Vad är fetmakirurgi?
Fetmakirurgi eller obesitaskirurgi som det också kallas är numera känt som den mest effektiva behandlingsmetoden mot typ 2 diabetes. Kliniska läkemedelsprövningar har visat att fetmakirurgi är effektivare än medicinsk behandling. Flera studier tyder på att kirurgiska ingrepp som involverar bypass i övre mag-tarmkanalen, såsom Roux-en-Y gastrisk bypass, har unika terapeutiska effekter på blodsockerkontroll.
Fetmakirurgi är en grupp av operationsmetoder som minskar eller förändrar kopplingen i mag-tarmkanalen. Syftet är att minska magsäcken och det avståndet som maten måste passera innan det når tjocktarmen. Fetmakiurgi är förknippat med kraftig viktnedgång, förbättrad blodsockerkontroll och bättre blodtrycksnivåer. Däremot är effekterna av gastrisk bypass på insulinresistens relativt okänd. Nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens) är en av de vanligaste orsakerna till typ 2 diabetes.
Blodsocker och diabetes
Vid förhöjda nivåer av blodsocker svarar kroppen initialt med att frisätta mer insulin ut i blodcirkulationen för att motverka effekten av de höga sockernivåerna. Insulinet verkar genom att släppa in blodsocker från blodbanan till kroppens celler och vävnader, vilket i sin tur leder till en minskning av blodsocker. Den aktuella studien som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften ”New England Journal of Medicine” har nu studerat de metabola effekterna av obesitaskirurgi jämfört med sträng diet.
Hur genomfördes studien?
Föreliggande studie utformades för att avgöra om gastrisk bypass resulterar i överlägset terapeutiska metaboliska effekter oberoende av viktminskning hos personer med fetma och typ 2 diabetes. Studieförfattarna jämförde effekterna av kraftig viktminskning inducerad av Roux-en-Y gastrisk bypass med effekterna av samma viktminskning inducerad av en kalorifattig diet.
Studieförfattarna studerade effekterna av insulinkänslighet hos muskel-, lever- och fettvävnad samt betacell-funktion. Kom ihåg att beta-cellen också har en central roll vid typ 2 diabetes eftersom hormonet insulin produceras och frisätts från beta-cellerna i bukspottkörteln (pankreas).
I studien utvärderade de också flera faktorer som påstods vara associerade med fördelarna med gastrisk bypass oberoende av viktminskning: förändringar i aminosyror, gallssyror och bakterier i mag-tarmkanalen. Deltagarna i dietgruppen fick veckovis utbildning om kostvanor och vägledning om kostbeteende. Alla måltider tillhandahölls under hela studien som flytande kostersättning och förpackade maträtter. Gastrisk bypass innebar skapande av mindre magsäck.
En dietist undersökte varje vecka alla patienter som genomgick fetmakirurgi för att övervaka kroppsvikt och justera kostintaget för att nå viktminskningsmålen. Efter att deltagarna uppnått den önskade viktminskningen justerades deras energiintag för att bibehålla en konstant kroppsvikt i 3 veckor innan upprepad testning utfördes.
Studiedeltagare
Totalt deltog 33 personer med fetma och typ 2 diabetes i denna studie: 18 i dietgruppen och 15 i operationsgruppen. Den genomsnittliga åldern var cirka 50 år. Den genomsnittliga viktminskningen var cirka 18% i både diet- och operationsgruppen. Under studien inträffade två biverkningar i operationsgruppen och inga biverkningar inträffade i dietgruppen.
Studieresultat
Det primära resultatet var förändringen i insulinkänslighet hos levern. Sekundära resultat var förändringar i insulinkänslighet i muskel- och fettvävnad. Effekten på betacell-funktion undersöktes genom att förse studiedeltagarna med förberedda måltider och sedan studera effekten på sockersvar, fettsyror och insulinprover hos studiedeltagarna.
De sekundära utfallen som studerades visade att effekten av sträng diet och fetmaoperation var nästan lika bra. Blodsockernivåer efter måltid visar att kroppens sockertolerans förbättras ungefär lika bra vid sträng diet som vid kirurgi. Att studera insulinresistens är ganska komplicerat och går inte att mäta via ett enkelt blodprov.
För att uppskatta känslighet av insulin hos levern var studieförfattarna tvungna att hämma kroppens egna produktion av insulin genom ett läkemedel samtidigt som de uppskattar insulinnivåerna i blodet som passerar levern och jämför med blodet i armar där man vanligtvis tar blodprover.
Funktionen hos betacellerna uppskattades genom att mäta deras förmåga att utsöndra en tillräcklig mängd insulin som svar på en sockerbelastning efter måltid. Tolkningen av insulinsekretion i förhållande till insulinkänslighet är nödvändig eftersom mängden insulin som behövs för god blodsockerkontroll beror på insulins effektivitet. Viktminskning ökade betacellfunktionen markant på grund av en ökning av både betacellerna förmåga att känna och registrera sockernivåerna och insulinkänslighet för hela kroppen i både diet- och operationsgrupperna. Studien visade inte några signifikanta skillnader mellan grupperna.
Slutsats
En ny studie som inkluderat patienter med fetma och typ 2 diabetes studera de metabola effekterna av viktminskning som inducerats med hjälp av fetmakirurgi jämfört med sträng diet. De metabola fördelarna med fetmakirurgi (gastrisk bypass) motsvarar de förändringar som observeras efter viktminskning med sträng kalorirestriktion. Studieförfattarna konkluderar att de metabola fördelarna som ses gastrisk bypass beror enbart på viktminskning eftersom dessa metabola fördelar även ses vid viktnedgång från kalorirestriktion.
Referens: Effects of Diet versus Gastric Bypass on Metabolic Function in Diabetes. Samuel Klein et al. N Engl J Med 2020; 383:721-732 DOI: 10.1056/NEJMoa2003697