Nyhetsbrev

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Sektioner

Dr Malin Larsson

Allt om sömnapné (obstruktiv sömnapné, sömnapnésyndrom): symtom, behandling (CPAP), utredning

Sömnapné innebär att man har andningsuppehåll under sömnen och detta är både besvärligt och skadligt. Sömnapné är vanligt och diagnosen kräver att man gör en särskild utredning. Det finns lyckligtvis bra behandlingar idag. Här kan du läsa om orsaker, symtom, tecken, utredning och behandling av sömnapné.

Innehåll

Vad är sömnapné?

Apné är den medicinska termen för andningsuppehåll. Apné betyder helt enkelt att man inte andas och sömnapné innebär att man inte andas under sömnen. Personer som har sömnapné drabbas av kortare eller längre perioder med andningsuppehåll under natten när de sover. Sömnapnésyndrom innebär att man utöver sömnapné har en eller flera andra riskfaktorer eller symtom som är förknippade med sömnapné. Tyvärr är sömnapné både vanligt och skadligt. Sömnapné bidrar till flera potentiellt allvarliga tillstånd som hypertoni (högt blodtryck), övervikt, diabetes, stroke och depression.

Sömnapné innebär att man har korta, upprepade andningsuppehåll när man sover. I dagsläget finns flera utredningar och effektiva behandlingar för att hjälpa personer med sömnapné.

Definition av sömnapné och obstruktiv sömnapné (OSA)

Sömnapné är en sjukdom som innebär att man får korta, upprepade andningsuppehåll när man sover. Den vanligaste typen kallas obstruktiv sömnapné (OSA). Oftast beror sjukdomen på att tungan faller bakåt i svalget och blockerar luftvägen. Andningsuppehållen leder till att man blir trött på dagarna och inte sällan somnar man under dagen. Idag finns effektiva behandlingar som gör att andningen nattetid kan bli väldigt mycket bättre.

Riskfaktorer för obstruktiv sömnapné

Det finns flera riskfaktorer för obstruktiv sömnapné. Dessa är som följer:

Sömnapné anses vara en sjukdom eftersom tillståndet är förknippat med ökad förekomst av hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, metabola komplikationer (övervikt och diabetes) samt förtida död. Personer med sömnapné har alltså en minskad förväntad livslängd. I dagsläget tror man detta beror på deras ansamling av riskfaktorer, andra sjukdomar och själva sömnapnén.

Symtom på sömnapné

  • Andningsuppehåll under natten.
  • Snarkningar under sömnen.
  • Trötthet under dagen.
  • Plötsliga sömnattacker under dagen.
  • Mental tröghet och utmattning.
  • Kognitiva besvär (man tänker inte lika klart och snabbt som man brukar).
  • Koncentrationssvårigheter (dagtid).
  • Humörsvängningar (dagtid).
  • Huvudvärk när man vaknar.
  • Klumpkänsla i halsen på morgonen.
  • Man vaknar på natten och är kissnödig.
  • Muntorrhet på morgonen.
  • Nattlig hosta.

Vid sömnapné brukar själva andningsuppehållet vara 20 till 30 sekunder men ibland kan de överstiga 60 sekunder. Andningsuppehållet måste föreligga i minst 10 sekunder för att klassificeras som ett andningsuppehåll. Observera att alla snarkningar inte är högljudda utan ibland är de diskreta.

Det kan vara svårt att avgöra om du har sömnapné. Det kan hjälpa att be någon att stanna hos dig medan du sover så att de kan uppmärksamma om du har andningsuppehåll eller snarkar. 

Orsaker till sömnapné

Sömnapné uppstår om luftvägarna blir för små när du sover. Om luftvägen är för liten så kan du inte andas ordentligt. Vid sömnapné tenderar luftvägen att stängas av helt. Detta kallas luftvägsobstruktion och det leder till kompletta andningsuppehåll som varar kortare eller längre tid. Vid andningsuppehåll sjunker syrgashalten (syrgasmättnad) i blodet och då reagerar kroppen genom att frisätta stresshormonet adrenalin som gör att pulsen och blodtrycket stiger. Detta gör att du vaknar till en kort stund, återfår din luftväg och kan andas igen, varvid syrgashalten stiger igen. Man minns inte att man vaknat efter man fortfarande sover ytligt. Men man blir trött under dagen eftersom sömnkvaliteten är kraftigt försämrad.

Det finns två varianter av sömnapné:

  • Obstruktiv sömnapné (OSA), som beror på obstruktion (tilltäppning) av luftvägen. Detta är den vanligaste formen av sömnapné.
  • Central sömnapné, som beror på en sjukdom i hjärnan. Mekanismerna bakom central sömnapné är väsentligen okända.

Hur vanligt är sömnapné?

Sömnapné förekommer i alla åldrar men är vanligast bland individer som är 50-70 år. En stor del av befolkningen har däremot flera andningsuppehåll varje timma under sömnen. Dessa apnéer räknas inte som sömnapne. Det är först när man har ≥15 andningsuppehåll varje timme som man uppfyller kriterierna för obstruktiv sömnapné.

Drygt 300-000 till 400.000 svenskar har sömnapné. Tillståndet är nästan dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Eftersom befolkningen ökar i kroppsvikt så ökar även förekomsten av sömnapné. Sömnapné är betydligt vanligare bland överviktiga och personer med diabetes typ 2.

Bör du söka vård?

Personer som upplever symtom och känner att det påverkar dem under dagtid borde kontakta sjukvården för att påbörja en utredning och möjligtvis behandling om indicerat. Sömnapné kan vara allvarligt om den inte diagnostiseras och behandlas. Det är svårt att identifiera symtomen hos sig själv men oftast kan en partner eller anhörig uppleva att personen har flera andningsuppehåll under natten och den drabbade upplever symtom under dagtid såsom koncentrationssvårigheter, trötthet, humörsvängningar, muntorrhet och kognitiv dysfunktion. Kontakta din vårdcentral om du misstänker sömnapné, ibland kan du direkt kontakta den mottagning som utreder sömnbesvär.

Utredning av misstänkt sömnapné

Om du eller någon annan misstänker att du har sömnapné bör du bli remitterad till en specialistmottagning för utredning. En specialistläkare kan genomföra flera olika undersökningar, inklusive registrering av din sömn. Detta görs på ett sömnlaboratorium, vilket brukar vara på ett sjukhus eller annan mottagning där utrustningen finns. I vissa fall kan du få med utrustning hem och sova med utrustningen hemma, varefter läkaren tar in och analyserar resultaten.

Den vanligaste och bästa undersökningen är en sömnregistrering. Den kan fastställa om och hur ofta du har andningsuppehåll under natten, samt om dessa påverkar syrgasmättnaden i blodet. I dagsläget finns sömnlaboratorier ofta i anslutning till lungmedicinsk klinik eller ÖNH-klinik (Öron Näsa Hals).

Utredning i hemmet

Vid utredning hemma får du med en maskin som registrerar luftflödet genom näsan och munnen under natten. Maskinen registrerar även andningsrörelser och blodets syresättning (syrgasmättnad). Undersökningen är enkel och gör det möjligt för dig att undersökas i ditt eget hem, i din egen säng.

Kriterier för diagnosen sömnapné

För att bedöma graden av sömnapné lägger man ihop summan av alla episoder med andningsuppehåll (apnéer och hypopnéer) och dividerar med antalet timmars sömn. Då får man ett index som normalt ska vara mindre än 5. Även tröttheten under dagen tas med i beräkningen.

Här nedan anges kriterier för olika grader av sömnapné:

  • Normalt AHI-index är mindre än 5
  • Mild sömnapné: AHI-index mellan 5 och 15
  • Måttlig sömnapné: AHI-index mellan 15 och 30
  • Grav sömnapné: AHI-index över 30

Behandling av sömnapné

Mild sömnapné behöver inte alltid behandling. Vid behandling är det vanligast att man använder en maskin som kallas CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Som regel är CPAP gratis för dig som har sömnapné.

Behandling med CPAP

En CPAP pumpar försiktigt luft i en mask som du bär över munnen eller näsan medan du sover. Detta är den mest effektiva behandlingen om du har sömnapné. CPAP gör att lufttrycket i masken är högt vilket gör att andningsvägen hålls öppen under hela andningscykeln. CPAP har följande effekter:

  • Förbättrar andningen medan du sover
  • Förbättrar kvaliteten på din sömn och hjälper dig att känna dig mindre trött
  • Minskar risken för problem kopplade till sömnapné (som högt blodtryck)

Användning av CPAP kan upplevas konstigt eller besvärligt i början. De flesta maskiner låter men det går att uthärda, även för eventuell partner. CPAP skall användas varje kväll. Ju mer du använder den, desto bättre blir effekten.

Många som använder CPAP upplever att det tar tid att vänja sig vid en CPAP och det kan upplevas obehagligt i början. Besvär med torra slemhinnor i svalg och näsgång är vanligt men går att uthärda i de flesta fall.

Andra behandlingar för sömnapné

Dessa behandlingar kan vara minst lika viktiga och effektiva som CPAP:

  • Gå ner i vikt om du är överviktig
  • Överviktskirurgi (fetmaoperation, gastric bypass)
  • Undvik att sova på ryggen.
  • Rökstopp – Sluta röka!
  • Använd sömn- eller bettskena som drar fram underkäken under sömnen. Detta minskar risken för att den mjuka gommen och tungan täpper till luftvägar under natten. 
  • Det kan finnas kirurgiska ingrepp som underlättar andningen (t ex borttagande av stora tonsiller, tonsillektomi).
  • Drick inte för mycket alkohol, särskilt strax innan du somnar.
  • Undvik sömntabletter; de kan förvärra din sömnapné.

Hos barn är det vanligt att man opererar bort halsmandlar och körtlar bakom näsan.

Sjukdomar som är associerat med sömnapné

Utan behandling kan sömnapné orsaka flera sjukdomstillstånd som är farliga exempelvis:

  • Högt blodtryck
  • Ökar risken för stroke
  • Depression
  • Fetma
  • Diabetes
  • Hjärtinfarkt (hjärtattack)
  • Ökad risk för olyckor (trafikolyckor och andra olyckor).
  • Koncentrationssvårigheter i arbete, skola, socialt liv och familjeliv
5/5 (3 Reviews)

Sveriges viktigaste nyhetsbrev

Få det senaste inom diabetes, med fokus på behandling, nyheter, forskning, vården och livet med diabetes, helt kostnadsfritt.