Typ 2 diabetes och behandling med metformin

Metformin används som behandling till patienter med typ 2 diabetes när kost och ökad fysisk aktivitet inte ger tillräckligt tillfredställande blodsockernivåerna. Individer med nydebuterad typ 2 diabetes erbjuds i första hand behandling med läkemedlet som heter Metformin.

Metformin är troligtvis det läkemedel som studerats flitigast i kliniska läkemedelsprövningar för behandling av högt blodsocker hos individer med typ 2 diabetes. Metformin tillhör en läkemedelsgrupp som kallas för biguanider som sänker blodsockernivåerna och minskar även risken för komplikationer som förknippas med diabetes. Metformin är unikt eftersom det förstärker känsligheten för insulin i olika vävnader (läs mer om insulinresistens).

Hur fungerar Metformin

Metformin sänker blodsockernivåerna på olika sätt. Läkemedlet minskar nybildningen av socker i levern (glukoneogenes) och samtidigt ökar upptaget av socker (glukos) i kroppens skelettmuskler. Behandlingen orsakar alltså en minskning av blodsockernivåer genom att minska utsöndringen av socker till blodet samtidigt som blodsocker absorberas från blodet ut till vävnader som är i behov av energi (glukos).

Metformin anses förstärka känsligheten för insulin i vävnad så som lever, skelettmuskulatur och fett, kom ihåg att insulinresistens är en central faktor för utvecklingen av typ 2 diabetes. Vid typ 2 diabetes finns det flera behandlingsalternativ som fungerar genom att stimulera frisättning av insulin. Bukspottskörteln (pankreas) är det enda organet i kroppen som producerar insulin och läkemedlena stimulerar alltså pankreas till frisättning av det insulin som finns kvar. Metformin är däremot inte ett läkemedel som stimulerar utsöndringen av insulin från bukspottskörteln och kan därför inte heller orsaka allvarliga blodsockerfall (hypoglykemier).

Metformin har följande verkningsmekanismer

1. Minskar produktionen av socker i levern genom att hämma nybildningen och nedbrytning av socker (glukoneogenesen och glykogenolysen)
2. Läkemedlet ökar känsligheten för insulin, förbättrar upptaget av socker och utnyttjandet av socker i muskulaturen
3. Metformin orsakar fördröjning i upptaget av socker från mag-tarmkanalen

Ny forskning visar även att Metformin har positiva effekter på vår bakterieflora i mag-tarmkanalen (microbiota). Behandling med Metformin leder till utsöndring av hormoner som inkretiner (t ex GLP-1) från mag-tarmkanalen som har positiva effekter på sockermetabolismen.

Vissa studier visar att Metformin stimulerar produktionen av socker (glykogen) inuti våra celler genom att inverka på ett protein som heter glykogensyntetas. En annan teori är att Metformin förstärker cellernas kapacitet att transportera socker, receptorer som är ansvariga för att transportera socker (glukos) genom cellerna kallas för GLUT receptorer.

Biverkningar från Metformin

Metformin tolereras generellt väl men orsakar ibland biverkningar i mag-tarmkanalen (magvärk, gaser, illamående, förstoppning och ibland även diarréer). Metformin orsakar troligtvis fler biverkningar i mag-tarmkanalen än många andra tablettbehandlingar men tolereras väl om dosen av läkemedlet ökas successivt och intas med måltider.

Behandling med Metformin kan påverka upptaget av vitamin B_12, samt orsaka en minskning av två viktiga ämnen som heter Kobalamin och Folat. När dessa ämnen är för låga kan du utveckla blodbrist eftersom ämnena är essentiella för utvecklingen av vissa blodceller. Detta tillstånd är dock väldigt sällsynt och behandlingsbart.

Individer med kraftigt nedsatt njurfunktion bör inte påbörja behandling med Metformin då läkemedlet utsöndras via njurarna. Vid kraftig nedsatt njurfunktion kan olika restprodukter från nedbrytningen av läkemedlet (metaboliter) ansamlas i kroppen. Detta kan leda till en ovanlig men livshotande metabol komplikation som heter laktatacidos.

De individer med typ 2 diabetes som löper störst risk att drabbas av laktatacidos är individer med diabetes och allvarlig njursvikt, hög ålder, överdriven alkoholkonsumtion, allvarlig leversjukdom, återkommande eller akut vätskebrist.

Nya rön  visar att risken för laktatacidos hos individer med typ 2 diabetes och nedsatt njurfunktion är lägre än tidigare uppskattat, men i den kliniska vardagen rekommenderar läkaren fortfarande andra läkemedel om patienten har nedsatt njurfunktion. Det finns flera läkemedel på marknaden som har en lika god effekt på långtidsblodsocker (HbA1c) som Metformin.

Personer som överdoserat med Metformin kan utveckla laktatacidos, en livshotande komplikation som kräver omedelbar medicinsk vård. Andra symptom på överdosering kan vara svår dåsighet, illamående, kräkningar, diarré, snabb andning i kombination med långsam och oregelbunden hjärtrytm. Personer med typ 2 diabetes som överdoserat Metformin beskriver en väldigt obehaglig allmän sjukdomskänsla.

Kliniska effekter av Metformin

I den omfattande läkemedelsstudien som heter UKPDS noterades att överviktiga individer med nyupptäckt typ 2 diabetes har lägre risk för flera diabetes-relaterade komplikationer om de tog Metformin. Läkemedlet minskar långtidsblodsocker (HbA1c) med cirka 1–1.5 procentenheter vilket motsvarar 10 – 15 mmol/mol och anses vara minst lika effektivt eller något bättre än de andra tablettbehandlingarna vid typ 2-diabetes, och garanterat bättre än läkemedlet Akarbos eller DPP4-hämmare.

Metformin bör alltid kombineras med ett diet- och träningsprogram, flera patienter behöver flera olika läkemedel mot typ 2 diabetes för att kontrollera blodsockernivåerna. Den gynnsamma effekten av Metformin ökar vid högre doser varför dygnsdoser om 1500 mg till 2500 mg per dygn bör eftersträvas, en dygnsdos kring 2000 mg räknas ofta som rimlig maxdos men hos vissa patienter kan det vara aktuellt att prova en högre dos, dock aldrig högre än 3000 mg. Men även vid små doser av läkemedlet så observeras en gynnsam effekt.

Metformin kan minska hjärt-kärlsjukdomar även vid låg dos 500 mg, vilket kan motivera patienten till att fortsätta behandling med låg dos, många patienter upplever mag-tarm biverkningar från Metformin vid de måldoser som läkare ofta strävar efter. Vissa befolkningsstudier har även visat att behandling med Metformin är förknippad med lägre risk för att utveckla cancer.

När en patient börjar behandling med Metformin så startar man vanligtvis med två tabletter per dag, helst till måltider så som lunch och middag, patienten börjar oftast med styrkan 500 mg. Tablettstyrkan kan höjas till 850-1 000 mg efter några veckor om personen tolerera behandlingen väl. Det är vanligt att mag-tarm biverkningar hindrar ökning av doser. 

För dig som använder Metformin

Olika tips som kan minska risken för den fruktade komplikationen laktatacidos vid behandling med Metformin är följande: var försiktig med behandling hos personer med nedsatt njurfunktion, att undvika situationer som leder till vätskebrist. Man bör även vara försiktig vid behandling med inflammationsdämpande mediciner (NSAID), blodtryckssänkande preparat (ACE-hämmare/ARB) och vid samtidig behandling med det nya blodsockersänkande läkemedlet SGLT2-hämmare

Du som använder Metformin och ska genomgå någon form av röntgenundersökning där man tillför joderat kontrastmedel, bör tala om för din läkare eller tandläkare om alla läkemedel du använder. Personer som använder Metformin kan göra uppehåll i behandlingen under en kort period för att genomgå undersökningen och sedan återuppta behandlingen några dagar efter undersökningen.

Begränsa alkoholintaget medan du använder detta läkemedel eftersom att det kan öka risken för laktatacidos och blodsockerfall. Vid hög feber, användning av vätskedrivande läkemedel, kraftig svettning, diarré eller kräkningar så förlorar kroppen mycket vätska och då ökar risken för laktatacidos.

Innan du tar Metformin

Om man är allergisk mot Metformin eller har andra allergier så bör man informera sin läkare om detta. Denna produkt kan innehålla inaktiva ingredienser, som kan orsaka allergiska reaktioner eller andra problem. Tala med din apotekare för mer information. Det kan vara svårare att kontrollera ditt blodsocker när din kropp är stressad (till exempel på grund av feber, infektion, skada eller operation). Rådfråga din läkare eftersom ökad stress kan kräva en förändring av din behandlingsplan, medicinering eller blodsockermätningar.

Under graviditeten bör denna medicin endast användas när det behövs. Diskutera riskerna och fördelarna med din läkare. Din läkare kan föreslå att använda insulin istället för denna produkt under graviditeten. Metformin kan orsaka förändringar i menstruationscykeln (främja ägglossningen) och öka risken för att bli gravid. Rådfråga din läkare eller apotek om användning av pålitligt preventivmedel vid användning av denna medicinering. Metformin passerar i bröstmjölk i små mängder. Rådfråga din läkare innan du ammar.

Effekten på barn och ungdomar

Det är få studier som har undersökt effekten av Metformin hos barn med kraftig fetma eller förhöjda blodsockernivåer, dessa studier uppvisade samma förbättringar för blodsockermetabolism som vid behandling hos vuxna. Max dosen är lägre hos barn, den högsta dosen är 2000 mg för barn som är 10 år eller äldre.