. Detta görs genom så kallad epidemiologiska studier där man undersöker förekomst av sjukdom i olika yrkesgrupper, samhällsgrupper, geografiska grupper etc.
Ämnen som är cancerframkallande för människan
Denna lista återges från IARC och NTP. De flesta ämnen / exponeringar skrivs med den engelska termen för att Du enklare skall hitta mer och rätt information om ämnet. Listorna är sammanställda av separata organisationer och innehåller inte exakt samma ämnen, vilket beror (bland annat på) att IARC och NTP inte har undersökt exakt samma ämnen.
Grupp 1: Cancerframkallande för människan
- Acetaldehyd (finns i alkoholhaltiga drycker)
- Acheson process, occupational exposure associated with
- Acid mists, strong inorganic
- Aflatoxins
- Alkohol (alkoholhaltiga drycker
- Tillverkning av aluminium
- 4-Aminobiphenyl
- Areca nut
- Aristolochic acid (and plants containing it)
- Arsenic and inorganic arsenic compounds
- Asbestos (all forms) and mineral substances (such as talc or vermiculite) that contain asbestos
- Auramine production
- Azathioprine
- Benzene
- Benzidine and dyes metabolized to benzidine
- Benzo[a]pyrene
- Beryllium and beryllium compounds
- Betel quid, with or without tobacco
- Bis(chloromethyl)ether and chloromethyl methyl ether (technical-grade)
- Busulfan
- 1,3-Butadiene
- Cadmium and cadmium compounds
- Chlorambucil
- Chlornaphazine
- Chromium (VI) compounds
- Clonorchis sinensis (infection with), also known as the Chinese liver fluke
- Coal, indoor emissions from household combustion
- Coal gasification
- Coal-tar distillation
- Coal-tar pitch
- Coke production
- Cyclophosphamide
- Cyclosporine
- 1,2-Dichloropropane
- Diethylstilbestrol
- Engine exhaust, diesel
- Epstein-Barr virus (infection with)
- Erionite
- Estrogen postmenopausal therapy
- Estrogen-progestogen postmenopausal therapy (combined)
- Estrogen-progestogen oral contraceptives (combined) (Note: There is also convincing evidence in humans that these agents confer a protective effect against cancer in the endometrium and ovary)
- Ethanol in alcoholic beverages
- Ethylene oxide
- Etoposide
- Etoposide in combination with cisplatin and bleomycin
- Fission products, including strontium-90
- Fluoro-edenite fibrous amphibole
- Formaldehyde
- Haematite mining (underground)
- Helicobacter pylori (infection with)
- Hepatitis B virus (chronic infection with)
- Hepatitis C virus (chronic infection with)
- Human immunodeficiency virus type 1 (HIV-1) (infection with)
- Human papilloma virus (HPV) types 16, 18, 31, 33, 35, 39, 45, 51, 52, 56, 58, 59 (infection with) (Note: The HPV types that have been classified as carcinogenic to humans can differ by an order of magnitude in risk for cervical cancer)
- Human T-cell lymphotropic virus type I (HTLV-1) (infection with)
- Ionizing radiation (all types)
- Iron and steel founding (workplace exposure)
- Isopropyl alcohol manufacture using strong acids
- Kaposi sarcoma herpesvirus (KSHV), also known as human herpesvirus 8 (HHV-8) (infection with)
- Leather dust
- Lindane
- Magenta production
- Melphalan
- Methoxsalen (8-methoxypsoralen) plus ultraviolet A radiation, also known as PUVA
- 4,4′-Methylenebis(chloroaniline) (MOCA)
- Mineral oils, untreated or mildly treated
- MOPP and other combined chemotherapy including alkylating agents
- 2-Naphthylamine
- Neutron radiation
- Nickel compounds
- N’-Nitrosonornicotine (NNN) and 4-(N-Nitrosomethylamino)-1-(3-pyridyl)-1-butanone (NNK)
- Opisthorchis viverrini (infection with), also known as the Southeast Asian liver fluke
- Outdoor air pollution (and the particulate matter in it)
- Painter (workplace exposure as a)
- 3,4,5,3′,4′-Pentachlorobiphenyl (PCB-126)
- 2,3,4,7,8-Pentachlorodibenzofuran
- Phenacetin (and mixtures containing it)
- Phosphorus-32, as phosphate
- Plutonium
- Polychlorinated biphenyls (PCBs), dioxin-like, with a Toxicity Equivalency Factor according to WHO (PCBs 77, 81, 105, 114, 118, 123, 126, 156, 157, 167, 169, 189)
- Processed meat (consumption of)
- Radioiodines, including iodine-131
- Radionuclides, alpha-particle-emitting, internally deposited (Note: Specific radionuclides for which there is sufficient evidence for carcinogenicity to humans are also listed individually as Group 1 agents)
- Radionuclides, beta-particle-emitting, internally deposited (Note: Specific radionuclides for which there is sufficient evidence for carcinogenicity to humans are also listed individually as Group 1 agents)
- Radium-224 and its decay products
- Radium-226 and its decay products
- Radium-228 and its decay products
- Radon-222 and its decay products
- Rubber manufacturing industry
- Salted fish (Chinese-style)
- Schistosoma haematobium (infection with)
- Semustine (methyl-CCNU)
- Shale oils
- Silica dust, crystalline, in the form of quartz or cristobalite
- Solar radiation
- Soot (as found in workplace exposure of chimney sweeps)
- Sulfur mustard
- Tamoxifen (Note: There is also conclusive evidence that tamoxifen reduces the risk of contralateral breast cancer in breast cancer patients)
- 2,3,7,8-Tetrachlorodibenzo-para-dioxin
- Thiotepa
- Thorium-232 and its decay products
- Tobacco, smokeless
- Tobacco smoke, secondhand
- Tobacco smoking
- ortho-Toluidine
- Treosulfan
- Trichloroethylene
- Ultraviolet (UV) radiation, including UVA, UVB, and UVC rays
- Ultraviolet-emitting tanning devices
- Vinyl chloride
- Wood dust
- X- and Gamma-radiation
National Toxicology Program 14th Report on Carcinogens
“Known to be human carcinogens”
- Aflatoxins
- Alcoholic beverage consumption
- 4-Aminobiphenyl
- Analgesic mixtures containing phenacetin
- Aristolochic acids
- Arsenic and inorganic arsenic compounds
- Asbestos
- Azathioprine
- Benzene
- Benzidine
- Beryllium and beryllium compounds
- Bis(chloromethyl) ether and technical-grade chloromethyl methyl ether
- 1,3-Butadiene
- 1,4-Butanediol dimethylsulfonate (also known as busulfan)
- Cadmium and cadmium compounds
- Chlorambucil
- 1-(2-Chloroethyl)-3-(4-methylcyclohexyl)-1-nitrosourea (MeCCNU)
- Chromium hexavalent compounds
- Coal tar pitches
- Coal tars
- Coke oven emissions
- Cyclophosphamide
- Cyclosporin A
- Diethylstilbestrol (DES)
- Dyes metabolized to benzidine
- Epstein-Barr virus (EBV)
- Erionite
- Estrogens, steroidal
- Ethylene oxide
- Formaldehyde
- Hepatitis B virus
- Hepatitis C virus
- Human immunodeficiency virus type 1 (HIV-1)
- Human papilloma viruses: some genital-mucosal types
- Human T-cell lymphotropic virus type 1 (HTLV-1)
- Kaposi sarcoma-associated herpesvirus (KSHV) (also know as human herpesvirus 8, or HHV-8)
- Melphalan
- Merkel cell polyomavirus (MCV)
- Methoxsalen with ultraviolet A therapy (PUVA)
- Mineral oils (untreated and mildly treated)
- Mustard gas
- 2-Naphthylamine
- Neutrons
- Nickel compounds
- Oral tobacco products
- Radon
- Silica, crystalline (respirable size)
- Solar radiation
- Soots
- Strong inorganic acid mists containing sulfuric acid
- Sunlamps or sunbeds, exposure to
- Tamoxifen
- 2,3,7,8-Tetrachlorodibenzo-p-dioxin (TCDD); ”dioxin”
- Thiotepa
- Thorium dioxide
- Tobacco smoke, environmental
- Tobacco, smokeless
- Tobacco smoking
- o‑Toluidine
- Trichloroethylene (TCE)
- Vinyl chloride
- Ultraviolet (UV) radiation, broad spectrum
- Wood dust
- X-radiation and gamma radiation
Ämnen som sannolikt är cancerframkallande (”Probable Carcinogenes”)
International Agency for Research on Cancer
Group 2A: Probably carcinogenic to humans
- Acrylamide
- Adriamycin (doxorubicin)
- Androgenic (anabolic) steroids
- Art glass, glass containers, and press ware (manufacture of)
- Azacitidine
- Biomass fuel (primarily wood), emissions from household combustion
- Bischloroethyl nitrosourea (BCNU), also known as carmustine
- Captafol
- Carbon electrode manufacture
- Chloral
- Chloral hydrate
- Chloramphenicol
- alpha-Chlorinated toluenes (benzal chloride, benzotrichloride, benzyl chloride) and benzoyl chloride (combined exposures)
- 1-(2-Chloroethyl)-3-cyclohexyl-1-nitrosourea (CCNU)
- 4-Chloro-ortho-toluidine
- Chlorozotocin
- Cisplatin
- Cobalt metal with tungsten carbide
- Creosotes
- Cyclopenta[cd]pyrene
- DDT (4,4′-Dichlorodiphenyltrichloroethane)
- Diazinon
- Dibenz[a,j]acridine
- Dibenz[a,h]anthracene
- Dibenzo[a,l]pyrene
- Dichloromethane (methylene chloride)
- Diethyl sulfate
- Dimethylcarbamoyl chloride
- 1,2-Dimethylhydrazine
- Dimethyl sulfate
- Epichlorohydrin
- Ethyl carbamate (urethane)
- Ethylene dibromide
- N-Ethyl-N-nitrosourea
- Frying, emissions from high-temperature
- Glycidol
- Glyphosate
- Hairdresser or barber (workplace exposure as)
- Human papillomavirus (HPV) type 68 (infection with)
- Indium phosphide
- IQ (2-Amino-3-methylimidazo[4,5-f]quinoline)
- Lead compounds, inorganic
- Malaria (caused by infection with Plasmodium falciparum)
- Malathion
- Merkel cell polyomavirus (MCV)
- 5-Methoxypsoralen
- Methyl methanesulfonate
- N-Methyl-N´-nitro-N-nitrosoguanidine (MNNG)
- N-Methyl-N-nitrosourea
- Nitrate or nitrite (ingested) under conditions that result in endogenous nitrosation
- 6-Nitrochrysene
- Nitrogen mustard
- 1-Nitropyrene
- N-Nitrosodiethylamine
- N-Nitrosodimethylamine
- 2-Nitrotoluene
- Non-arsenical insecticides (workplace exposures in spraying and application of)
- Petroleum refining (workplace exposures in)
- Pioglitazone
- Polybrominated biphenyls (PBBs)
- Procarbazine hydrochloride
- 1,3-Propane sultone
- Red meat (consumption of)
- Shiftwork that involves circadian disruption
- Silicon carbide whiskers
- Styrene-7,8-oxide
- Teniposide
- Tetrachloroethylene (perchloroethylene)
- Tetrafluoroethylene
- Trichloroethylene
- 1,2,3-Trichloropropane
- Tris(2,3-dibromopropyl) phosphate
- Very hot beverages (above 65 degrees Celsius)
- Vinyl bromide (Note: For practical purposes, vinyl bromide should be considered to act similarly to the human carcinogen vinyl chloride.)
- Vinyl fluoride (Note: For practical purposes, vinyl fluoride should be considered to act similarly to the human carcinogen vinyl chloride.)
National Toxicology Program 14th Report on Carcinogens
“Reasonably anticipated to be human carcinogens”
- Acetaldehyde
- 2-Acetylaminofluorene
- Acrylamide
- Acrylonitrile
- Adriamycin® (doxorubicin hydrochloride)
- 2-Aminoanthraquinone
- o-Aminoazotoluene
- 1-Amino-2,4-dibromoanthraquinone
- 1-Amino-2-methylanthraquinone
- 2-Amino-3,4-dimethylimidazo[4,5-f]quinoline (MeIQ)
- 2-Amino-3,8-dimethylimidazo[4,5-f]quinoxaline (MeIQx)
- 2-Amino-3-methylimidazo[4,5-f]quinoline (IQ)
- 2-Amino-1-methyl-6-phenylimidazo[4,5-b]pyridine (PhIP)
- Amitrole
- o-Anisidine and its hydrochloride
- Azacitidine (5-Azacytidine®, 5-AzaC)
- Basic Red 9 Monohydrochloride
- Benz[a]anthracene
- Benzo[b]fluoranthene
- Benzo[j]fluoranthene
- Benzo[k]fluoranthene
- Benzo[a]pyrene
- Benzotrichloride
- 2, 2-bis-(bromoethyl)-1,3-propanediol (technical grade)
- Bromodichloromethane
- 1-Bromopropane
- Butylated hydroxyanisole (BHA)
- Captafol
- Carbon tetrachloride
- Ceramic fibers (respirable size)
- Chloramphenicol
- Chlorendic acid
- Chlorinated paraffins (C12, 60% chlorine)
- Chloroform
- 1-(2-chloroethyl)-3-cyclohexyl-1-nitrosourea
- Bis(chloroethyl) nitrosourea
- 3-Chloro-2-methylpropene
- 4-Chloro-o-phenylenediamine
- Chloroprene
- p-Chloro-o-toluidine and p-chloro-o-toluidine hydrochloride
- Chlorozotocin
- Cisplatin
- Cobalt and cobalt compounds that release cobalt ions in vivo
- Cobalt-tungsten carbide: powders and hard metals
- p-Cresidine
- Cumene
- Cupferron
- Dacarbazine
- Danthron (1,8-dihydroxyanthraquinone)
- 2,4-Diaminoanisole sulfate
- 2,4-Diaminotoluene
- Diazoaminobenzene
- Dibenz[a,h]acridine
- Dibenz[a,j]acridine
- Dibenz[a,h]anthracene
- 7H-Dibenzo[c,g]carbazole
- Dibenzo[a,e]pyrene
- Dibenzo[a,h]pyrene
- Dibenzo[a,i]pyrene
- Dibenzo[a,l]pyrene
- 1,2-Dibromo-3-chloropropane
- 1,2-Dibromoethane (ethylene dibromide)
- 2,3-Dibromo-1-propanol
- Tris (2,3-dibromopropyl) phosphate
- 1,4-Dichlorobenzene
- 3,3′-Dichlorobenzidine and 3,3′-dichlorobenzidine dihydrochloride
- Dichlorodiphenyltrichloroethane (DDT)
- 1,2-Dichloroethane (ethylene dichloride)
- Dichloromethane (methylene chloride)
- 1,3-Dichloropropene (technical grade)
- Diepoxybutane
- Diesel exhaust particulates
- Diethyl sulfate
- Diglycidyl resorcinol ether
- 3,3′-Dimethoxybenzidine
- 4-Dimethylaminoazobenzene
- 3,3′-Dimethylbenzidine
- Dimethylcarbamoyl chloride
- 1,1-Dimethylhydrazine
- Dimethyl sulfate
- Dimethylvinyl chloride
- 1,6-Dinitropyrene
- 1,8-Dinitropyrene
- 1,4-Dioxane
- Disperse blue 1
- Dyes metabolized to 3,3′-dimethoxybenzidine
- Dyes metabolized to 3,3′-dimethylbenzidine
- Epichlorohydrin
- Ethylene thiourea
- Ethyl methanesulfonate
- Furan
- Glass wool fibers (inhalable)
- Glycidol
- Hexachlorobenzene
- Hexachlorocyclohexane isomers
- Hexachloroethane
- Hexamethylphosphoramide
- Hydrazine and hydrazine sulfate
- Hydrazobenzene
- Indeno[1,2,3-cd]pyrene
- Iron dextran complex
- Isoprene
- Kepone® (chlordecone)
- Lead and lead compounds
- Lindane, hexachlorocyclohexane
- 2-Methylaziridine (propylenimine)
- 5-Methylchrysene
- 4,4′-Methylenebis(2-chloroaniline)
- 4-4′-Methylenebis(N,N-dimethyl)benzenamine
- 4,4′-Methylenedianiline and its dihydrochloride salt
- Methyleugenol
- Methyl methanesulfonate
- N-methyl-N’-nitro-N-nitrosoguanidine
- Metronidazole
- Michler’s ketone [4,4′-(dimethylamino) benzophenone]
- Mirex
- Naphthalene
- Nickel, metallic
- Nitrilotriacetic acid
- o-Nitroanisole
- Nitrobenzene
- 6-Nitrochrysene
- Nitrofen (2,4-dichlorophenyl-p-nitrophenyl ether)
- Nitrogen mustard hydrochloride
- Nitromethane
- 2-Nitropropane
- 1-Nitropyrene
- 4-Nitropyrene
- N-nitrosodi-n-butylamine
- N-nitrosodiethanolamine
- N-nitrosodiethylamine
- N-nitrosodimethylamine
- N-nitrosodi-n-propylamine
- N-nitroso-N-ethylurea
- 4-(N-nitrosomethylamino)-1-(3-pyridyl)-1-butanone
- N-nitroso-N-methylurea
- N-nitrosomethylvinylamine
- N-nitrosomorpholine
- N-nitrosonornicotine
- N-nitrosopiperidine
- N-nitrosopyrrolidine
- N-nitrososarcosine
- o-Nitrotoluene
- Norethisterone
- Ochratoxin A
- 4,4′-Oxydianiline
- Oxymetholone
- Pentachlorophenol and by-products of its synthesis
- Phenacetin
- Phenazopyridine hydrochloride
- Phenolphthalein
- Phenoxybenzamine hydrochloride
- Phenytoin and phenytoin sodium
- Polybrominated biphenyls (PBBs)
- Polychlorinated biphenyls (PCBs)
- Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs)
- Procarbazine and its hydrochloride
- Progesterone
- 1,3-Propane sultone
- beta-Propiolactone
- Propylene oxide
- Propylthiouracil
- Reserpine
- Riddelliine
- Safrole
- Selenium sulfide
- Streptozotocin
- Styrene
- Styrene-7,8-oxide
- Sulfallate
- Tetrachloroethylene (perchloroethylene)
- Tetrafluoroethylene
- Tetranitromethane
- Thioacetamide
- 4,4′-Thiodianaline
- Thiourea
- Toluene diisocyanates
- Toxaphene
- 2,4,6-Trichlorophenol
- 1,2,3-Trichloropropane
- Tris(2,3-dibromopropyl) phosphate
- Ultraviolet A radiation
- Ultraviolet B radiation
- Ultraviolet C radiation
- Urethane
- Vinyl bromide
- 4-Vinyl-1-cyclohexene diepoxide
- Vinyl fluoride