Vad är förmaksflimmer (hjärtflimmer)?

Förmaksflimmer innebär att hjärtats rytm är snabb och oregelbunden. En snabb och oregelbunden rytm gör att hjärtat inte fungerar lika effektivt. Hjärtats förmåga att pumpa blod runt i kroppen blir sämre och i det långa loppet blir hjärtfunktionen sämre. Dessutom finns en risk för att det bildas proppar i hjärtats rum och dessa proppar kan åka ut i kroppen och täppa till blodkärl. När blodkärl i hjärnan täpps till att sådana proppar så får man stroke. Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till stroke.

Det finns flera typer av förmaksflimmer:

• Permanent förmaksflimmer innebär att förmaksflimret inte upphör.
• Attackvis förmaksflimmer innebär att man har förmaksflimmer i perioder, men flimret går över av sig själv.

Förmaksflimmer och diabetes

• Personer med typ 2 diabetes har minst 2 gånger ökad risk för förmaksflimmer.
• Personer med typ 1 diabetes har förmodligen ingen ökad risk för förmaksflimmer.

Symtom på förmaksflimmer

De vanligaste symtomen på förmaksflimmer är som följer:

• Hjärtklappning.
• Oregelbunden puls.
• Försämrad fysisk förmåga (man orkar inte lika mycket som tidigare)
• Svårt att andas (man känner sig andfådd)
• Obehagskänsla i bröstet.

Efter en tid (som kan variera allt ifrån månader till många år) så kan hjärtats pumpfunktion bli försämrad så att man får hjärtsvikt. Då har man utvecklat en allvarlig sjukdom som ger symptom i form av andnöd (särskilt i liggande), svullna ben och nedsatt fysisk förmåga.

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att du har förmaksflimmer kan du kontakta din vårdgivare. Har du tidigare fått diagnosen förmaksflimmer bör du kontakta din vårdgivare i följande situationer:

• Om ditt förmaksflimmer blivit tydligt svårare att leva med.
• Om pulsen är ovanligt hög
• Om du fått svullna ben eller är oförklarligt trött eller andfådd.
• Du har svårt att andas eller får ont i bröstet (bröstsmärta eller obehagskänsla i bröstet)

Undersökningar och utredningar för förmaksflimmer

För att utreda om du har förmaksflimmer samt besluta vilka behandlingar som är lämpliga behöver läkaren veta hur din livsstil är. Användning av alkohol (öl, vin, sprit osv), rökning, snusning, kaffe och motionsvanor är viktiga. Alkohol kan utlösa förmaksflimmer och kaffe kan också utlösa förmaksflimmer. Det är också viktigt att kartlägga vilka andra sjukdomar (särskilt hjärt-kärlsjukdomar) och riskfaktorer (t ex högt blodtryck, högt kolesterol) du har för att göra en helhetsbedömning av dina framtida risker.

Diagnosen ställs med EKG

Diagnosen förmaksflimmer ställs genom en vanlig EKG-undersökning. Undersökningen kartlägger hjärtats rytm och är helt smärtfri.

Andra undersökningar vid utredning av förmaksflimmer

Läkaren gör en allmän undersökning för att hitta fler riskfaktorer samt tecken på hjärt-kärlsjukdom. Man tar även laboratorieprover för att undersöka njurfunktion, kolesterolvärden, saltbalans, sköldkörtelfunktion och blodvärde (bland annat). Oftast görs även en ultraljudsundersökning av hjärtat för att bedöma hur hjärtat ser ut och hur det fungerar.

Om man misstänker att du har förmaksflimmer men EKG inte visar det så kan man få göra en längre EKG-registrering (t ex över 24 timmar). Detta kan göras med en bärbar EKG-apparat.

När undersökningarna är klara

Efter att undersökningarna är klara får du information av läkaren om förmaksflimret är orsakat av annan hjärtsjukdom eller om det beror på någon annan sjukdom. Ni går också tillsammans igenom vilka effekter förmaksflimret har på kroppen, framför allt riskerna att få hjärtsvikt och blodpropp. Därefter pratar ni om fördelar och nackdelar med alla de olika sorters behandlingar som finns.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Behandling

Du får olika slags behandling beroende på hur svåra besvär du har och hur länge du haft dem. De flesta personer som har permanent förmaksflimmer behöver använda läkemedel, ofta livet ut. Det är bland annat blodförtunnande läkemedel, som minskar risken för blodpropp.

I samråd med din läkare tar du ställning till vilken form av blodförtunnande behandling som är bäst. Det finns några enstaka personer som inte kan få blodförtunnande läkemedel på grund av att de mycket lättare än andra får blödningar.

Om du har mycket besvär av ditt förmaksflimmer men endast haft det en kort tid får du ofta elbehandling, så kallad elkonvertering. Det innebär att du sövs och får en elstöt genom bröstkorgen. Syftet med elbehandlingen är att återställa hjärtats vanliga rytm. När förmaksflimret har funnits i mer än ett år är det ofta mycket svårt att återställa hjärtrytmen. Om du har haft förmaksflimmer länge eller om du inte har så mycket besvär kan du i stället få mediciner som bromsar den alltför snabba hjärtrytmen.

Det kan också hända att du inte alls känner av ditt förmaksflimmer. Då behöver du kanske ingen medicinering, utöver eventuellt blodförtunnande läkemedel.

Två behandlingsvägar

När du har permanent förmaksflimmer kan du få två olika slags behandlingar:

• Behandling som går ut på att återställa hjärtrytmen och förhindra att förmaksflimmer kommer tillbaka.
• Behandling som innebär att du har kvar själva förmaksflimret, men att besvären lindras med läkemedel. Det är läkemedel som bromsar hjärtat så att det inte slår så fort, vilket också stärker hjärtmuskeln.

Om du har besvär av förmaksflimret blir det oftast aktuellt att försöka återställa hjärtrytmen. Båda behandlingarna kräver vanligtvis att du får behandling med blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodpropp.

När hjärtrytmen ska återställas

Hjärtrytmen kan återställas med elkonvertering. Det är en behandling som innebär att du blir sövd och får en elstöt genom bröstkorgen. Det går också att få rätt hjärtrytm igen med hjälp av läkemedel. Elstöt är den mest effektiva metoden och gör så att de flesta personer med kroniskt förmaksflimmer får tillbaka sin vanliga hjärtrytm, åtminstone en tid.

Behandling med elstöt

Behandling med elstöt får framför allt de personer som har mycket besvär och där förmaksflimret inte har varat under så lång tid. Det är en bra och pålitlig behandlingsmetod som använts länge.

Först kan du behöva förbereda dig med en läkemedelsbehandling. Det gäller om du haft förmaksflimmer mer än två dygn, eftersom blodproppar då kan ha hunnit börja bildas i hjärtats förmak. För att minska riskerna för blodpropp tar du blodförtunnande läkemedel i minst tre veckor före elbehandlingen och minst fyra veckor efter.

När det är dags för själva behandlingen med elstöt får du komma till sjukhuset, men du kan gå hem igen samma dag. Först blir du nedsövd med ett narkosläkemedel som ges i spruta. Sedan får du en elektrisk stöt genom bröstkorgen. Ofta återgår då hjärtrytmen till normal rytm. Efter elstöten kan du känna att det bränner, eller svider i huden. Det går över efter ett par dagar.

Ett problem är att många kan få tillbaka sitt förmaksflimmer. Det kan då bli nödvändigt med upprepade elstötar. Mellan en tredjedel och hälften av de personer som behandlas får tillbaka flimret inom tre månader. Efter ett år har antalet återfall ökat ytterligare.

Elstöt bäst vid kortvarigt förmaksflimmer

Behandlingen med elstöt är effektivast om du haft förmaksflimmer en kort tid före behandlingen. Det är sällan meningsfullt att få behandling med elstöt om du har haft förmaksflimret längre än ett år.

Om förmaksflimret kommer tillbaka kan du få upprepade behandlingar med elstöt samtidigt som du får ta läkemedel som stabiliserar hjärtrytmen. Får du trots detta nya återfall är det tveksamt om du har nytta av att fortsätta med elbehandlingarna.

Behandling med läkemedel för rätt hjärtrytm

Som alternativ till elstötar kan du få läkemedel som återställer hjärtats rytm. Fördelen med detta är att du slipper sövas. Nackdelen är att det inte lika ofta går att få tillbaka den vanliga hjärtrytmen. Dessutom kan du få biverkningar av läkemedlen. Precis som vid elstötsbehandling behövs förberedande behandling med blodförtunnande läkemedel.

Vad händer i kroppen?

Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår med en oregelbunden rytm. Du brukar också få snabbare puls. Det medför att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra. Att förmaksflimret är kroniskt innebär att besvären håller i sig.

Risken att få permanent förmaksflimmer ökar ju äldre du blir, men före 50 års ålder är sjukdomen ovanlig. Orsakerna är bara delvis kända. Det finns ett samband med andra hjärt- och kärlsjukdomar. Har du diabetes eller hypertyreos, även kallad giftstruma, ökar också risken att få permanent förmaksflimmer. Du kan också ha förmaksflimmer som kommer i attacker. Då går besvären ofta över av sig själv.

En muskel som ständigt arbetar

Hjärtat är en muskel, som pumpar runt blod i kroppen så att alla organ får sitt livsviktiga syre. Hjärtat består av två förmak och två kamrar. Mellan hjärtats förmak och kammare och vid utloppet från kamrarna finns hjärtklaffar. Hjärtklaffarna fungerar som backventiler, som hindrar blodet från att rinna tillbaka då förmak eller kammare drar ihop sig.

Blod som lämnat ifrån sig syre ute i kroppen kommer tillbaka till hjärtats högra förmak. Förmaket drar ihop sig och blodet strömmar då in i höger kammare. Kammaren drar i sin tur ihop sig och skickar ut blodet i lungorna för att det ska syresättas igen. Det syresatta blodet strömmar därefter från lungorna vidare till hjärtats vänstra förmak och vänstra kammare och sedan via stora kroppspulsådern ut i kroppen. Blodet har då ett högt tryck för att kunna nå ut i kroppens alla delar och lämna syre. Sedan flyter blodet tillbaka till höger hjärthalva igen i ett ständigt kretslopp.

Pulsen visar takten

Varje sammandragning av vänster hjärtkammare ökar blodtrycket. Du kan själv känna pulsen slå i de olika pulsådrorna, artärerna. Oftast ligger pulsen på mellan 60 och 90 slag per minut när du inte anstränger dig. Det innebär nästan 100 000 slag per dygn.

Hjärtat styrs av elektriska signaler

Hjärtats rytm styrs av elektriska impulser från den så kallade sinusknutan i höger förmak. Det ger en regelbunden rytm för hjärtmuskelns sammandragning. Från sinusknutan sprids signalerna först till hjärtats båda förmak, som drar ihop sig och pressar blodet in i kamrarna. Signalerna går sedan vidare i hjärtats elektriska system, det så kallade retledningssystemet, till kamrarna som står på tur att dra ihop sig.

Det är viktigt att förmaken och kamrarna drar ihop sig i tur och ordning, för då fylls hjärtat ordentligt och varje hjärtslag gör största möjliga nytta. Om hjärtats vanliga retledningssystem fungerar dåligt eller helt slutar att fungera kan andra delar av hjärtmuskelns celler träda in istället och bilda elektriska signaler som tar över styrningen av hjärtats rytm. Men en sådan rytm gör att hjärtat pumpar ut blodet mindre effektivt.

Förmaksflimmer stör hjärtats arbete

Vid förmaksflimmer har hjärtats signalsystem delvis kommit i oordning. Förmakens elektriska signal startas då inte från sinusknutan. I stället uppstår elektriska signaler på ett flertal ställen i förmaken utan samordning. Denna elektriska oordning resulterar i att förmaken drar ihop sig oberoende av kamrarna, dessutom mycket fort, ofta mer än 300 gånger per minut. Förmaken hinner varken fyllas med eller tömmas effektivt på blod mellan sammandragningarna. Endast en del signaler från förmaken överförs till kamrarna. Därför blir kamrarnas sammandragningar, och därmed pulsen, oregelbunden och ofta snabbare än vanligt. Effekten av dålig samordning mellan förmak och kammare, oregelbunden rytm och snabb puls blir att hjärtat får en sämre förmåga att pumpa runt blodet, en av anledningarna till så kallad hjärtsvikt.

Vanlig sjukdom hos äldre

Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rytmstörning i hjärtat hos vuxna. Sjukdomen är ovanlig hos personer under 50 år. Risken ökar med stigande ålder och var tionde person över 80 år har förmaksflimmer.

Samband med andra sjukdomar

Orsakerna till förmaksflimmer är bara delvis kända. Drygt sex av tio personer med förmaksflimmer har någon annan hjärt-kärlsjukdom som högt blodtryck, sjukdomar i hjärtats klaffar, hjärtsvikt eller hjärtmuskelinflammation. Risken att få förmaksflimmer ökar om du har diabetes eller hypertyreos, som även kallas giftstruma. Men drygt tre av tio personer med förmaksflimmer har ingen hjärtsjukdom eller annan sjukdom som ligger bakom.

Så kan du minska risken för flimmer

Genom att sluta röka, börja äta mindre fettrik mat och motionera mer minskar du risken att få hjärt- och kärlsjukdomar, vilket i sin tur kan minska risken att få förmaksflimmer. Men har du väl fått permanent förmaksflimmer går det inte att påverka genom att ändra livsstil.

Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp

Permanent förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till blodpropp i hjärnan och därmed till stroke. Varje år får 6 000 svenskar stroke till följd av förmaksflimmer. Den ökade risken för blodproppar beror på att blodet strömmar sämre och tidvis står stilla i hjärtats förmak. Blodet har då lättare att klumpa ihop sig. Om du har förmaksflimmer kan du ofta minska risken att få stroke genom att ta läkemedel mot blodpropp. Det är läkaren som måste avgöra om du kan ta sådan medicin

Patientpodd om förmaksflimmer

Här kan du höra patienter och vårdpersonal samtala om förmaksflimmer.

Mer information

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid förmaksflimmer

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur förmaksflimmer och en rad andra sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig som har förmaksflimmer.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.