Neuropati (nervskador) vid diabetes

Neuropati (nervskador): diabetes orsakar perifer och autonom neuropati

Vad är nervsystemet och nerver?

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nervtrådar. Hjärnan lagrar minne, koordinerar våra rörelse, reglera hormoner och tolka sinnesintryck från bland annat ögonen och öronen. Hjärnan fortsätter faktiskt ner längs ryggen i form av ryggmärgen. Från ryggmärgen avgår nervtrådar som färdas ut i kroppen. Dessa nervtrådarna kopplar ihop hjärnan med huden, muskler, inre organ, blodkärl och körtlar. På så vis kan hjärnan styra dessa strukturer. I nervtrådarna skickas signaler som är viktiga för vår känsel, förmågan att styra muskler, balansera, reglera blodkärl osv. Vissa av dessa saker kan vi styra själva (t ex styrning av muskler) medan andra inte kan styras med viljan (t ex reglering av blodkärl). Personer med diabetes kan drabbas av neuropati, vilket betyder nervskador. När nerverna skadas så blir deras funktion sämre och detta kan orsaka många olika besvär. Ungefär 50% av alla med diabetes har någon grad av neuropati. Ju längre man haft diabetes och ju högre blodsocker man har, desto högre är risken för att man skall få neuropati.

Det finns två typer av neuropati, nämligen perifer neuropati och autonom neuropati. Perifer neuropati drabbar hud, muskler och leder i benen, fötterna, armarna och händerna. Autonom neuropati drabbar nerver som vi inte kan styra med vilja, nämligen nerver till våra organ, körtlar och blodkärl.

Perifer neuropati: skador på nerver till hud, muskler och leder

Skador på nerver som går till huden, musklerna och lederna i armar och ben kallas perifer neuropati. Detta är den vanligaste typen av neuropati. Den drabbar oftast benen och fötterna först och efter en tid drabbas även händer och armar. Många patienter beskriver att symptomen är värst nattetid. Symptomen är som regel likadana på höger och vänster sida.

Vilka symptom ger perifer neuropati?

• Nedsatt känsel i huden
• Domningskänsla i ben, fötter, armar, händer. En del patienter kan inte alls känna beröring på händer och fötter.
• Nedsatt känsel och domningskänsla kan göra att man upplever det som att man har strumpor på sig även när man inte har det.
• Det blir svårare att särskilja värme och kyla.
• Händerna kan bli orimligt varma eller kalla.
• Surrande eller krypande känsla i huden.

Perifer neuropati kan även leda till smärtor eller överkänslighet i huden.

• Man kan uppleva skarp smärta eller kramp i ben, fötter, armar och/eller händer.
• Smärtan kan också upplevas som huggande eller brinnande.
• Man kan bli överkänslig för beröring, så till vida att det gör ont när någon tar på huden. Exempelvis kan man få ont av att en tunn filter ligger mot huden.

Perifer neuropati kan också leda till att man blir svagare och får svårare att koordinera muskler:

• Musklerna blir svagare.
• Det blir svårare att utlösa reflexer.
• Balansen blir sämre, liksom koordinationen. En del patienter kan inte känna fötterna när de går, vilket gör det svårt att koordinera kroppens rörelser. Balansen kan faktiskt bli så dålig att det blir svårt att stå upp.

Om neuropatin leder till att nerverna i benen/armarna slutar fungera så känner man inte någon smärta alls, inte ens när man skadar sig.

Hur diagnostiserar man neuropati?

Fotundersökning skall göras regelbundet

Man bör undersöka fötterna på personer med diabetes så ofta som möjligt (helst varje besök). Det går fort att leta efter hudskador, blåsor, ömhet, smärta, inflammation eller andra problem.

En gång varje år skall man dessutom genomgå en noggrann fotundersökning. Om man har problem med neuropati så bör undersökningarna göras oftare. En fotundersökning inkluderar följande moment:

• Man tittar och känner på fötterna för att leta efter skador, blåsor, ömhet, smärta.
• Foten och underbenens muskler skall bedömas avseende styrka och form.
• Blodflödet i kärlen skall bedömas. Förträngningar i kärlen är en stark riskfaktor för neuropati.
• Med hjälp av ett verktyg som kallas monofilament så undersöker man om det finns nedsatt känsel i foten. Monofilament är en en styv tråd. Alternativt kan man använda en borste. Nedanstående video visar hur en undersökning med monofilament går till.
• Man kan använda en stämgaffel för att undersöka om du upplever vibrationerna när man håller stämgaffeln mot foten.

EMG-undersökning

EMG står för elektromyografi. Med denna undersökning kan man kartlägga hur snabbt nerverna i benen/armarna skickar signaler. Om signalerna skickas långsamt så har man neuropati.

Hur förebygger man neuropati?

Det finns mycket man kan göra för att förhindra eller skjuta upp neuropati. Om du redan har neuropati så kan du förhindra att det sker en försämring och eventuellt kan du minska symptomen genom nedanstående åtgärder. Följande åtgärder är avgörande.

Bra blodsockerkontroll

Alla personer med diabetes (oavsett typ) skall komma överens med sin vårdgivare om ett målvärde för HbA1c och blodsocker. Detta målvärde bör vara så lågt som möjligt, utan att man riskerar att få för lågt blodsocker (vilket också är farligt). För att ha god blodsockerkontroll krävs att man har en blodsockermätare och att man använder den regelbundet för att kontrollera sitt socker. Idag har väldigt många personer med typ 1 diabetes fått en kontinuerligt blodsockermätare (CGM) vilket gör det mycket enkelt att följa sitt blodsocker. Det är viktigt att emellanåt undersöka sitt långtidsblodsocker (HbA1c) för att klargöra hur sockret legat över en längre tid. Minst två HbA1c rekommenderas per år. Planera dina måltider så blir det enklare att kontrollera blodsockret. Se till att du alltid är fysiskt aktiv (motionera) minst ett par gånger i veckan (observera dock att all fysisk aktivitet inte är lämplig vid neuropati – prata med din vårdgivare för att diskutera lämplig motion). Om ditt blodsocker är välkontrollerat så har du en bra behandlingsplan och i annat fall måste du och din vårdgivare se över planen.

Rapportera symptom på neuropati till vårdgivaren

Det är viktigt att vårdgivaren tidigt får veta att du har neuropati eftersom detta kan påverka din behandlingsplan.

Behandla problem tidigt

Om du har blåsor, sår eller annat som kan behandlas så se till att behandlingen startar omedelbart. Ju tidigare behandlingen startar desto mindre är risken för svåra komplikationer. Att ignorera en infektion i foten kan leda till att den senare behöver amputeras.

Var noggrann med fötterna och fothygienen

Undersök dina fötter varje dag. Försök bedöma hur känseln är i fötterna. Om känseln är nedsatt så kommer du med stor sannolikhet inte känna när du har grus i skorna. Bland personer med diabetes som behöver amputera så är det vanligt att såret på foten börjat som ett litet skavsår eller dylikt. Lita aldrig på att din känsel kommer avslöja sår och skador på fötterna, eftersom din känsel kan vara nedsatt. Se därför alltid till att titta på fötterna och be någon annan titta på de områden du inte kan se (alternativt använd en spegel).

Torr hud, skador, blåsor, inflammerade (röda) hudpartier skall uppmärksammas. Nageltrång och nagelinfektioner skall behandlas tidigt. Om huden är torr kan du använda fuktande creme och det behöver absolut inte vara någon dyr kräm. Rengör fötterna noggrant efter aktiviteter ute och torka fötterna noggrant om de är blöta.

Om du har problem med neuropati kan du behöva särskilda skor. Dessa skor bekostas av din vårdgivare.

Övrigt

Det är tänkbart att blodtrycket och blodfetterna också är av betydelse för neuropati. Noggrann kontroll av blodtryck och kolesterolsänkande läkemedel kan därför vara av potentiell nytta.

Hur behandlar man symptom på neuropati, t ex smärta?

Det finns flera läkemedel som kan minska smärtorna och övriga symptom vid perifer neuropati. Prata med din vårdgivare idag för att undersöka om dessa läkemedel är lämpliga för dig.

Autonom neuropati: skador på nerver till organ, blodkärl och körtlar

Autonoma nerver är de som vi människor inte kan styra. Dessa nerver går bland annat till hjärtat, blodkärlen, lungorna, ögonen, urinorganen och mag-tarmkanalen. Om man får neuropati i dessa nerver så försämras regleringen av dessa organ. Om hjärtats nerver drabbas så kan det leda till att man får sämre kondition, blodtrycksfall, högre blodtryck (särskilt nattetid), syrebrist i hjärtat, hög puls eller låg puls. Ytterligare exempel på autonoma nerver och neuropati följer:

• När urinblåsan är full och vi skall kissa så aktiveras nerver som gör att urinblåsan drar ihop sig, så vi kan urinera. Om man får neuropati i nerverna som går till urinblåsan kan den bli paralyserad. Då kan urinblåsan inte längre dra ihop sig normalt och det blir svårare att tömma urinblåsan.
• Nerver som går till könsorganet behövs för att män skall få erektion. Neuropati i dessa nerver leder till att män med diabetes inte kan få erektion. Detta kallas erektil dysfunktion.
• Mag-tarmkanalen är mycket rikligt försörjd av nerver. Om dessa nerver skadas så störs funktion i dessa organ. Detta leder till diarré som oftast uppkommer nattetid. Det kan dock även leda till förstoppning.
• Om neuropati drabbar nerverna till magsäcken så får den svårare att dra ihop och tömma sig. Då kan maten samlas i magsäcken tills man blir illamående och kräks. Detta tillstånd, då magsäcken inte kan tömmas normalt, kallas gastropares. Oftast lyckas magsäcken tömma sig till sist men det går långsammare än normalt.

Här är de vanligaste tecknen / symptomen på autonom neuropati:

• Man känner inte av lågt blodsocker lika mycket som man gjorde förr (hypoglykemier ger mindre symptom).
• Urinblåsan fungerar sämre, vilket gör att man oftare får urinvägsinfektion, urinstämma eller inkontinens.
• Förstoppning, diarré eller båda.
• Magsäcken töms långsammare (gastropares) vilket leder till yrsel, kräkningar och nedsatt aptit.
• Det kan bli svårare att svälja
• Vaginan blir inte lika fuktig och därmed blir de svårare att genomföra samlag.
• Man kan svettas mer eller mindre än normal.
• Blodtrycket kan inte regleras lika bra, vilket kan leda till blodtrycksfall när man reser sig upp och då får man yrsel eller så svimmar man i värsta fall.
• Reglering av kroppstemperaturen blir sämre.
• Ögonen får svårare att anpassa sig till mörker.
• Man kan ha onormalt hög puls när man vilar.

Alla symptom på autonom neuropati

Om du har något av nedanstående symptom är det viktigt att du berättar detta för din vårdgivare

Symptom från mag-tarmkanalen

• Besvär med matsmältningen. Halsbränna.
• Illamående och kräkningar vid intag av fast föda.
• Känsla av att maten inte lämnar magen
• Man känner sig uppsvälld efter måltider.
• Man blir mätt tidigt.
• Diarré. Förstoppning.
• Blodsocker stiger långsammare efter måltid.

Symptom från urinvägarna

• Upprepade infektioner i urinblåsan (urinvägsinfektion).
• Svårt att kontrollera urinblåsan. Svårt att tömma den.
• Man känner inte att man behöver kissa, även när blåsan är full.
• Man urinerar antingen oftare eller mer sällan än vanligt.

Symptom från könsorganen

• Män får svårigheter att få erektion.
• Kvinnor får svårare att uppleva orgasm. Kvinnor får också torra slemhinnor vaginalt.

Symptom från hjärta och kärl

• Man blir yr när man reser sig upp snabbt.
• Man kan svimma om man reser sig upp snabbt.
• Man har hög puls även i vila.

Symptom som berör förmågan att känna av lågt blodsocker (hypoglykemi)

• Kroppens varningssignaler vid lågt blodsocker blir mindre kännbara. Man känner alltså inte att man har hypoglykemi, vilket är farligt.

Svettkörtlarna

• Man svettas mycket, särskilt på kvällen och under måltider.
• Man kan också svettas mindre, även när man är väldigt varm.
• Huden blir torr och svettas inte.

Ögonen

• Det blir svårare för ögonen att anpassa sig till mörka och ljusa rum. Körning under natten blir svårare.

Behandling av autonom neuropati

Om du redan har neuropati så kan du få hjälp på flera vis. Vid gastropares kan du exempelvis få hjälp av en dietist för att hitta lämplig kost. Det finns läkemedel som minskar diarré. Erektil dysfunktion kan behandlas med både läkemedel och apparater.

Allt är inte neuropati

Många av ovanstående symptom kan även förekomma vid andra sjukdomar som kräver annan behandling. Man får därför aldrig tro att dessa symptom alltid är neuropati. Exempelvis kan diarré, förstoppning och smärtor i magen förekomma vid tumörer i magen. Det är viktigt att du berättar för din vårdgivare vilka symptom du har, så att den kan ta ställning till lämplig utredning.