Av

Araz Rawshani, forskare, NDR
Dr Aidin Rawshani
Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter

Motverka kronisk inflammation i kroppen

Kronisk inflammation är vanligt och ökar risken för flera sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdom och cancer. I denna artikeln förklarar vi vad kronisk inflammation är och vad man kan göra för att dämpa inflammationen.

Hur man undviker och bekämpar kronisk inflammation

Kronisk inflammation motsvarar en bestående låggradig infektion

Inflammation är ett tillstånd som uppstår när kroppen försvarar sig mot skadevållande faktorer. Inflammation är en komplex biologisk reaktion som börjar när kroppens olika vävnader utsätts för skada, vävnaden som tar skada frisätter ämnen för att rekrytera immunsystemet som aktiveras och migrerar till den skadade vävnaden via blodkärlen.

Skadan i olika vävnader kan komma från främmande organismer (såsom virus, bakterier, parasiter) som penetrerar vävnaden. Inflammation uppstår även vid mekanisk skada mot vävnader, exempelvis klämskador när en person klämt finger i dörren, muskler, senor och andra vävnader komprimeras och tar skada. Skador kan även uppstå inuti cellerna eller vid exponering för irriterande ämnen som kroppens vävnader reagerar på.

Inflammation är det system som avser att ta bort skadande faktorerna och även initiera läkningsprocessen. Inflammation förväxlas ofta med infektion som egentligen innebär ett tillstånd där smittämnen som bakterier, virus eller parasiter koloniserar en organism, däremot förekommer oftast en inflammatorisk process i vävnaden som är infekterad.

Inflammation kännetecknas av följande fem karaktäristika

  • Rodnad
  • Svullnad
  • Smärta
  • Lokal värmeökning
  • Nedsatt funktion i vävnaden

Akut och kronisk inflammation

Inflammation indelas i två olika reaktioner. Akut inflammation innebär en kortsiktig och specifik reaktion från immunsystemet som oftast är en bra sak och en del av kroppens naturliga läkningsprocess. Kronisk inflammation är helt annorlunda och allt annat än gynnsam för kroppen. Till skillnad från akut inflammation kan kronisk inflammation ses som en kronisk låggradig infektion som hela tiden aktiverar immunsystemet. Den låggradiga inflammationen kan orsaka allvarliga komplikationer över tid såsom stroke, hjärtinfarkt, cancer, nedsatt insulinkänslighet, fetma, högt blodtryck och mycket mer. Tillståndet leder även till skador på njurar och nerver.

Låggradig inflammation ses ofta som den stora boven vad gäller diabetes-relaterade komplikationer. Inflammation är inget specifikt tillstånd utan en underliggande process som uppstår vid flera olika sjukdomstillstånd. Många människor med diabetes har samtidigt andra sjukdomar såsom högt blodtryck, fetma, blodfettsrubbning och förhöjda blodsockernivåer. En hypotes bland forskare och läkare är att flera kardiovaskulära riskfaktorer tillsammans potentierar den låggradiga inflammationen och att det bidrar till att personer med flera riskfaktorer eller dålig riskfaktorkontroll även har högre risk för att utveckla komplikationer.

I framtiden kommer troligtvis personer med kroniska sjukdomar eller låggradig inflammation att behandlas med kost, mediciner och fysisk aktivitet som ämnar att dämpa inflammationen i kroppen, utöver mediciner mot högt blodsocker, blodtryck och blodfetter. En randomiserad klinisk prövning publicerades för två år sedan i en vetenskaplig tidskrift där man för första gången någonsin noterade att inflammationsdämpande mediciner kunde minska risken för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlkomplikationer (referens: Ridker P et al. Antiinflammatory Therapy with Canakinumab of Atherosclerotic Disease. N Engl J Med 2017;377:1119-1131). Vi kommer även kunna identifiera individer med varierande grad av inflammation för att skräddarsy behandlingen bättre och erbjuda individer med uttalad inflammation mer aggressiv behandling.

Till skillnad från akut inflammation så orsakar kronisk inflammation vanligtvis inga symptom. Oftast krävs det blodprover och andra biomarkörer för att fastställa att en person har en låggradig inflammation i kroppen, dessa prover undersöks inte rutinmässigt i klinisk praxis. Forskare hävdar att vi inte behöver kontrollera dessa prover eftersom att fåtals studier visat att dessa inflammatoriska biomarkörerna (ämnen som ökar i kroppen vid inflammation) förutsäger framtida utveckling av diabetes, dessutom finns det idag ingen effektiv behandling utöver viktnedgång som är den enda bevisade effektiva behandlingen.

En intressant aspekt är att inflammation i kroppen ökar med stigande ålder, forskare har teorier om att låggradig inflammation är orsaken till flera av våra stora åldersrelaterade sjukdomar. Läkare tror att låggradig inflammation orsakar skador på vårt DNA vilket i sin tur ökar risken för cancerutveckling.

Fetma och inflammation

Forskning visar att överskott av kroppsfett är kopplat till kronisk inflammation, särskilt hos individer med bukfetma. Det finns olika förklaringar till kopplingen mellan fetma, diabetes och nedsatt insulinkänslighet. Den ena förklaringen är att inflammatoriska markörer (TNF-alfa, IL-6 och CRP) som frisätts från bukfettet hamnat tidigt i levern via blodsystemet och inflammationen i levern blir på så sätt mer uttalad än i andra organ.

Levern är ett essentiellt organ för sockermetabolism och inflammationen stör regleringen av blodsocker vilket i sin tur påverkar andra organ. Forskare och läkare tror att en diet som består av grönsaker, fullkorn, hälsosamma fetter, frukt och nötter kan bidra till att minska inflammationen i kroppen. Man bör även minska sockerintaget och mättade fetter.

Fysisk inaktivitet

Studier visar att regelbunden träning har antiinflammatoriska effekter.  Under ett träningspass frisätter dina muskler antiinflammatoriska ämnen in i blodbanan, samtidigt minskas produktionen av inflammatoriska ämnen, kombinationen bidrar till minskad inflammation. Det är inte allt, de antiinflammatoriska ämnen har fortsatt positiva effekter även efter träningspasset och bidrar till att förbättra sockermetabolismen under en längre period.

Ökad träning leder även till mindre bukfetma som i sin tur minskar inflammationen. Flera träningsformer är bra för inflammation, fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Alla individer bör träna 150 minuter eller mer per vecka med måttlig till intensiv fysisk aktivitet (snabb promenad, cykling eller t ex tennis). Sprid ut träningspassen under minst tre dagar och gå inte mer än två dagar i rad utan någon form av fysisk aktivitet.

Kopplingen mellan depression och inflammation

En betydande andel av individerna med typ 2 diabetes utvecklar någon gång under livet en depression som är allvarlig nog för att påverka blodsockernivåerna. Personer med nedstämdhet eller depression har svårare att hantera sin sjukdom. Inflammation i hjärnan kan vara orsaken till svåra depressioner. Forskare har visat att inflammatoriska markörer förekommer i större utsträckning i ryggmärgsvätskan hos individer med depression än dem utan. Även individer som försökt begå självmord har förhöjda nivåer av dessa markörer.

De allra högsta nivåerna finns hos patienter som har gjort våldsamma självmordsförsök, nivån av inflammatoriska ämnen är kopplad till svårighetsgraden av de depressiva symptomen enligt vissa studier. Det är svårt att avgöra vad som är orsak och verkan men mycket tyder på att inflammation leder till depression och inte tvärtom. Försök på råttor visar att om man injicerar inflammatoriska ämnen i hjärnan så uppvisar de ett depressivt beteende. Hjärnan kan själv frisätta inflammatoriska ämnen.

Antiinflammatorisk kost

Antiinflammatoriska dieter har blivit populära de senaste åren. De rekommenderade dieterna liknar medelhavsdieten som inkluderar mycket fisk, färska frukter, grönsaker, hälsosamma fetter, nötter, måttligt med rött vin och mycket litet rött kött. Antiinflammatoriska livsmedelskomponenter som omega-3-fetter skyddar möjligtvis kroppen mot eventuella skador som orsakas av inflammation.

Mättade transfetter, söta livsmedel och raffinerade kolhydrater såsom vitt ris och bröd bidrar till inflammation. Flera kosttillskott sägs ha antiinflammatoriska egenskaper, såsom gurkmeja och pilbark, däremot är inte effekten tillräcklig för att stödja användningen av dessa produkter för inflammatoriska tillstånd.

För närvarande finns det inga receptbelagda läkemedel som specifikt riktar sig mot kronisk inflammation, det finns dock gott om läkemedel för att behandla akut, kortvarig inflammation. De vanligaste medicinerna är icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Kortikosteroider såsom kortison och prednisolon kan ordineras för inflammatoriska tillstånd. De kan hjälpa till att undertrycka inflammationen men dessa kraftfulla läkemedel har också en risk för biverkningar.

4.5/5 (2 Reviews)

Relaterad läsning

Scroll to Top