Allt om blodsocker (blodglukos) & långtidsblodsocker (HbA1c)

Blodglukos (blodsocker)

Vad är blodsocker, glukos och blodglukos?

Kärt barn har många namn, vilket även gäller för socker. I människokroppen kallas socker vanligtvis för glukos. Glukos är en en enkel kolhydrat och sockerart som kallas för monosackarid. Glukos är den viktigaste energikällan för kroppens celler och nyckeln till oerhört många viktiga funktioner i kroppen. Utöver glukos finns det andra monosackarider såsom fruktos, galaktos och ribos men dessa höjer inte blodsockret på samma sätt eftersom de först behöver 1. omvandlas till glukos via levern, 2. har lågt glykemiskt index och 3. påverkar inte frisättningen av hormonet insulin.

Vår tids vanligaste livsmedelsprodukter består av kolhydrater som kroppens mag-tarmkanal bryter ned och absorberar. Glukos och andra sockerarter transporteras från mag-tarmkanalen till levern och därefter till olika delar av kroppen. När vi säger blodsocker, blodglukos, eller socker i blodet, så syftar vi på koncentrationen av glukos i blodcirkulationen. Koncentrationen anges oftast med enheten mmol/L (millimol per liter). I princip alla diabetesformer resulterar i förhöjda blodsockernivåer, vilket är själva definitionen av diabetes.

Hos en person utan diabetes regleras blodglukos mycket noggrant. Under dygnet varierar blodglukos mellan 4–5 mmol/L vid fasta och 6–7 mmol/L efter måltid. Det finns oerhört många organ i människokroppen som samspelar för att bibehålla normala blodsockernivåer. Olika viktiga organ för att bibehålla god glukoskontroll inkluderar skelettmuskler, lever, fettvävnad och bukspottkörteln (pankreas), men även andra organan är viktiga såsom delar av hjärnan, mag-tarmkanalen, flera endokrina organ, njurar och inflammationssystemet.

---

Hur bearbetar kroppen socker (glukos)?

När vi äter börjar kroppen genast att frisätta olika proteiner (hormoner och enzymer) för att bearbeta socker (glukos). Med hjälp av olika enzymer från lever, gallblåsan och bukspottkörteln startar nedbrytningsprocessen. När vi äter signalerar hjärnan och andra organ till bukspottkörteln att organet behöver frigöra hormonet insulin för att hantera de stigande blodsockernivåerna.

I samband med födointag frisätter bukspottkörteln ett enzym som kallas för pankreas amylas samtidigt som celler i mag-tarmkanalen frisätter laktas, sukras och maltas som bryter ner monosackarider till glukos. Glukos absorberas därefter i mag-tarmkanel via olika transportsystem (SGLT-1 och GLUT2) som flyttar glukos från tarmarna till blodcirkulationen.

Nedsatt glukostolerans

Nedsatt sockertolerans anses vara ett förstadium till diabetes och innebär att kroppens förmåga att hantera stigande blodsocker har försämrats. Vid diabetes frisätts antingen inte tillräckligt med insulin från pankreas för att minska blodsockernivåerna eller så har viktiga metabola organ såsom skelettmuskler, lever och fettvävnad utvecklat en nedsatt känslighet mot insulin (insulinresistens) som cirkulerar i blodbanan.

Nedsatt insulinkänslighet eller insulinresistens uppstår när hormonet insulin fungerar sämre ute i kroppens olika vävnader och det behövs ännu högre koncentrationer av insulin för att minska blodsockret. Till slut uppstår en ond cirkel där blodsocker- och insulinnivåer stiger för att kroppen blir mindre känslig för insulin, vilket i sin tur leder till förhöjt blodsocker- och insulin som skador kroppen på olika sätt.

---

Personer med diabetes har högt blodsocker

Vid diabetes är det viktigt att behandla det höga blodsockret för att minska risken för framtida komplikationer. Detta uppnås i första hand genom förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och följsamhet till läkemedelsbehandling. De läkemedel som står till förfogande är antingen insulin eller diverse tabletter. Ju högre blodsocker man har, desto större risk för komplikationer (följdsjukdomar) till diabetes.

Högt blodsocker ökar framförallt risken för njursjukdom (nefropati), skador på näthinnan (retinopati, leder till nedsatt syn), samt skador på nervbanor (neuropati). Högt blodsocker ökar också risken för allvarliga hjärtkärlsjukdomar. Läs mer om komplikationer till diabetes här.

Vad är HbA1c

HbA1c (hemoglobin A1C eller bara A1c) är ett enkelt blodprov som mäter dit genomsnittliga blodsocker under de senaste 3 månaderna. Det är ett av de vanligaste blodproverna för att diagnostisera prediabetes, diabetes och följa sjukdomen över tid. Både du och din vårdgivare kommer följa HbA1c för att utvärdera resultatet av din behandling. Ju högre HbA1c, desto större är risken för diabeteskomplikationer.

Vad är HbA1c?

För personer med och utan diabetes finns flera blodmarkörer för blodsocker som mäts i klinisk praxis. Lyckligtvis finns ett blodprov som visar de genomsnittliga blodsockernivåerna hos en individ sedan drygt 2-3 månader tillbaka i tiden. Detta blodprovet kallas för HbA1c (Hemoglobin A1-c).

Hemoglobin

I de röda blodkropparna finns ett protein som heter hemoglobin som binder till syrgas. Hemoglobin med bundet syrgas kan sedan transporteras via röda blodkroppar från lungor och ut till kroppens alla vävnader.

Glukos och hemoglobin

När hemoglobinet träffar på glukos så binder sockret till hemoglobinet, man säger då att hemoglobin har ”glykosylerats” och det benämns HbA1c. De röda blodkropparna bildas i benmärgen och bryts ner efter ca 120 dagar i kroppen.

Det man mäter vid HbA1c provtagning är andelen (antingen i procent eller promille) glykosylerats hemoglobin. HbA1c anger därmed hur stor andel hemoglobin, i procent eller promille som har glukos bundet till sig. Har man haft höga blodsockernivåer i blodet kommer större andel av hemoglobinet vara glykosylerats och HbA1c nivåerna blir högre. Blodsockernivåerna under de senaste 30 dagarna avgör 50 % av värdet för HbA1c.

HbA1c kontroller för personer med diabetes

För individer med diabetes bör man anpassa antalet årliga kontroller av HbA1c efter varje individ. Nationella rekommendationer anger att HbA1c bör kontrolleras mellan 2-4 gånger per år. Personer med typ 1 diabetes eller insulinberoende diabetes bör kontrollera HbA1c oftare.

Det finns en hel del felkällor vid mätning av HbA1c som man bör vara medveten om, oftast handlar det om falskt låga HbA1c värden, dvs. att individen i själva verket har högre nivåer. Olika blodsjukdomar kan resultera i felkonstruerade beståndsdelar till proteiner i blodet, vilket i sin tur påverkar celler i blodet såsom röda blodkroppar som till slut påverkar HbA1c nivåer.

Rekommendationer för HbA1c enligt Svensk Förening för Diabetologi

Diabetes typ	Optimal kontroll	Acceptabla nivåer	Otillfredsställande nivåer
Typ 1 diabetes	≤ 52	52-62	≥ 62
Typ 2 diabetes	≤ 42	42-52	≥ 62

HbA1c och hjärt-kärlsjukdom

Sambandet mellan HbA1c och hjärt-kärlsjukdomar är väl behäftade. Människokroppens hjärta och blodkärl påverkas av förhöjda HbA1c-nivåer, särskilt små- och mellanstora blodkärl. De mindre blodkärlen kallas för kapillärer och arterioler, dessa blodkärl försörjer bland annat ögonbotten (retinopati), mindre strukturer i njuren (nefropati) samt nerver (neuropati) och kallas gemensamma för småskärlssjuka (mikrovaskulära komplikationer).

Småkärlssjuka (mikrovaskulära komplikationer)

Risk för småkärlssjuka ses redan vid HbA1c > 48 mmol/mol hos individer med typ 1 diabetes. HbA1c mindre än 48 mmol/mol rekommenderas för att minska risken för allvarliga ögon-, njur-, och nervskador. Fastande blodsocker (plasma-glukos) borde vara mindre än 6-8 mmol/l och definitivt mindre än 10 mmol/l under dagtid. Risken för komplikationer minskar ytterligare om man inte röker och samtidigt har ett bra blodtryck och låga blodfetter.

Vissa individer har svängande blodsocker som är svårreglerat och orsakar frekventa känningar och rekyler i blodsockernivåerna då blodsockret oftast stiger snabbt om det blir för lågt. Att uppnå ett HbA1c under 60 mmol/mol för en individ med typ 1 diabetes kräver ett välstrukturerat liv med täta blodsockermätningar, kunskaper om sjukdomen och behandling.

Storkärlssjuka (makrovaskulära komplikationer)

I princip all forskning inom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar använder HbA1c som biomarkör för att studerar hur blodsocker påverkar kroppen. Det är den vanligaste markören i kliniska studier och därför den som studerats mest. Studier visar att HbA1c är starkt kopplat till risken att utveckla kärlsjukdom i större blodkärl, exempelvis de som försörjer hjärtmuskeln (kranskärl) och hjärnan med syrerikt blod. Sjukdomar i dessa blodkärl resulterar i mycket allvarliga komplikationer såsom hjärtinfarkt och stroke. Ett lägre HbA1c är förknippat med minskad risk för framtida komplikationer och därför bör individen sträva efter att ständigt optimera sina HbA1c-nivåer.

Förbättra dina HbA1c-nivåer

Livsstilsförändringar såsom förbättrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet leder oftast till bättre blodsocker. Även läkemedel och andra medicinska ingrepp bidrar till lägre blodsocker. Träning, bra kost och läkemedel bidrar till lägre blodsockernivåer vilket så småningom även leder till bättre HbA1c-nivåer. När nya röda blodkroppar bildas i benmärgen så ”glykosyleras” lägre nivå av alla röda blodkroppar, eftersom koncentrationen av blodglukos är lägre.

Tabell. Omvandla HbA1c till blodglukos

Glykosylerats hemoglobin A1c (HbA1c)	Plasma-Glukos
40	6-7
50	7-9
60	9-10
70	10-12
80	12-13
90	13-15
100	15-17
110	16-18
120	17-20

Diabeteskomplikationer och HbA1c

I Sverige har man genomfört flera befolkningsstudier som undersökt sambandet mellan HbA1c och makrovaskulära komplikationer.{Tancredi:2015bc, Lind:2011ct, Lind:2014dd} I dessa studier har man observerat att även vid normala blodsockernivåer, dvs. HbA1c < 53 mmol/mol för individer med typ 1 diabetes och typ 2 diabetes, så ses en förhöjd risk för hjärt-kärlkomplikationer och förtidig död jämfört med allmänna befolkningen.

Dessa epidemiologiska studier visar att normala blodsockernivåer innebär en fortsatt 2-4 gånger förhöjd risk för komplikationer. Individer med diabetes verkar ha högst risk att utveckla hjärtsvikt jämfört med individer utan diabetes. Däremot visar dessa studier alltid att personer med diabetes och låga eller normala HbA1c nivåer har lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar och död.

Risken ökar ytterligare om personen har högt blodtryck, höga blodfetter eller röker.

Lathund: Omvandla HbA1c och blodsocker.

Vem bör analysera sitt HbA1c?

Alla som har diabetes skall fortlöpande analysera sitt HbA1c för att följa sjukdomsförloppet.

Friska människor kan undersöka sitt HbA1c för att undersöka om de har diabetes eller prediabetes (förstadium till diabetes). Följande personer kan rekommenderas HbA1c-test:

• Vuxna över 45 år.
• Andra som är under 45 år men överviktiga eller har uttalade riskfaktorer för diabetes typ 2.

Om ditt HbA1c visar att du har prediabetes eller diabetes så bör du tala med din läkare/sjuksköterska för att vidta åtgärder. Du som enligt HbA1c har prediabetes bör upprepa testet årligen för att utvärdera förloppet.

Innan man ställer diagnosen diabetes så vill man som regel ta två HbA1c, för att vara på den säkra sidan.

Person som har diabetes brukar kontrollera HbA1c minst 2 gånger per år. Man kan kontrollera det oftare om man vill följa förloppet ännu noggrannare.

Förberedelser inför HbA1c

Provet tas på de flesta vårdcentraler och laboratorier i landet. Du behöver inte göra något speciellt för att förbereda dig inför HbA1c-provet. Det kan dock vara så att du behöver förbereda dig, exempelvis genom att fasta, för andra prover som tas samtidigt med HbA1c. Fråga din vårdgivare om vad som gäller för dig.

Vad kan påverka HbA1c?

Utöver själva blodsockret så finns flera faktorer som kan påverka HbA1c och det är viktigt att känna till dessa.

• Njursvikt, leversjukdom eller svår anemi kan leda till lågt HbA1c.
• Blodsjukdomar som sicklecellanemi eller thalassemi kan ge lågt HbA1c.
• Vissa läkemedel, inklusive opioider, kan ge lågt HbA1c.
• Blodförlust eller blodtransfusioner.
• Graviditet (i sen eller tidig fas).