Allt om typ 1 diabetes: orsaker, symptom, prognos, komplikationer & behandling

Typ 1 diabetes: orsaker, symptom, prognos, komplikationer och behandling av vår näst vanliga autoimmuna barnsjukdom

Vad är typ 1 diabetes?

Typ 1 diabetes är vår näst vanligaste autoimmuna barnsjukdom och den näst vanligaste formen av diabetes. Sjukdomen beror på en autoimmun reaktion mot kroppens pankreatiska βeta-celler, dvs. kroppens egna immunceller attackerar särskilda celler i bukspottskörteln (beta-celler) som tillverkar hormonet insulin. Insulin utsöndras vanligtvis till blodet som svar på förhöjda sockernivåer men insulin har flera andra viktiga egenskaper utöver blodsockermetabolismen.

Den bakomliggande orsaken till typ 1 diabetes är inte fullständig förstådd men orsaken till sjukdomen tros bero på en immunreaktion där kroppens T-celler attackerar beta-cellerna och orsakar en fullständig destruktion av dessa, detta leder till att individen behöver extern tillförsel av insulin antingen via insulinsprutor eller insulinpump. Typ 1 diabetes är vår näst vanligaste form av diabetes.

Vetenskapliga studier har visat att redan flera månader till år innan en individ utvecklar typ 1 diabetes så noteras förhöjda nivåer av särskilda proteiner som heter autoantikroppar som binder till beta-cellerna och ”lurar” vårt immunförsvar till att attackera dessa beta-celler, anledningen och den utlösande faktorn till detta är fortfarande okänt. Det finns troligtvis flera olika autoantikroppar som aktiveras innan sjukdomen utvecklas, de autoantikroppar som aktiveras först beror troligtvis på flera olika faktorer, dels miljön men även genetiska faktorer.

Än finns inget botemedel mot typ 1 diabetes och personer med sjukdomen är beroende av livslånga behandling med insulin. Flera nya behandlingsmetoder finns tillgängliga för individer med typ 1 diabetes, såsom insulinpumpar, kontinuerlig glukosövervakning och hybrid-slutna system. Befolkningsstudier visar bestämt att intensiv kontroll av blodsockernivåer (HbA1c) leder till kraftig minskning av hjärt-kärlsjukdomar och risken för diabetesrelaterade komplikationer (Läs Komplikationer av typ 1 diabetes) har minskat kraftigt de senaste 20 åren fast det finns fortfarande en förhöjd risk för komplikationer.

 

Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom: kroppens egna immunförsvar angriper bukspottkörteln

Typ 1 diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av insulinbrist och ökande blodsockernivåer (hyperglykemi) som uppstår till följd av dysfunktionella pankreatiska βeta-celler.1-3 Typ 1 diabetes är en av våra vanligaste endokrina och metabola tillstånd som uppstår i barndomen. Flera vetenskapliga studier har visat att autoantikroppar uppstår vid typ 1 diabetes, autoantikroppar är antikroppar som kroppen bildar mot sina egna vävnader och är oftast ett tecken på en autoimmun sjukdom.

För de allra flest patienter (70-90 %) uppstår förlusten av beta-celler pga en autoimmun reaktion, men en mindre andel av dessa patienter har inga påvisbara autoantikroppar eller någon detekterbar immunreaktion kring beta-cellerna (insulitis) som kan förklara utvecklingen av typ 1 diabetes, den utlösande faktorn till diabetes hos dessa individer är inte helt känd och därför heter den formen idiopatisk typ 1b-diabetes och denna typ av diabetes har troligtvis en stark genetisk komponent.

I denna artikel kommer vi endast att beskriva den form av typ 1 diabetes som orsakats av en autoimmun reaktion. De autoantikroppar som är stegrade vid uppkomsten av typ 1 diabetes anses inte vara den utlösande orsaken men deras förhöjda koncentrationer tros vara en markör för immunreaktionen. De autoantikroppar som vanligtvis är förhöjda vid typ 1 diabetes binder antingen till insulin eller beta-cellerna (65 kDa glutamic acid dexarbocylase eller GAD65), insulinoma-associated protein 2 (IA-2) eller zinc transporter 8 (ZNT8).

Flera forskare misstänker att sjukdomsutvecklingen vid typ 1 diabetes pågår under en längre tid och ger upphov till symptom först efter flera år när personen förlorat en betydande andel av sina beta-celler. Numera är det även välkänt att en individ i vissa fall har flera olika autoantikroppar i blodet samtidigt, detta leder till en progressiv försämring och minskning av antalet beta-celler, så småningom påverkas insulinutsöndringen och blodsockernivåerna stiger (hyperglykemi), till slut utvecklas typ 1 diabetes.

 

En mikroskopisk bild av våra insulinproducerande celler och immunreaktionen kring cellerna som ses vid uppkomsten av typ 1 diabetes Färgerna symobliserar insulin, glukagon och GAD65.

En mikroskopisk bild av våra insulinproducerande celler och immunreaktionen kring cellerna som ses vid uppkomsten av typ 1 diabetes Färgerna symobliserar insulinglucagon och GAD65

 

Hur vanligt är typ 1 diabetes?

Typ 1 diabetes är en sällsynt sjukdom som blev vanlig

Enligt Internationella Diabetesförbundet har ca 10 % av den vuxna befolkningen i hela världen diabetes och 10-15 % av dessa individer har typ 1 diabetes. Typ 1 diabetes är den näst vanligaste diabetestypen, mer än 500,000 individer < 15 års ålder har diabetes runtom i världen, nästan 90,000 barn diagnostiseras med typ 1 diabetes varje år runtom i världen.4

Befolkningsstudier visar att det årliga insjuknandet i typ 1 diabetes bland barn är högst i de skandinaviska länderna följt av Storbritannien, Nordamerika, Australien och Saudiarabien. Insjuknandet är mycket lägre i asiatiska länder som Kina, Korea och Japan. Anledningen till denna variation är fortfarande inte fullständigt förklarad men kan vara relaterad till genetiska predispositioner, miljö och livsstilsfaktorer.

Forskare tror att typ 1 diabetes orsakas av både faktorer som genetik och miljö eftersom att genetiska mutationer hos vissa i befolkningen inte leder till sjukdomsdebut medan en likadan genmutation inte alltid orsakar genombrott av sjukdomen i en annan befolkning.5

En befolkningsstudie som undersökte unga individer från Finland och Ryssland med samma ”genetiska risk” för utveckling av typ 1 diabetes visade att barnen från Ryssland hade en lägre risk att utveckla typ 1 diabetes om de drabbats av färre infektioner medan barn i Finland med samma ”genetiska risk” hade betydligt högre risk att drabbas av typ 1 diabetes om de drabbats av många bakteriella/virus orsakade infektioner. Det är av denna anledning som teorin om virus/infektion som utlösande orsak till autoimmunitet tillkommit.6

Insjuknandet är högst mellan åldrarna 12-14 år. Forskare har även observerat att individer med typ 2 diabetes kan utveckla förhöjda nivåer av olika autoantikroppar som vanligtvis ses vid typ 1 diabetes. Dessa fynd har gett upphov till flera andra hypoteser, exempelvis att typ 1 diabetes kan utvecklas i äldre år, att sjukdom i vissa fall har ett långsammare insjuknande och att våra nuvarande definitioner av diabetes är otillräckliga eftersom att sjukdomen demonstrerar en enorm variation bland individer.7

Studier visat att de som drabbats av diabetes i vuxen ålder och som även har autoantikroppar närvarande utvecklar en mer progressiv diabetes sjukdom och kräver insulin behandling som tillägg till tablettbehandling efter kortare duration med sjukdomen än jämnåriga individer med diabetes och avsaknad av autoantikroppar.24-26 Detta leder till att klassificeringen blir svårare hos vissa äldre individer som utvecklar diabetes.

Det är ungefär lika många insjuknanden mellan båda könen men det har observerats att tjejer insjuknar tidigare än killar, detta tros bero på att flickor kommer in i puberteten tidigare.8,9 Efter puberteten minskar insjuknandet hos tjejer men fortsätter att stiga för killar upp till 29-35 års ålder. Vid 20 års ålder och framåt är dubbelt så många killar som diagnostiserade med typ 1 diabetes jämfört med tjejer.

 

Världskarta som visar årliga insjuknandet av typ 1 diabetes hos personer som är 0-14 år. Som framgår av bilden är typ 1 diabetes vanligaste i västerländska länder. Allra vanligast är typ 1 diabetes i Sverige, Finland och den italienska ön Sardinien.

Världskarta som visar årliga insjuknandet av typ 1 diabetes hos personer som är 0-14 år. Som framgår av bilden är typ 1 diabetes vanligaste i västerländska länder. Allra vanligast är typ 1 diabetes i Sverige, Finland och den italienska ön Sardinien.

 

Autoantikroppar vid typ 1 diabetes: immunförsvaret angriper beta-cellerna och förstör de så att insulin inte kan tillverkas

Antikroppar är proteiner som binder till främmande ämnen i kroppen och ”markerar” dessa för immuncellerna som cirkulerar i kroppen. En autoantikropp är en antikropp som kroppen bildar mot sina egna vävnade, vilket resulterar i en immunreaktion mot vävnaden, eller autoimmunreaktion. Forskning kring autoantikroppar har ökat sen man noterat att dessa proteiner är förhöjda vid utvecklingen av typ 1 diabetes, de flesta autoantikroppar fäster till insulin eller GAD som är ett enzym i beta-cellerna (glutamic acid decarboxylase 65 kDa, GAD65).

Alla individer med förhöjda nivåer av insulinspecifika autoantikroppar utvecklar inte sjukdomen men dessa biomarkörer stiger långt innan sjukdomen utvecklas och ju fler beta-cells specifika autoantikroppar som en individ har, desto större är risken att personen utvecklar typ 1 diabetes.

Förhoppningsvis kan ökad förståelse om de utlösande faktorer som initierar skapandet och frisättningen av beta-cells speficika autoantikroppar identifieras då det troligtvis kommer leda till bättre förståelse om sjukdomen, de bakomliggande orsakerna till att sjukdomen och förhoppningsvis bättre behandling.

Epidemiologiska studier visar att 2 eller fler autoantikroppar kraftigt ökar risken jämfört med bara en autoantikropp.10 Eftersom att vi ännu inte kan tolka risk sambandet mellan dessa autoantikroppar så används de inte i screenings syfte för sjukdomen.

 

En studie har däremot visat att individer som har 1, 2 och 3 autoantikroppar har 11%, 36% och 47% risk att utveckla typ 1 diabetes inom 5 år efter det att autoantikropparna observerats i blodet.11 I flera studier observerades det att barn med hög-risk för typ 1 diabetes och flera autoantikroppar hade 44 %, 70% och 84% risk att utveckla typ 1 diabetes efter 5, 10 och 15 års uppföljningen.10

Risken verkar stiga med lite mer än 10% årligen hos individer med uppmätbara autoantikroppar. Utvecklingen av typ 1 diabetes är något snabbare hos tjejer än hos killar med samma nivåer av autoantikroppar. En studie som heter TrialNet har rapporterat att autoantikroppar förekommer hos 5% av alla familjemedlemmar till en individ med typ 1 diabetes.12

Flera grupper har även studerat förekomsten av autoantikroppar hos en frisk vuxen befolkning och noterat att förekomsten av autoantikroppen GAD65 var 1.1% och för IA-2 0.8% hos personer som aldrig utvecklar typ 1 diabetes. Dessa studier observerade även att koncentrationen av autoantikropparna minskade med ökande ålder utan att påverka risken att utveckla typ 1 diabetes.

En studie visade att individer som utvecklade typ 1 diabetes innan 6 års ålder hade förhöjda nivåer av vissa särskilda autoantikroppar redan som barn vid 6–24 månader.11 

Autoantikroppen mot insulin stiger som mest mellan 1–2 års ålder.13 När personer väl har en detekterbar autoantikropp i blodet så tillkommer oftast en till autoantikropp så småningsom, den andra autoantikroppen brukar oftast vara IA-2, IA-2β eller ZNT8. När ZNT8 tillkommer som den andra autoantikroppen så brukar risken vara kraftig förhöjd att personen faktiskt utvecklar typ 1 diabetes.

 

En illustrativ bild som visar hur immuncellerna attraheras till bukspottskörteln när autantikropparna fäster till insulin och beta-cellerna

 

Är typ 1 diabetes ärftligt?

Hur ärftlighet och gener påverkar risken att utveckla typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes är en sjukdom som beror på mutationer i flera gener men sjukdomen påverkas även av miljöfaktorer. Individer med enbart genmutationer behöver nödvändigtvis inte utveckla typ 1 diabetes eftersom penetransen för de flesta generna är låg. Tvillingar med typ 1 diabetes har ca 30% risk att båda syskon drabbas av sjukdomen, vilket ytterligare förstärker hypotesen att typ 1 diabetes har ett genetiskt samband.

En känd mutation som är förknippad med typ 1 diabetes är en mutation på kromosom 6 (HLA-DR-DQ mutationer). Dessa mutationer är vanliga bland den västerländska populationen men penetransen för generna är låg vilket gör att få insjuknar i sjukdomen, mutationer i dessa gener är dessutom associerade med utveckling av autoantikroppar mot beta-cellerna i bukspottskörteln.

Epidemiologiska studier som undersökt olika genetiska varianter som är kopplade till ökade risk för typ 1 diabetes har visat att det finns mer än 50 olika genetiska varianter utöver de ovannämnda mutationerna (HLA-komplexet på kromosom 6).14

Flera av de gener som ökar predispositionen för typ 1 diabetes uttrycks i immunceller, vilket tyder på att utvecklingen av typ 1 diabetes påverkas mycket av sådant som generellt påverkar immuncellerna i kroppen. Barn som har föräldrar med typ 1 diabetes löper större risk att drabbas av typ 1 diabetes än barn till föräldrar utan typ 1 diabetes.

Forskning från flera olika befolkningsgrupper visar att ett risken för att ett barn drabbas är 5 procent om ena föräldern har typ 1 diabetes och 10-20 procent om båda föräldrarna har sjukdomen.

Även om barn med föräldrar som har typ 1 diabetes har ökad risk att drabbas av sjukdomen så är det emellertid 90% av barnen som får typ 1 diabetes som inte har någon nära släkting med sjukdomen. Många miljöfaktorer tros ha en roll i utvecklingen av typ 1 diabetes. Om en enäggstvilling får typ 1 diabetes så är risken att den andra tvillingen drabbas någonstans mellan 20 och 50 procent. För typ 2 diabetes är samma sifrra ca 90 procent.

 

Miljöfaktorer som påverkar utvecklingen av typ 1 diabetes

Flera faktorer har föreslagits som den utlösande faktorn till autoimmunitet vid typ 1 diabetes, exempelvis virusinfektioner och olika händelser under graviditeten såsom infektioner. Dessa studier kräver alla ytterligare validering för att kunna tolka innebörden av externa faktorer och deras inverkan på utvecklingen av typ 1 diabetes.

 

Komplikationer vid typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes orsakar många komplikationer som först uppstår när individen missköter sin sjukdom genom att inte hålla koll på sina riskfaktorer, framför allt riskfaktorer som högt blodsocker, dålig njurfunktion, förhöjda blodfetter och blodtryck, aktivt cigarrettrökning och låg fysisk aktivitet. Komplikationerna delas upp i två större grupper, nämligen mikrovaskulära och makrovaskulära.

Mikrovaskulära komplikationer innefattar förändringar som uppstår i de mindre blodkärlen, dessa kärlförändringar drabbar oftast organ som ögonen (retinopati), nerver (neuropati) och njuren (nefropati). Makrovaskulära komplikationer manifesteras i större blodkärl, t ex artärer och arteriolerna, makrovaskulära komplikationer leder till kända sjukdomar som hjärtinfarkt (kranskärlsjukdom), stroke (sjukdom i hjärnans blodkärl) och även sjukdomsutveckling i våra blodkärl i benen (perifer artärsjukdom).

Läs mer om Komplikationer till typ 1 diabetes

Dessa sjukdomar är inte specifika för enbart individer med typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes utan ses även hos individer utan diabetes, men risken för mikro- och makrovaskulära sjukdomar är kraftigt förhöjd jämfört med individer utan diabetes.15 Ny forskning visar att även hjärtsvikt är en åkomma som förekommer mer hos individer med diabetes.16

Även kognitiv funktion tros påverkas av långvarigt förhöjda blodsockernivåer (hyperglykemi). Enligt studier påverkar höga blodsockernivåer framför allt de mindre kärlen som drabbar näthinnan i ögat, nerver i armar och ben samt blodkärlen i njuren (mikrovaskulära komplikationer).

Detta beror troligtvis på att cellerna i dessa strukturer har en oförmåga att nedreglera sockerupptaget. När särskilda celler exponeras för förhöjda nivåer av blodsocker och inte besitter egenskaper för att reglera upptaget av blodsocker så uppstår tillslut en överproduktion av restprodukter från sockermetabolismen och energiutvinningen i varje cell, dessa metabola restprodukterna (mROS, mitochondrial reactive oxygen species) ansamlas och är skadliga mot vävnad. 17,18

 

Komplikationer i blodkärlen till följd av typ 1 diabetes. Figures visar en mikroskopisk bild av ögonens näthinna, den röda fläcken är en blödning som beror på försvagade blodkärl.

Komplikationer i blodkärlen till följd av typ 1 diabetes. Figures visar en mikroskopisk bild av ögonens näthinna, den röda fläcken är en blödning som beror på försvagade blodkärl.

 

Monitorering av komplikationer vid typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes var oundvikligen en dödlig sjukdom före 1921, då insulinbehandling introducerades. Insulinbehandlingen minskade risken för den livshotande metabola komplikationen ketoacidos och lindrade även andra metabola störningar som är associerade med typ 1 diabetes och som uppstår vid snabb förlust av insulinproducerande beta-celler.

Numera upplever personer med typ 1 diabetes nästan enbart kroniska komplikationer exempelvis hjärt-kärlsjukdomar. Individer med typ 1 diabetes har två till fyrfaldig ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar jämfört med personer utan typ 1 diabetes, den förväntade livslängden är dessutom kortare bland individer med typ 1 diabetes, detta beror huvudsakligen på hjärt-kärlsjukdomar.

Eftersom att den förhöjda risken främst orsakas av högt blodsocker (hyperglykemi) är det viktigt att kontrollera blodsocker regelbundet genom att mäta HbA1c, som en är markör för långsiktig blodsockerkontroll (glykemisk kontroll).19

Individer med typ 1 diabetes behöver vara medvetna om innebörden av optimala nivåer för blodsocker och sträva efter bra kontroll av blodsocker samt förbättrad riskfaktor profil överlag. Sjukdomen är förknippad med stor risk för kärlförändringar i ögonen och därför bör dessa individer regelbundet genomgå en ögonbottenundersökning och laserfotokoagulering är väldigt effektivt för att förhindra utvecklingen av dessa kärlförändringar.

Kärlförändringar i njuren och förändringar av njurens förmåga att filtrera blodet leder så småningom till njursvikt (nefropati). Tillståndet diagnostiseras efter graden av protein i urinen (albuminuri), risken för hjärt-kärlsjukdomar stiger markant vid försämring av njurfunktion, dvs ökning av albuminuri. Vetenskapliga studier som baseras på individer med typ 1 diabetes visar att njurfunktion är en otroligt viktig faktor och försämrad njurfunktion är en allvarlig riskfaktor för framtida komplikationer hos personer med typ 1 diabetes.

En betydande andel av alla individer med typ 1 diabetes utvecklar försämrad njurfunktion, dvs förhöjda nivåer av albumin i urinen (makroalbuminuri) men tillståndet kan reverseras om personen sköter sin diabetessjukdom väl och optimerar nivåerna för blodsocker samt andra faktorer som högt blodtryck och blodfetter.

Dessutom förekommer förändringar i nervsystemet, framför allt i benen samt den del av nervsystemet som har hand om automatiska processer t ex som mag-tarmfunktion, cirkulationssystemet, respiration och andra funktioner, dessa tillstånd heter perifier och autonom neuropati.

Komplikationen uppstår i nerverna pga dålig blodcirkulation till nerverna och höga nivåer av blodsocker (hyperglykemi), patienten upplever detta som försämrad känsel eller nedsatt motorisk kraft i benen, även balansen försämras och håravfall syns ibland på underbenet. Till slut finns risken att individer med typ 1 diabetes utvecklar fotsår och andra komplikationer i benen som kan få förödande konsekvenser, t ex infektion eller blodpropp.

Patienter kommer ofta i kontakt med vården pga komplikationer från småkärlssjuka. Nervsystemet som styr våra autonoma funktioner tar skada från kärlsjuka vilket resulterar i störningar hos cirkulationssystem och nervsystemet som blir sämre på att kontrollera plötsliga blodtrycksförändringar vilket leder till blodtrycksfall vid kroppslägesändring (ortostatism), nervsystemet blir sämre på att kontrollera blodtrycket nattetid och hjärtats elektriska system påverkas vilket leder till hjärtklappningar och sämre förmåga att hantera variationer i hjärtfrekvens.

Dessa förändringar ses framför allt hos äldre personer och först vid uttalade kärlförändringar i kroppen. Flera gamla personer med diabetes drabbas ofta av yrsel och fallolyckor på grund av försämrad kordination och balans till följd av kärl- och nervpåverkan i benen.

För individer med typ 1 diabetes finns det tydliga bevis för att optimal kontroll av sockernivåerna i blodet är förenat med en kraftigt lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar och därför bör dessa individer eftersträva optimala nivåer av blodsocker (långtidsblodsocker, HbA1c). Av alla olika hjärt-kärlsjukdomar är det oftast kranskärlen som drabbas först, dvs blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod (kranskärlsjukdom, hjärtinfarkt).

Anledningen till detta tros bero på förhöjda nivåer av blodsocker som är särskilt skadligt för blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln och påskyndar åderförkalkningen (aterosklerotiska processen) i dessa blodkärl. Risken för åderförkalkning i hjärnans blodkärl är också förhöjd hos individer med typ 1 diabetes.

Denna bild visar ett blodkärl med ett plack (förträngning) som försämrar blod genomflödet till följd av åderförfettning (ateroskleros). Denna typen av förändringar i blodkärlen anses vara de absolut vanliga komplikationerna till följd av förhöjt blodsocker.

Denna bild visar ett blodkärl med ett plack (förträngning) som försämrar blod genomflödet till följd av åderförfettning (ateroskleros). Denna typen av förändringar i blodkärlen anses vara de absolut vanliga komplikationerna till följd av förhöjt blodsocker.

Läs mer om Åderförkalkning (ateroskleros, åderförfettning).

Behandling av typ 1 diabetes

Behandlingsmål för blodsocker (HbA1c) vid typ 1 diabetes

Under de två senaste årtionden har behandlingen vid typ 1 diabetes gått ut på att minska sockernivåerna i blodet genom tillförsel av insulin, med målet att upprätthålla sockernivåerna så nära normala fysiologiska nivåer som möjligt samtidigt som man undviker plötsliga blodsockerfall (hypoglykemi).20

I uppföljningsstudier har man även observerat att riskminskningen som uppstår till följd av förbättrad blodsockerkontroll är långvarig, och effekten håller i sig flera år efter intensiv behandling. DCCT (Diabetes control and complications trial) var den första studien som visade den tydliga effekten av att behandla högt blodsocker (hyperglykemi) hos dessa patienter.

Det amerikanska diabetesförbundet (ADA) har beslutat sig för att individer med typ 1 diabetes ska sträva efter <7,5 % medan andra organisationer har föreslagit <6,5 % eller <7 %, i Sverige är behandlingsmålen för typ 1 diabetes <52 mmol/mol (6 % mono-S). Personer med typ 1 diabetes måste frekvent kontrollera sitt blodsocker, före måltider, innan sängdags och före träning. När individer med typ 1 diabetes drabbas av annan sjukdom som t ex infektion så krävs mer täta blodsockerkontroller eftersom sockermetabolismen ändras under vissa särskilda förhållanden.

Alla individer med diabetes bör sträva efter optimala nivåer av blodsocker (HbA1c), god blodsockervariabilitet, dvs att blodsockret inte varierar allt för kraftigt under dygnet och få händelser med allvarliga blodsockerfall eller blodsockerstegringar (hypoglykemi och hyperglykemi).

Insulinbehandling vid typ 1 diabetes

År 1921 upptäcktes insulin av Dr. Frederick Banting och läkarstudenten Charles Best och redan året därpå behandlades den första patienten med insulin, kort därefter massproducerades läkemedlet. Innan detta behandlades individer med typ 1 diabetes med strikt kalorierestriktion. Insulin ges som sprutor under huden (subkutant) eller med insulinpumpar.

För att den externa insulintillförseln skall efterlikna bukspottskörtelns egna fysiologiska utsöndring av insulin så ges ofta kortverkande insulin till måltider samtidigt som långverkande ges, ibland är det en fördel att använda mix-insuliner som består av en blandning mellan lång- och kortverkande insulin.

När patienter först utvecklar typ 1 diabetes så krävs initialt högre doser av insulin, så småningom minskas insulindoserna när inflammationen kring beta-cellerna minskat. Efter detta kan långverkande insulinanaloger användas som behandling, exempelvis Tresiba, Lantus eller Levemir, dessa insuliner är verksamma i 20-42 timmar i kroppen beroende på insulinsort.

Flera faktorer påverkar insulinets aktivitet och verkningstid, faktorerna varierar beroende på insulinsort, insulingmängd, kroppstemperatur, stress och andra kroppsliga faktorer. Insulinet absorberas snabbare om det injiceras i buken jämfört med låret och genom att massera injektionsstället innan man injicerar sig så absorberas insulinet snabbare.

Lär dig mer om Insulin

En insulinregim måste utformas för varje individ så att den möter insulinbehovet hos individen beroende på dess aktiviteter under dygnet och mellan de olika måltiderna. Dygnsbehovet av insulin till en vuxen individ är normalt 0,5–0,8 E/kg, under tonåren kan detta behov stiga till över 1 E/kg.

Insulinresistens som är ett tillstånd som uppstår när den molekylära receptorn för insulin inte längre svarar som den ska vid stimulering av insulin, om individer med diabetes kräver över 1 E/kg för att upprätthålla goda nivåer av blodsocker så talar man om insulinresistens. Individer med stor fettmassa, central bukfetma eller hög kroppsmassa (BMI) samt stillasittande aktivitet kräver mer insulin än magerlagda individer med god fysisk aktivitet. Under särskilda tillstånd som stress, infektioner och kardiovaskulära händelser, t ex hjärtinfarkt eller stroke så ändrar sig insulinbehovet.

Det traditionella 4-dosprogrammet går ut på att ge kortverkande insulin före frukost, lunch och middag, samt en dos medelverkande insulin till natten. Vid behandling med direktverkande insuliner som t ex Humalog, Novorapid eller Apidra behövs vanligtvis fler injektioner med insulin per dygn. Flerdosregim kräver större engagemang från patienten med medför även flera fördelar då behandling är mer flexibel, patienterna har möjligheten att styra behandlingen bättre och optimera sitt blodsocker genom kontinuerligt mätande av sockret i blodet.

Patienter rekommenderas att utforma en behandlingsalgoritm tillsammans med deras läkare där man kommer överens om en anpassad dos för att parera blodsockerstegringar, detta underlättar för patienten att själv kontrollera och behandla förhöjda nivåer av blodsocker: en generell tumregel är om blodsocker stiger över > 10-12 mmol/L, ges en dos som motsvarar 5 % av dygnsdosen hos den individen och om blodsockret är >15 mmol/L är en extra dos motsvarande 10 % av dygnsdosen nödvändig, efter varje tilläggsdos är det viktigt att personen kontrollerar om sitt blodsocker.

När patienten utvecklar feber eller befinner sig i varma länder där man förlorar mycket kroppsvätska pga värmen så brukar insulinbehov stiga med en betydande procentandel, vissa menar att insulinbehovet stiger med ca 25 %.

 

Insulinpreparat för användning vid typ 1 diabetes
Direktverkande insulinApidra,

NovoRapid,

Humalog

Korttidsverkande insulinActrapid,

Humulin regular,

Insuman Rapid

Medelverkande insulinInsulatard

Insuman Basal

Humulin NPH

Långtidsverkande insulinLevemir,

Lantus,

Teujeo

Mix-insulinHumalog Mix 25, Mix50

Novomix 30

 

Pumpbehandling vid typ 1 diabetes (insulinpump)

Insulinpump verkar vara mer effektivt för behandling mot typ 1 diabetes än dagliga insulininjektioner med insulinpenna. För att få behandling med insulinpump bör individen med diabetes ha minst 6 månaders erfarenhet av insulinbehandling med injektioner, vara erfaren med blodglukosmätning, kunna sköta pumpen och variera dosen efter sina egna mätningar. Vissa observationella studier visar att insulinpump har bättre resultat än dagliga insulininjektioner, anledningen till detta tros vara att patienter med pump har mindre variation i blodsockret under dygnet. Tekniska framsteg har möjliggjort att mindre och bättre insulinpumpar utvecklats samt kontinuerliga glukosmätare och utvecklingen av en sann artificiell bukspottskörtel (pankreas) pågår.

Hypoglykemi (blodsockerfall)

Personer med typ 1 diabetes kan drabbas av svåra blodsockerfall (hypoglykemier) på grund av insulintillförseln. Allvarliga blodsockerfall resulterar i brist av socker (glukos) till hjärnan vilket kan leda till att nervcellerna dör.  Blodsockerfall (hypoglykemi) som ger upphov till symptom behandlas oftast med ca 15 g enkelt socker från t ex juice, godis, sockerbitar och andra sötsaker kan öka blodsockernivån fort men detta kan behöva upprepas flera gånger, allvarliga blodsockerfall kräver oftast sjukhusövervakning första dygnen. Andra orsaker till blodsockerfall (hypglykemi) inkluderar vissa sjukdomar, kraftig motion eller överdriven insulintillförsel. En glukagonspruta kan snabbt behandla ett blodsockerfall.

Läs mer om Lågt blodsocker (hypoglykemi)

Övriga behandlingar vid typ 1 diabetes

Bortsett från insulinbehandling bör varje individ med typ 1 diabetes sträva efter att äta en hälsosam kost för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom, kalorifattig kost, ökad motion och fysisk aktivitet. För att optimera riskfaktor profilen bör dessa personer även förbättra sina blodfetter och blodtryck. Frekvent självmonitorering med kontinuerliga glukosmätare är viktiga och har visat sig resultera i förbättrad glykemisk kontroll.

 

Referenser

  1. SEARCH Study Group. SEARCH for Diabetes in Youth: a multicenter study of the prevalence, incidence and classification of diabetes mellitus in youth. Control Clin Trials. 2004;25(5):458-471. doi:10.1016/j.cct.2004.08.002.
  2. Rabinowe SL, Eisenbarth GS. Type I Diabetes Mellitus: A Chronic Autoimmune Disease? Symposium on Juvenile Diabetes. 1984;31(3):531-543. doi:10.1016/S0031-3955(16)34605-3.
  3. Atkinson MA, Eisenbarth GS. Type 1 diabetes: new perspectives on disease pathogenesis and treatment. Lancet. 2001;358(9277):221-229. doi:10.1016/S0140-6736(01)05415-0.
  4. Diaz-Valencia PA, Bougnères P, Valleron A-J. Global epidemiology of type 1 diabetes in young adults and adults: a systematic review. BMC Public Health. 2015;15(1):255. doi:10.1186/s12889-015-1591-y.
  5. Serrano-Rìos M, Goday A, Martìnez Larrad T. Migrant populations and the incidence of type 1 diabetes mellitus: an overview of the literature with a focus on the Spanish-heritage countries in Latin America. Diabetes Metab Res Rev. 1999;15(2):113-132.
  6. Kondrashova A, Seiskari T, Ilonen J, Knip M, Hyöty H. The “Hygiene hypothesis” and the sharp gradient in the incidence of autoimmune and allergic diseases between Russian Karelia and Finland. APMIS. 2013;121(6):478-493. doi:10.1111/apm.12023.
  7. Turner R, Stratton I, Horton V, et al. UKPDS 25: autoantibodies to islet-cell cytoplasm and glutamic acid decarboxylase for prediction of insulin requirement in type 2 diabetes. UK Prospective Diabetes Study Group. The Lancet. 1997;350(9087):1288-1293.
  8. Hagopian WA, Karlsen AE, Gottsäter A, et al. Quantitative assay using recombinant human islet glutamic acid decarboxylase (GAD65) shows that 64K autoantibody positivity at onset predicts diabetes type. J Clin Invest. 1993;91(1):368-374. doi:10.1172/JCI116195.
  9. Tuomi T, Groop LC, Zimmet PZ, Rowley MJ, Knowles W, Mackay IR. Antibodies to glutamic acid decarboxylase reveal latent autoimmune diabetes mellitus in adults with a non-insulin-dependent onset of disease. Diabetes. 1993;42(2):359-362.
  10. Ziegler AG, Rewers M, Simell O, et al. Seroconversion to multiple islet autoantibodies and risk of progression to diabetes in children. JAMA. 2013;309(23):2473-2479. doi:10.1001/jama.2013.6285.
  11. the TEDDY Study Group, Krischer JP, Lynch KF, et al. The 6 year incidence of diabetes-associated autoantibodies in genetically at-risk children: the TEDDY study. Diabetologia. 2015;58(5):980-987. doi:10.1007/s00125-015-3514-y.
  12. Mahon JL, Sosenko JM, Rafkin-Mervis L, et al. The TrialNet Natural History Study of the Development of Type 1 Diabetes: objectives, design, and initial results. Pediatr Diabetes. 2009;10(2):97-104. doi:10.1111/j.1399-5448.2008.00464.x.
  13. Ilonen J, Hammais A, Laine A-P, et al. Patterns of β-cell autoantibody appearance and genetic associations during the first years of life. Diabetes. 2013;62(10):3636-3640. doi:10.2337/db13-0300.
  14. Cooper JD, Howson JMM, Smyth D, et al. Confirmation of novel type 1 diabetes risk loci in families. Diabetologia. 2012;55(4):996-1000. doi:10.1007/s00125-012-2450-3.
  15. Melendez-Ramirez LY, Richards RJ, Cefalu WT. Complications of type 1 diabetes. Endocrinol Metab Clin North Am. 2010;39(3):625-640. doi:10.1016/j.ecl.2010.05.009.
  16. Rawshani A, Rawshani A, Franzén S, et al. Mortality and Cardiovascular Disease in Type 1 and Type 2 Diabetes. N Engl J Med. 2017;376(15):1407-1418. doi:10.1056/NEJMoa1608664.
  17. de Ferranti SD, de Boer IH, Fonseca V, et al. Type 1 diabetes mellitus and cardiovascular disease: a scientific statement from the American Heart Association and American Diabetes Association. Diabetes Care. 2014;37(10):2843-2863. doi:10.2337/dc14-1720.
  18. Giacco F, Brownlee M. Oxidative stress and diabetic complications. Circ Res. 2010;107(9):1058-1070. doi:10.1161/CIRCRESAHA.110.223545.
  19. Lachin JM, Genuth S, Nathan DM, Zinman B, Rutledge BN, DCCT/EDIC Research Group. Effect of glycemic exposure on the risk of microvascular complications in the diabetes control and complications trial–revisited. Diabetes. 2008;57(4):995-1001. doi:10.2337/db07-1618.
  20. Writing Group for the DCCT/EDIC Research Group, Orchard TJ, Nathan DM, et al. Association between 7 years of intensive treatment of type 1 diabetes and long-term mortality. JAMA. 2015;313(1):45-53. doi:10.1001/jama.2014.16107.

Typ 1 diabetes
  • Readers Rating
  • Rated 5 stars
    5 / 5 (6 )
  • Your Rating


Allt om typ 1 diabetes: orsaker, komplikationer, behandlingar och symptom

Allt om typ 2 diabetes: orsaker, symptom, behandling, kost & vägledning

Typ 2 diabetes Typ 2 diabetes är vår tids största hälsoproblem Typ 2 diabetes är sannolikt vår tids största hälsoproblem. Idag har ungefär 500 miljoner människor typ 2 diabetes och denna siffra beräknas stiga till 600 miljoner år 2035. Cirka 400 tusen svenskar har diabetes och av dessa har cirka 90% typ 2 diabetes. Det…

Läs mer

Infektioner vid diabetes

Infektioner är något vanligare om man har diabetes Infektion innebär att mikrober angriper kroppen. Det finns huvudsakligen fyra typer av mikrober: bakterier, virus, svampar och parasiter. Personer som har diabetes har ökad risk för infektioner och dessutom tenderar infektionerna bli svårare om man har diabetes. För de allra flesta personer med diabetes är detta inget…

Läs mer

Insulinets historia och utveckling

Insulin är livsviktigt för personer med typ 1 diabetes. Tack varje möjligheten att tillverka insulin kan personer med typ 1 diabetes leva ett långt och hälsosamt liv. Många med typ 2 diabetes blir också beroende av insulin efter ett antal års sjukdom. Här följer en kort resumé av insulinets fascinerande historia. 1869 Paul Langerhans är…

Läs mer

Ny studie om varför periodisk fasta fungerar

Periodisk fasta: att införa perioder med fasta leder till större viktminskning och bättre blodsocker Vi har tidigare gått igenom studier med LCHF, periodisk fasta med flera, där det framgår att periodisk fasta ofta leder till bättre blodsocker och större viktnedgång. Frågan är varför periodisk fasta är effektivt. Det enklaste svaret är: när vi fastar så…

Läs mer

Diarré och förstoppning vid diabetes

Nervskador i mag-tarmkanalen orsakar diarré och förstoppning vid diabetes Att diabetes kan orsaka hjärtattack, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar är känt för de flesta. Däremot är det inte lika många som vet att diabetes kan påverka funktionen i mag-tarmkanalen. Mag-tarmkanalen innehåller nämligen nerver och dessa nerver behövs för att styra mag-tarmkanalens funktion. Tarmarna tar emot signaler…

Läs mer

Metabola syndromet: från riskfaktorer till diabetes och hjärtsjukdomar

Det metabola syndromet: en samling av risker Introduktion till metabola syndromet Begreppet ”metabola syndromet” myntades för 80 år sedan. Denna konstellation av störningar i ämnesomsättningen beskrevs på 1920-talet av Eskil Kylin, en svensk läkare, som ansåg att högt blodtryck (hypertoni), högt blodsocker (hyperglykemi) samt ledinflammation (artrit) till följd av höga halter urinsyra förorsakades av en…

Läs mer

Ketoner och diabetes

Test kit för blodsocker och ketoner i hemmet I vissa länder är det möjligt att beställa test kit för att uppmäta HbA1c nivåerna i hemmet och även ketoner som diskuteras mer ingående i nästa stycke. Observera att HbA1c-tester i hemmet inte ska använda som ersättning för HbA1c-testen från din läkare. Resultaten ges på olika sätt…

Läs mer

Blodsockermätare

Blodsockermätare för dig med diabetes Hanteringen av diabetes har blivit enklare i och med att tekniken förbättras. Idag använder flera patienter kontinuerliga blodglukosmätare i hemmet för att ständigt kontrollera blodsockernivåerna. Teknologin ger en möjligheten att skapa diagram över ens egna blodsockertrender, spara datum för vissa blodsockervärden, insulindoserna och mängden av träning. Majoriteten av individerna med…

Läs mer

Medelhavskost för gå ner i vikt och förebygga hjärt-kärlsjukdom och cancer

Medelhavskost (medelhavsdiet): traditionell medelhavskost räddar liv Medelhavskost (medelhavsdiet) har visat sig vara mycket effektivt för att (1) gå ner i vikt, (2) förbättra sina riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom samt (3) leva längre. Det är faktiskt så att medelhavskost är den enda dieten som visat sig minska risken för hjärt-kärlsjukdom i kliniska prövningar. Medelhavsdieten har följande karaktäristika: …

Läs mer

Artificiell pankreas

Artificiell pankreas Människans bukspottkörtel, som på medicinskt språk kallas pankreas, är fantastisk. Den känner av när blodsockret stiger och frisätter då insulin till blodomloppet. Insulin är ett hormon som gör att kroppens celler kan ta upp druvsocker som finns i maten och som är kroppens primära bränsle. Men bukspottkörteln kan även utsöndra glukagon, som är ett…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.