Graviditetsdiabetes – Att få diabetes under graviditeten
Graviditetsdiabetes är en form av diabetes som uppträder när du har höga blodsockernivåer (hyperglykemi) under din graviditet. Graviditetsdiabetes utvecklas oftast under tredje trimestern (mellan vecka 24 och 28) och försvinner vanligtvis kort efter förlossningen. Forskning visar att kvinnor som utvecklar graviditetsdiabetes är en mer benägna att utveckla typ 2 diabetes senare i livet. Att utveckla graviditetsdiabetes kan vara oroväckande eftersom det oftast är tillräckligt ansträngande att vara gravid och att få en sjukdomsdiagnos gör endast situationen svårare. De flesta med graviditetsdiabetes är oroliga för sin egen och barnets hälsa. Graviditetsdiabetes är associerat med ökad risk för flera olika komplikationer och inte endast typ 2 diabetes hos modern senare i livet. Det finns en ökad risk för förlossningskomplikationer och påverkan på fostrets hälsa om mamman inte behandlar sina stegrade blodsockernivåer. I de lägen där blodsockernivåerna hos modern inte normaliseras efter förlossningen så bör du kontakta dig läkare för att utesluta typ 1 diabetes, typ 2 diabetes eller annan form av diabetes.
Varför utvecklar man graviditetsdiabetes?
Insulin är ett livsviktigt hormon som produceras i bukspottskörteln (pankreas) och frisätts sedan till blodbanan där det sänker blodsockerhalten genom att släppa in blodsockret i kroppens olika celler. Om kroppen inte kan producera tillräckliga nivåer med insulin utvecklar man diabetes, men det finns även andra orsaker som kan leda till utvecklingen av diabetes, exempelvis nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens).
Under graviditeten genomgår kroppen flera förändringar för att optimera tillväxten och utvecklingen av fostret. Under framför allt andra och tredje hälften av graviditeten uppstår en minskad känslighet för insulin, detta beror på olika hormoner som bildas i moderkakan. Moderns bukspottskörtel måste därför öka sin produktion och utsöndring av hormonet insulin för att kompensera för det ökade behovet. Om moderns bukspottskörteln inte klarar av att öka insulinnivåerna tillräckligt så stiger blodsockret och då utvecklar man graviditetsdiabetes.
Man har nyligen upptäckt att graviditetsdiabetes inte endast orsakas av bristande insulinproduktion utav även av nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens). Olika hormoner, bland annat från moderkakan, har en tendens att binda till insulinreceptorn i alla kroppens olika celler. Detta leder till att moderns egna insulin aktiverar färre insulinreceptorer.
Här nedan finns exempel på olika graviditetshormoner som bidrar till insulinresistens:
- Kortisol
- Progesterone
- Prolaktin
- Estradiol
Komplikationer som är kopplade till graviditetsdiabetes
De flesta kvinnor med graviditetsdiabetes har vanligtvis normala graviditeter och god hälsa hos fostret. Men tillståndet är associerat med ökad risk för missbildning hos fostret, denna risken direkt kopplad till blodsockernivåerna hos modern. Detta innebär att ju högre blodsockernivåer modern har, desto större är risken för missbildning hos fostret. Just av denna anledning är det oerhört viktigt att kontrollera sina blodsockernivåer om du har graviditetsdiabetes.
Varför är höga blodsockernivåer farligt för ditt foster?
Om modern har förhöjda blodsockernivåer i blodet så leder detta till ökade blodsockernivåer hos fostret eftersom att sockret (glukos) även transporteras över till fostret via moderkakan. Intressant nog så registrerar fostret att blodsockernivåerna har ökat och detta leder till att insulinproduktionen stiger även hos fostret för att kunna ta hand om blodsockret.
Kom ihåg att insulin är inte bara viktigt för ämnesomsättningen och blodsockermetabolismen men det är även ett tillväxt hormon (anabolt hormon). De ökade insulinnivåerna hos fostret leder till att det ökar kraftigt i vikt och blir för stort vilket kan leda till skador vid förlossningen, både hos modern och fostret.
Graviditetsdiabetes är associerat med följande komplikationer:
- Fostret bir större än vad som är normalt, detta kan leda till problem vid förlossning och ökar risken för inducerad förlossning eller kejsarsnitt.
- Polyhydramnios – ett tillstånd med för mycket vätska som omger fostret i livmodern, denna vätska kallas amnionvätska.
- Prematurfödsel – graviditetsdiabetes är associerat med för tidig födsel, dvs innan vecka 37.
- Pre-eklampsi – ett tillstånd där blodtrycket stiger och njurarna tar skada. Detta kan leda till förlossningsskador.
- Ditt foster kan utveckla lågt blodsocker (hypoglykemi) vid förlossningen som kan kräva sjukhusvård.
- Missfall – detta är en väldigt sällsynt komplikation.
- För kvinnor med graviditetsdiabetes där blodsockernivåerna normaliseras efter förlossningen så är risken för graviditetsdiabetes vid nästkommande graviditet kraftig förhöjd (50-70%).
Riskfaktorer för graviditetsdiabetes
- Övervikt
- Ålder
- Ärftlighet för diabetes
- Tidigare graviditet med graviditetsdiabetes
- Om du tidigare fött ett stort barn.
Hur vet du att du har drabbats av graviditetsdiabetes?
Graviditetsdiabetes brukar inte ge upphov till några symptom, såvida modern inte har kraftig förhöjda blodsockernivåer och då utvecklar man symptom som är vanliga vid diabetes så som ökad törst, trötthetskänsla och urinproduktion
I Sverige och internationellt finns screeningsprogram och diagnoskriterier för graviditetsdiabetes. Screening görs vanligtvis på mödravårdscentralen där man mäter blodsockret flera gånger under graviditeten. Vanligtvis mäter mödravårdscentralen blodsockret slumpvis fyra gånger under graviditeten.
Socialstyrelsen gav 2015 ut rekommendationer om att hälso- och sjukvården bör erbjuda kvinnor vård och behandling för att sänka blodsockret om de uppfyller följande kriterier:
Fastande | ≥ 5,1 mmol/l |
1 timme efter 75 g oral glukosbelastning | ≥ 10,0 mmol/l |
2 timmar efter 75 g oral glukosbelastning | ≥ 8,5 mmol/l |
Glukosbelastning rekommenderas generellt att göras i graviditetsvecka 24-28. Om blodsockret ligger över 8.8 mmol/l görs en oral glukosbelastning. Diagnosen stalls av glukosbelastning som går ut på att dricka 75 g glukos (socker) och sedan mäter man blodsockret igen efter 1- och 2 timmar.
För kvinnor som utvecklar graviditetsdiabetes så bör de ha följande blodsockermål (kapillär p-glukos):
- Fasteglukos < 5,3 mmol/l
- Före övriga mål < 6,0 mmol/l
- 1 timme efter påbörjad måltid < 8,0 mmol/l
- Före sänggående < 7,0 mmol/l
Hur behandlar man Graviditetsdiabetes?
I första hand behandlas tillståndet med kostbehandling. Den gravida kvinnan skall träffa en dietist för kostråd samt en fysioterapeut för råd om ökad fysisk aktivitet, detta sker vanligtvis via mödravårdscentralen eller via din vårdcentral. Om inte kostbehandlingen räcker till brukar man erbjuda tablettbehandling med metformin. Börja gärna med en låg startdos, helst 500 mg 1 tablett dagligen och öka därefter dosen varje vecka med 1 tablett tills du når måldosen 2 gram per dag.
Hur ska kvinnor med graviditetsdiabetes följas upp efter förlossning?
Nationella riktlinjer från 2017 föreslår allmänna råd om levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditet. Den nyblivna mamman skall erhålla muntlig och skriftligt information om kost och fysisk aktivitet samt uppmuntras att fortsätta med sunda kost- och motionsvanor. Dessutom skall läkare eller sjuksköterska på förlossningen skicka en remiss till vårdcentralen för uppföljning inom 1 år.
Vid uppföljningsbesöket på vårdcentralen skall man kontrollera flera faktorer hos modern. Alla dessa prover ger en indikation på moderns metabola hälsa.
Följande prover skall kontrolleras vid uppföljningsbesöket:
- Långtidsblodsocker (HbA1c)
- P-glukos
- S-Kolesterol
- S-Triglycerider
- Urinsticka (U-prot)
- Längd
- Vikt
- Midjeomfång
- Blodtryck