Riskfaktorer för diabetes
Riskfaktorer som bidrar till utvecklingen av diabetes
Det finns tre huvudtyper av diabetes:
Vid alla tre typer av diabetes så kan din kropp antingen inte tillverka eller använda sig av hormonet insulin. En stor andel av personerna med diabetes vet inte om att de har sjukdomen.
Typ 1 diabetes är en sjukdom som oftast drabbar yngre och tros bero på en autoimmun reaktion, vilket innebär att att kroppens egna immunceller attackerar våra insulinproducerande celler och förstör dessa. Antalet insulinproducerande celler sjunker och kroppen får till slut insulinbrist.
Ärftlighet verkar vara en viktig faktor för typ 1 diabetes, men även typ 2 diabetes. Om du har släktingar med diabetes är risken högre för att du också utvecklar tillståndet. Vissa menar att virus- eller bakterieinfektioner kan utlösa en immunreaktion som leder till förstörelse av våra insulinproducerande celler.
Övervikt och fetma är nog de främsta orsakerna till typ 2 diabetes. Nedsatt glukostolerans som är ett förstadium till typ 2 diabetes innebär att kroppen blir sämre på att hantera socker i blodet än en frisk person. Nedsatt glukostolerans är också riskfaktor för fetma, insulinresistens och prediabetes.
Typ 2 diabetes drabbar oftast äldre personer som är över 40 års ålder men eftersom förekomsten av fema har ökat kraftig hos yngre så ses nu en tillväxt av unga personer med typ 2 diabetes.
Etnisk bakgrund påverkar risken att utveckla diabetes. Sjukdomen förekommer oftare i latinamerika, bland afroamerikaner, indianer och asiatiska-amerikaner. En stillasittande livsstil är också starkt kopplat till typ 2 diabetes och innebär att man tränar mindre än tre gånger i veckan.
Stigande ålder är också en riskfaktor och det verkar som att risken stiger först när personen passerar 45 års ålder.
Riskfaktorer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom
- Högt blodtryck (Hypertoni)
- Höga blodfetter (Hyperlipidemi)
- Rökning
- Övervikt/fetma
- Stillasittande livsstil
- Dåliga matvanor
- Arvsmassa (genetik)
- Stress
- Sömn
- Alkohol
- Ålder
Vad påverkar sockernivåer i ditt blod?
Det är viktigt att veta vad som kan orsaka att ditt blodsocker stiger eller sjunker.
Tillstånd som leder till förhöjt blodsocker:
- En måltid eller snack med mycket kolhydrater
- Fysisk inaktivitet
- Biverkningar från läkemedel
- Infektioner eller andra sjukdomstillstånd
- Förändrade hormonnivåer
- Stress
Orsaker till blodsockerfall:
- En måltid eller snack med väldigt låg halt kolhydrater
- Ökad fysisk aktivitet
- Biverkningar från olika läkemedel
- Hoppat över måltid eller snack
Bra levnadsvanor
De vanligaste sjukdomarna har en koppling till våra levnadsvanor. Att förändra dessa levnadsvanor kan därför ge dig positiva hälsoeffekter.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet har en positiv effekt på kroppens insulinproduktion vilket leder till en förbättring av sockernivåerna i blodet. Stillasittande livsstil ökar risken för övervikt, bukfetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
I princip alla former av fysisk aktivitet påverkar din hälsa på ett bra sätt och regelbunden träning kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa. Att röra på dig leder oftast till att du mår bättre och känner dig starkare.
Personer som tränar regelbundet har bättre blodcirkulation vilket gör att cellerna i kroppen kan ta upp mer syre. Kroppen blir bättre på att ta hand om blodsocker, blodfetter och olika stresshormoner. Det leder till bättre sömn.
Även hjärnan påverkas positivt av fysisik aktivitet, ångest- och depressionstillstånd förbättrad, smärta och koncentrationssvårigheter blir mindre.
En vuxen person rekommenderas att vara fysiskt aktiv minst 150 minuter i veckan. Fysisk aktivitet med måttlig intensitet innebär att du rör dig så att du blir varm och att din puls och andning ökar.
Du kan också få en skriftlig ordination om hur du kan öka din fysiska aktivitet, det kallas för fysisk aktivitet på recept (FaR). All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården kan ordinera FaR.
Matvanor
Genom hälsosam mat kan du bromsa eller stoppa prediabetes. Det är därför viktigt att funderar över vad du kan förändra när det gäller dina matvanor. Näringsämnen som vi får i oss genom maten är kolhydrater, fett och protein.
Kolhydrater bryts ner till socker (glukos) i kroppen och höjer därmed sockernivåerna i blodet. Det finns långsamma och snabba kolhydrater. Kolhydrater som höjer sockernivåerna i blodet långsamt är grönsaker, bönor, ärter, linser, bär och nötter. Kolhydrater som snabbt höjer sockernivåerna i blodet är exemeplvis söta drycker som läsk, godis, bakverk och glass.
Det finns olika typer av fett i maten vi äter, mättat, omättat och fletomättat. Mättat fett som du bör äta mindre av finns huvudskaligen i livsmedel som smör, ost och kött. Omättat och fleromättat fett fins i oljor som margarin, fisk, nötter. Vissade av dessa fetter är bra för kroppen.
Protein höjer knappast sockernivåerna i blodet och livsmedel som är rika på protein är kött, fisk, ägg, bönor och linser samt mjölkprodukter.
Rökning och snusning
Nikotin är det ämne som gör att man blir beroende av cigerettrökning och snus. Nikotinet påverkar beroendecentrum i hjärnan som gör att man måste tillföra nikotin för att inte få abstinensbesvär. När man person röker och drar ner cigarettrök i lungorna kommer skadliga ämnen som finns i röken ut i blodet, många av dessa ämnen kan orsaka cancer, lung- samt hjärt- och kärlsjukdom.
Dessutom verkar det kroppsegna insulinet att fungera sämre när man röker. Att snusa är också farligt då det tros innehålla cancerframkallande ämnen.
Alkohol
Alkohol innehåller mycket kalorier och socker (kolhydrater) som påverkar din vikt och höjer ditt blodsocker. För att avgöra om en person dricker för mycket alkohol brukar man använda sig av standardglas. Ett standardglas motsvarar 15 cl vin eller 33 cl starköl, 50 cl cider, 50 cl folköl, 8 cl starkvin, 4 cl starksprit.
Riskbruk anges i mängd alkohol (standardglas) en person dricker per vecka. Riskbruk anses föreligga om en man dricker mer än 14 standardglas per vecka och en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka.
Stress
Man skiljer på olika typer av stress eftersom kroppen reagerar olika på dessa stressreaktioner. Vid en kortvarig stress hamnar kroppen i ett tillstånd som oftast inte är skadligt för kroppen men om du är utsatt för stress under längre tid kan det påverka din hälsa. Vid stress ökar mängden kortistol i blodet som leder till förhöjt blodsocker, förhöjt blodtryck, minnesproblematik och koncentrationssvårigheter.
Sömn
En god sömn är nödvändig för att hjärnan och kroppen ska kunna återhämta sig. Sömnbehovet är individuellt men det är vanligt att en person sover mellan sex till nio timmar per natt. Sömnen har olika faser och du sover ibland djupare och ibland ytligare. De vanligaste orsaker till sömnbesvären är stress och oro. Genomgå en medicinsk undersökning om du misstänker att du har sömnapné (andningsuppehåll under sömnen), vilket man tror orsakar nedsatt insulinkänslighet.
Ålder
Stigande ålder är nog en av de starkaste riskfaktorerna för typ 2 diabetes. Det finns flera hypoteser om varför typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom är kopplat till stigande ålder, vissa menar att cellerna energiverk (mitokondrierna) fungerar sämre, att ämnesomsättningen av blodfetter hanteras sämre och att biokemiska restprodukter skadar cellen inutifriån.
Innan såg man att typ 2 diabetes förekom oftast bland individer som var 40 år eller äldre, numera förekommer sjukdomen även bland yngre. Det beror troligtvis på den stigande förekomsten av fetma bland yngre. Forskning visar att nästan hälften av alla med sjukdomen är äldre än 65 år.
Kaffe och diabetes
Studier om koffein och diabetes är intressanta. Flera stora befolkningsstudier har försökt studera detta och kommit fram till att högt kaffeintag var associerat med lägre risk för typ 2 diabetes. Däremot ser man att vissa varianter av kaffe kan leda till stigande blodsocker och att insulinnivåerna ökar.
En studie som undersöka utsöndringen av insulin och kaffe visade att de som drack kaffe hade mer insulin i blodcirkulationen vid fasta. Kom ihåg att höga insulinnivåer i blodet är skadligt för kroppen.
Genetik och diabetes
Ärftligheten för diabetes är komplex. Vissa människor har större sannolikhet att utveckla diabetes än andra. Typ 1 diabetes och typ 2 diabetes beror på olika orsaker. Men två faktorer är viktiga i båda, miljö och gener. Endast gener är inte tillräckligt.
Ett bevis på detta är identiska tvillingar. Identiska tvillingar har identiska gener. Men när en av tvillingarna har typ 1 diabetes, får den andra sjukdomen vid ungefär 50 % av tillfällena. Typ 2 diabetes har en starkare ärftlig koppling än typ 1 diabetes. Flera människor har troligtvis “riskgener” för typ 2 diabetes, vilket innebär att deras risk att utveckla sjukdomen är högre. I rätt miljö kan människor med riskgener troligtvis utveckla typ 2 diabetes.
Viktiga riskfaktorer
Sammanfattningsvis så gäller att stigande ålder, fetma, övervikt, stillasittande livsstil och dåliga kostvanor är de vanligaste och troligtvis de viktigaste riskfaktorer för att utveckla typ 2 diabetes.
De viktigaste riskfaktorerna för personer som har typ 2 diabetes är följande:
- Långtidsblodsocker (HbA1c)
- Högt blodtryck (hypertoni)
- Höga blodfetter (hyperlipidemi)
- Rökning
- Dålig njurfunktion
