Metformin: grundbulten i behandling av typ 2 diabetes

Behandling av diabetes med metformin

Metformin anses vara förstahandsmedel för patients med typ 2 diabetes och är troligtvis det läkemedel som studerats flitigast vid behandling av högt blodsocker hos individer med typ 2-diabetes.7,8Metformin sänker blodsocker genom att minska nybildningen av socker i levern (glukoneogenes) och ökar samtidigt upptaget av socker (glukos) i kroppens muskler, därav anses Metformin vara det enda läkemedlet som förstärker insulinkänsligheten i kroppens skelettmuskulatur, kom ihåg att insulinresistens är en central faktor för utvecklingen av typ 2-diabetes.

Flera läkemedelsalternativ för behandling vid typ 2 diabetes fungerar genom att stimulera frisättning av hormonet insulin från kroppens bukspottskörtel (pankreas), stigande nivåer av insulin i blodcirkulationen leder i sin tur till ökat upptag av socker från blodet och in i kroppens olika vävnader (fett, muskler och lever), vilket minskar nivåerna av blodsocker i blodcirkulationen. Till skillnad från andra läkemedel så orsakar Metformin inte en utsöndring av insulin från bukspottskörteln och kan därför inte heller orsaka allvarliga blodsockerfall (hypoglykemiska episoder).

Ny forskning visar även att Metformin har positiva effekter på vår bakterieflora i tarmen (microbiota) och leder till utsöndring av hormoner från mag-tarmkanalen som har positiva effekter på sockermetabolismen (t ex GLP-1). Metformin tolereras generellt väl, men orsakar vanligtvis mag-tarmbiverkning (magvärk, gaser, illamående, förstoppning och ibland även diarréer). Metformin orsakar troligtvis fler biverkningar i mag-tarmkanalen än många andra tablettbehandlingar men tolereras väl om behandlingen ökas successivt och intas med måltider.

 

Kliniska effekter av Metformin

Metformin har visat i UKPDS studien att överviktiga individer med nydebuterad typ 2 diabetes har lägre risk för flera diabetes-relaterade komplikationer och hjärt-kärlsjukdom vid användning av detta läkemedel.8 Metformin minskar långtidsblodsocker HbA1c med cirka 1–1.5 procentenheter vilket motsvarar 10 – 15 mmol/mol och anses vara minst lika effektivt eller något bättre än de andra tablettbehandlingarna vid typ 2-diabetes, och garanterat effektivare än läkemedlet Akarbos eller DPP4-hämmare.9

Metformin kan kombineras med andra läkemedel mot typ 2 diabetes och även insulin. Den gynnsamma effekten av Metformin ökar vid högre doser varför dygnsdoser om 1500 mg till 2500 mg per dygn bör eftersträvas, en dygnsdos kring 2000 mg räknas ofta som rimlig maxdos men hos vissa patienter kan det vara aktuellt att prova en högre dos, dock aldrig högre än 3000 mg.7

Metformin kan påverka upptaget av vitamin B12 vilket kan leda till blodbrist, detta är dock väldigt sällsynt. Individer med kraftigt nedsatt njurfunktion bör inte påbörja behandling med Metformin då läkemedlet utsöndras via njurarna och metaboliter från läkemedlet kan ansamlas i kroppen vid nedsatt njurfunktion. Detta kan leda till en ovanlig men fruktad metabol komplikation som heter laktatacidos.

De individer med typ 2 diabetes som löper störst risk att drabbas av denna komplikation är individer med diabetes och njursvikt, hög ålder, leversjukdom, uttorkade eller överdriven alkoholkonsumtion. Ny forskning har däremot visat att risken för laktatacidos hos individer med typ 2 diabetes och nedsatt njurfunktion är lägre än vad man tidigare vetat, men i klinisk praxis rekommenderas fortfarande andra läkemedel om patienten lider av nedsatt njurfunktion.