Att arbeta med diabetes

Arbetsliv med diabetes

Hur diabetes påverkar ditt yrkesliv beror mycket på när du fick diabetes, hur välkontrollerad sjukdomen är samt om du har diabeteskomplikationer. De flesta som har typ 1 diabetes fick sjukdomen under barndomen eller ungdomsåren; detta innebär att dessa personer som regel beaktat sjukdomen när de valt yrke. Sjukdomens påverkan på yrkeslivet blir då inte en överraskning och man är som regel förberedd på yrkeslivets utmaningar. Om man däremot får diabetes under tiden då man är yrkesverksam så kan sjukdomen upplevas som ett större hinder för arbetslivet. De allra flesta som får diabetes då de är yrkesverksamma har typ 2 diabetes, men typ 1 diabetes kan också drabba vuxna och äldre.

I denna artikel diskuterar vi hur diabetes påverkar yrkeslivet och vad du kan tänka på för att minimera sjukdomens inverkan på ditt arbetsliv. Först diskuterar vi yrkesval och diskussionen kretsar då kring yrken som inte är lämpliga, eller mindre lämpliga, för personer med diabetes. Därefter följer allmänna råd och tankar för dig som arbetar, eller skall börja arbeta, och har diabetes.

 

Yrken som är olämpliga eller mindre lämpliga för personer med diabetes

Personer med diabetes kan arbeta med nästan alla yrken. Det är endast ett fåtal yrken som är olämpliga om man har diabetes. Att man är olämplig till följd av sin diabetes beror som regel på följande:

  1. Behandling med insulin medför risk för blodsockerfall och detta kan vara riskabelt för dig själv och andra. Detta gäller både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes.
  2. Efter många års sjukdom minskar förmågan att känna blodsockerfall (insulinkänningar känns inte lika mycket). Detta gäller både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes som behandlas med insulin.
  3. Diabeteskomplikationer, särskilt synnedsättning (retinopati) är olämpligt inom vissa yrken.
  4. Behandling med insulin kräver att man har sprutor, vilket kan vara olämpligt på vissa arbetsplatser.

 

Det är således själva sjukdomen, dess komplikationer och även behandlingen som leder till att man kan vara olämplig för vissa uppgifter och därmed yrken. Personer med diabetes är som regel inte lämpliga, eller mindre lämpliga, för att arbeta med följande:

  • Vissa tjänster inom försvaret.
  • Vissa tjänster inom poliskåren.
  • Vissa tjänster inom luftfarten, sjöfarten, järnvägstrafiken.
  • Vissa tjänster inom yrkesmässig fordonstrafik och transport.

Det är långt ifrån alla yrken inom dessa områden som är olämpliga och dessutom ändras regelverket över tid (behandling av typ 1 diabetes och typ 2 diabetes blir ständigt bättre och säkrare). För att vara säker på huruvida diabetes är förenligt med de yrkesval du överväger så bör du kontakta utbildningssätet/arbetsplatsen för att utröna om det finns något hinder för dig.

 

Transportyrken (fordonstrafik)

Det är Transportstyrelsen som bestämmer vilka som är behöriga att framföra fordon i trafiken (t ex bil, buss, lastbil, taxi). I nuläget gäller följande bestämmelser:

  • Personer med typ 1 diabetes får inte ha körkort för buss och taxi.
  • Personer med typ 1 diabetes får inte ha C-behörighet för tung lastbil för arbete i yrkesmässig trafik.
  • Personer med typ 2 diabetes som har insulinbehandling får köra buss, taxi och tung lastbil som kräver C-behörighet om personen har förmåga att känna blodsockerfall och om personen genomför kontroller av sitt blodsocker.

Du kan läsa mer på Transportstyrelsens hemsida.

 

Luftfart

Den som behandlas med insulin får inte arbeta som pilot, styrman eller flygledare. Kabinpersonal får som regel jobba kvar om de diagnostiseras med diabetes och behöver insulin. Om du har diabetes som behandlas med kost och/eller tabletter (typ 2 diabetes) och din diabetes är välkontrollerad så kan du efter särskild bedömning få arbeta som trafikflygledare.

Du kan läsa mer på Transportstyrelsens hemsida.

 

Sjömansyrken

Enligt internationella regelverk måste alla som arbetar till sjöss ha ett speciellt läkarintyg. Det innebär att du måste genomgå en läkarundersökning innan du får tjänstgöra till sjöss. Tjänstens befattning, fartygets storlek och längden på resorna tas i beaktning när man bedömer din lämplighet. Ju längre resor desto mindre lämpligt är det att ha diabetes. Den som arbetar som sjöman och som får diagnosen diabetes kan som regel få jobba kvar om sjukdomen är välkontrollerad.

Diabetes som är svårkontrollerad, eller insulinkrävande, eller om allvarliga komplikationer föreligger, innebär som regel att man inte skall inneha en tjänst i obegränsad fart.

 

Vad är begränsad och obegränsad fart?

Obegränsad fart: Obegränsad fart på läkarintyget innebär oceanfart runt hela jorden, helt utan restriktioner.

Begränsad fart: Begränsad fart på läkarintyget innebär Europafart norr om Brest. (Europafart definieras i detalj med koordinater i förordning (2011:1533) om behörigheter för sjömän.)

 

Järnvägstrafik

Du som har diabetes får inte arbeta som lokförare, trafikledare eller växlingspersonal.

 

Polis

Man får inte bli antagen till polisens grundutbildning om man har insulinbehandlad diabetes. Typ 2 diabetes kräver en individuell bedömning innan man kan bli antagen till grundutbildningen. Om man får diagnosen diabetes när man är yrkesverksam så får man jobba kvar men arbetsgivaren kan ändra dina arbetsuppgifter (dvs omplacering kan bli aktuell).

På Polisens hemsida finns följande information:

Om du har diabetes typ 1 kan du inte bli polis. Polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i många olika miljöer, där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar. Poliser får därför inte ha medicinska hälsotillstånd eller sjukdomar som kan utlösas eller förvärras av arbetet, till exempel på grund av att man behöver ta mediciner regelbundet. Poliser får inte heller ha någon sjukdom eller något medicinskt tillstånd som kan utgöra en fara för personen själv, för kollegor eller allmänheten. Källa: Polisen.se

 

Arbete inom försvaret

Försvarsmaktens grundutbildning erbjuds inte till personer som har diabetes. Däremot kan man bli antaget till GU-F, som står för Grundläggande Soldatutbildning för Frivilligpersonal. Om du ansöker till GU-F så kommer en bedömning av din medicinska lämplighet att göras. Försvarsmakten erbjuder dessutom civila jobb, vilka du kan ansöka om även om du har diabetes.

 

Ett yrkesliv med diabetes

Att vara ny på en arbetsplats är svårt för de flesta människor. För personer med diabetes kan en ny arbetsplats innebära en extra stor utmaning. Oro inför arbetssysslorna, nya kollegor och okända miljöer kan göra att man blir nervös. Många med diabetes vill inte att andra på arbetsplatsen (chefen, kollegorna) skall veta att de har diabetes. Detta kan exempelvis bero på att man känner skam för sin sjukdom eller för att man är orolig för att bli diskriminerad. Oavsett anledning så kan det vara påfrestande att hemlighetshålla sin sjukdom. Det finns fördelar med att vara öppen och berätta för sin arbetsgivare och sedan även kollegor. Fördelarna med detta är som följer:

  • Genom att våga prata om sjukdomen så normaliserar man den. I princip alla svenskar känner någon med typ 1 eller typ 2 diabetes och ju mer vi vågar prata om sjukdomen desto mer normaliserat blir det.
  • Du kan eventuellt behöva hjälp eller förståelse från dina kollegor och arbetsgivare och därför är de bra om de är informerade. Om du exempelvis blir medvetslös pga ett blodsockerfall så är det avgörande att dina kollegor vet att du har diabetes.
  • Du signalerar att du är trygg i din sjukdom.

Du avgör själv när det är lämpligt att berätta för din arbetsgivare och dina kollegor. Du bör dock överväga att berätta det för din arbetsgivare så tidigt som möjligt. Du behöver inte ha en lång utläggning utan det räcker att du säger exempelvis ”Det kan vara bra för er att veta att jag har diabetes”. Efter att du har berättat för arbetsgivaren så kan du berätta för dina kollegor när ett lämpligt tillfälle ges. Dina kollegor kommer troligtvis ha följdfrågor som du säkerligen kan besvara. Du kan se detta som ett tillfälle att upplysa andra människor.

Du är inte skyldig att informera din arbetsgivare om din sjukdom, såvida inte lagen, befintliga regelverk eller avtal kräver detta. När du söker jobb bör fokus ligga på dina färdigheter och den kompetens du kan tillföra arbetsplatsen. Även om du inte är skyldig att informera din chef, så är det alltså fördelaktigt att göra det (se ovan). Du bör definitivt informera din chef om du har diabeteskomplikationer som försvårar dina arbetsuppgifter.

Försök att fokusera på ditt eget arbete och välmående, istället för vad andra människor eventuellt tycker och tänker. Ditt arbete skall vara stimulerande och roligt och du bör fokusera på det som utvecklar dig och får dig att må bra på jobbet. Att vara ständigt orolig och nervös leder till att man skapar hinder för sig själv. I princip alla svenskar känner någon med typ 1 eller typ 2 diabetes. Du är helt normal och kan med gott samvete njuta av yrkeslivet, precis som alla andra.

 

Fika: socker, socker och mera socker

Högt blodsocker är skadligt för den som har diabetes. De flesta arbetsplatser i Sverige har traditionella fikastunder som oftast inkluderar onödiga sötsaker. Om du har lust att äta sötsaker så skall du göra det men du skall aldrig känna dig socialt tvingad att äta eller dricka sött bara för att visa att du kan. Detta kan nämligen bli betydande mängder socker eftersom fika och sötsaker finns överallt numera och det fikas ofta flera gånger dagligen. Var därför disciplinerad och säg nej till fika som du egentligen inte vill ha.

 

När du behöver vara sjukskriven

I Sverige har vi en stark sjukförsäkring som innebär att du har rätt att vara sjukskriven om du inte kan utföra dina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren kan kräva underlag för din sjukskrivning men arbetsgivaren kan inte ifrågasätta din sjukskrivning. Det är enbart din läkare och Försäkringskassan som bedömer din arbetsförmåga. Lagen ger dig ett gott skydd i detta avseende. Det skall dock nämnas att Försäkringskassan kan avslå en sjukskrivning om deras bedömning inte överensstämmer med din läkares. Som regel ifrågasätter inte Försäkringskassan läkarens bedömning men i vissa fall (särskilt vid längre sjukskrivningar) vill Försäkringskassan göra en egen bedömning och den är då gällande. Glöm inte att den absoluta merparten av arbetsgivarna är omtänksamma och värnar om sina anställda. Se till att ha en god och öppen kommunikation med din arbetsgivare.

Tänk på följande:

  • I Sverige har man rätt att själv sjukanmäla sig från jobbet de första två veckorna. Efter två veckor krävs ett läkarintyg, som även skickas till Försäkringskassan (läkaren skickar oftast intyget elektroniskt till Försäkringskassan). Intyget är kostnadsfritt.
  • Det är läkaren som bestämmer hur länge du får vara sjukskriven. Läkarens bedömning kan ifrågasättas av Försäkringskassan men detta är ovanligt.
  • Sjukskrivningens syfte är att du skall rehabilitera för att återfå din arbetsförmåga. Därför måste det finnas en plan med sjukskrivningen.
  • Vissa arbetsgivare har särskilda avtal (som du i så fall har skrivit på) som gör att de kan kräva ett läkarintyg första sjukdagen (sk Förstadagsintyg). Då måste du få ett läkarintyg redan på den första sjukdomsdagen. Detta är endast i de fall då du skrivit på ett sådant avtal. Din arbetsgivare skall då täcka kostnaden för ett sådant intyg.
  • Om din arbetsplats eller arbetsuppgifter inte längre är lämpliga för dig så är det din arbetsgivares skyldighet att anpassa arbetsuppgifterna så att du kan klara dem.
  • Din arbetsgivare kan inte avskeda dig för att du har diabetes. Du kan däremot bli avskedad om sjukdomen omöjliggör för dig att utföra arbetssysslor som arbetsgivaren kan erbjuda. Arbetsgivaren har dock skyldighet att försöka omplacera dig för att hitta lämpliga arbetsuppgifter.

Ny studie om varför periodisk fasta fungerar

Periodisk fasta: att införa perioder med fasta leder till större viktminskning och bättre blodsocker Vi har tidigare gått igenom studier med LCHF, periodisk fasta med flera, där det framgår att periodisk fasta ofta leder till bättre blodsocker och större viktnedgång. Frågan är varför periodisk fasta är effektivt. Det enklaste svaret är: när vi fastar så…

Läs mer

Metabola syndromet: från riskfaktorer till diabetes och hjärtsjukdomar

Det metabola syndromet: en samling av risker Introduktion till metabola syndromet Begreppet ”metabola syndromet” myntades för 80 år sedan. Denna konstellation av störningar i ämnesomsättningen beskrevs på 1920-talet av Eskil Kylin, en svensk läkare, som ansåg att högt blodtryck (hypertoni), högt blodsocker (hyperglykemi) samt ledinflammation (artrit) till följd av höga halter urinsyra förorsakades av en…

Läs mer

DASH kost: vad är det och vilka fördelar finns?

DASH är en diet för personer med högt blodtryck Det du äter påverkar din risk att utveckla högt blodtryck eller hypertoni som det heter på medicinskt språk. Vetenskapliga studier visar att blodtrycket kan sänkas genom olika kostråd. Generellt så kan man säga att lågt saltintag är förknippat med lägre blodtrycksnivåer. Högt blodtryck (hypertoni) räknas som…

Läs mer

Typ 1 diabetes: optimera riskfaktorer och förebygga komplikationer

I vilken utsträckning är det möjligt att reducera sin risk för hjärt-kärlsjukdom om man har typ 1 diabetes? Medicinsk forskning har visat att personer med typ 1 diabetes har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och andra komplikationer jämfört med personer utan diabetes. Det är hittills inte känt i vilken utsträckning en individ med typ 1 diabetes…

Läs mer

Fetma (obesitas) och övervikt: orsaker, risker och diabetes

Fetma och övervikt Fetma eller obesitas som det heter på medicinskt språk är en sjukdom som beror på flera faktorer och som nu nått pandemiska proportioner. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att 1.9 miljarder människor lider av övervikt och ca 650 miljoner av dessa lider av fetma. Befolkningsstudier uppskattar att förekomsten av övervikt och fetma fortsätter att…

Läs mer

Hur man hanterar och injicerar insulin (injektionsteknik)

Hur man hanterar och injicerar insulin För att få i sig insulin använder man sprutor. Det finns många olika typer av sprutor och de moderna sprutorna är enkla att hantera och dosera. När man injicerar insulin skall själva nålen stickas genom huden, så att insulinet kan sprutas in i fettet under huden. Det är viktigt…

Läs mer

Salim Yusufs föreläsning om hur världen kom att uppslukas av hjärt-kärlsjukdom.

https://www.youtube.com/watch?v=-ryPV8dekCk

Salim Yusuf är en av vår tids mest citerade forskare och han den mest framstående forskaren inom kardiovaskulär prevention och epidemiologi. Se hans fantastiska föreläsning om ”causes of the causes”, vilket är hans teorier om hur högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och mycket annat kom att ta över sjukdomspanoramat under senare hälften av 1900-talet och början av 2000-talet.

Läs mer

Infektioner vid diabetes

Infektioner är något vanligare om man har diabetes Infektion innebär att mikrober angriper kroppen. Det finns huvudsakligen fyra typer av mikrober: bakterier, virus, svampar och parasiter. Personer som har diabetes har ökad risk för infektioner och dessutom tenderar infektionerna bli svårare om man har diabetes. För de allra flesta personer med diabetes är detta inget…

Läs mer

Diarré och förstoppning vid diabetes

Nervskador i mag-tarmkanalen orsakar diarré och förstoppning vid diabetes Att diabetes kan orsaka hjärtattack, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar är känt för de flesta. Däremot är det inte lika många som vet att diabetes kan påverka funktionen i mag-tarmkanalen. Mag-tarmkanalen innehåller nämligen nerver och dessa nerver behövs för att styra mag-tarmkanalens funktion. Tarmarna tar emot signaler…

Läs mer

Träning och diabetes: hur fysisk aktivitet förbättrar din hälsa

Träning och motion för dig med diabetes Motion är mycket viktigt för den som har diabetes Många hjärtforskare anser att människans fysiska prestationsförmåga är det bästa måttet på hälsa. Forskning visar nämligen att fysisk prestationsförmåga har ett mycket starkt samband med risk för sjukdom och förtida död. Fysisk aktivitet (motion, träning) är hälsobefrämjande och kan…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt nytt, viktigt och läsvärt om diabetes

Gå med i nyhetsbrevet för att få senaste nytt om diabetes.

Du är nu med i nyhetsbrevet!