Diabetes och depression

Förekomsten av depression och diabetes

Depression är en folksjukdom. Ungefär 5–8% av alla svenskar har depression just nu. Diabetes är också en folksjukdom, cirka 4–5% av befolkningen har diabetes. Det innebär att cirka en miljon människor har diabetes, depression eller båda. Faktum är att depression är dubbelt så vanligt bland personer med diabetes. Detta gäller både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes.

Att leva med diabetes är svårt för de allra flesta, särskilt de som lever med typ 1 diabetes eftersom de ofta upplever att sjukdomen upptar en väsentlig del av dagen. Diabetiker ska helst söka hjälp för depression med en gång eftersom diabetes och depression förstärker varandra.

Psykisk ohälsa och diabetes

Psyket påverkas av blodsockret och det vet alla som har diabetes. Lika uppenbart är det att blodsockret påverkas av psyket. Det är alltså lätt att tro forskarna när de säger att diabetes kan bidra till depression och depression till diabetes.

Depression förekommer dubbelt så ofta bland personer med diabetes typ 1 och typ 2 än bland personer utan diabetes. Dessutom löper deprimerade människor större risk att utveckla diabetes typ 2.

Det finns många orsaker till det starka sambandet mellan diabetes och depression, men vi känner inte till dem särskilt bra än. Man vet att psyket påverkas av dåligt blodsocker. Personer med dålig blodsockerkontroll blir trött, lättirriterad, nonchalant och likgiltig.

Regelbunden motion lindrar däremot depression och förbättrar sockermetabolismen, men den som är deprimerad orkar inte alltid vara fysiskt aktiv och måna om kosten. Ibland kan det helt enkelt kännas så hårt att få diabetes och ta hand om egenvården att livsglädjen och livsgnistan försvinner. Gott humör, bättre blodsocker

Kontakta sjukvården om du känner dig nedstämd

Prata med din diabetessjukskötare eller läkare så snart du känner utmattning och depression smyga sig på. Psyket reagerar på kroppen och kroppen reagerar på psyket. Depression är alltid en signal på någonting och du behöver inte dra dig för att prata om det.

Symtomen på depression påminner i viss mån om symtomen på diabetes. De kan komma smygande och det är inte lätt att själv känna igen dem. Inte heller vårdpersonalen ser alltid symtomen. En studie visar nämligen att 50–70 procent av fallen av depression bland diabetiker inte upptäcks inom sjukvården.

Nedstämdhet och lite depression hör till livet och förekommer då och då, men symtomen kan bli kroniska. Det kan hänga samman med en rad livserfarenheter och fysiska faktorer. Även en del sjukdomar som nedsatt sköldkörtelfunktion (hypothyreos på medicinskt språk), hormonella omställningar i olika åldrar och en del läkemedel kan påverka psyket. Det är viktigt att få hjälp vid depression eftersom livskvaliteten försämras och man inte orkar ta hand om sin diabetes.

Återhämtningen försvåras om man inte har kraft att sköta sin diabetes. Diabetes och depression förstärker varandra lyckligtvis också i positivt hänseende. När du sköter det ena tillståndet förbättras också det andra. Forskningsstudier visar att sockerkontrollen förbättras när personer med diabetes mår psykiskt bättre. När blodsockret är bättre, mår man bättre och behandlingen mot depression har större effekt.

Läkemedel och terapi

Hos diabetiker behandlas depression på samma sätt som hos andra, det vill säga med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av bådadera.

Vid lindriga symtom kan det räcka med att man tar mod till sig och pratar om sin utmattning på diabetesmottagningen och får stöd för hela sin livssituation. Fråga gärna om det går att få tid hos en psykolog eftersom vårdpersonalen inte alltid kommer ihåg att erbjuda möjligheten. Ofta kan redan det vara till nytta att man får prata i förtroende om sin livssituation och sitt känsloliv med någon.

Vid svår depression är det angeläget att läkemedel eller terapi sätts in, helst bådadera.

Det hör till rutinerna att antidepressiva först erbjuds som behandling.  Det finns många typer av antidepressiva. Till exempel vid smärta kan läkemedel ordineras som höjer smärttröskeln. Den som kämpar med viktproblem ordineras för det mesta antidepressiva som inte orsakar viktuppgång.

Vid svår depression måste ibland vissa läkemedel sättas in trots att de ökar risken för viktuppgång. Läkaren kan också redan från början rekommendera psykoterapi som komplement, särskilt om man har lätt för att gå upp i vikt. Det är vidare viktigt att få kvalificerad hjälp. Långvarig användning av antidepressiva (över två år) kan öka risken för att få diabetes typ 2, visar studier.

Det kan vara till fördel att kombinera läkemedelsbehandlingen med psykoterapi också av den anledningen att depression oftare återkommer hos diabetiker än hos icke-diabetiker. Terapeutiskt stöd minskar sannolikheten för att depressionen återkommer. På grund av återfallsrisken brukar diabetiker få använda antidepressiva en längre tid i förebyggande syfte.

Motion och behandling

Det finns många inriktningar inom psykoterapi. Depression kan exempelvis behandlas med beteendeterapi. Syftet är då att hjälpa personen att hantera sina negativa tankar och känslor. I terapin söker man faktorer som ökar livsglädjen. Också fysisk aktivitet spelar en viktig roll.

Resultaten har varit lovande. För ett par år sedan undersöktes effekterna av beteendeterapi bland deprimerade diabetiker. Resultaten visade att depressionen minskade betydligt mer hos de som fick terapi i tio veckor än hos de som fick rådgivning i stället för terapi. Ett halvår efter terapin hade de som deltog i terapigruppen betydligt bättre sockervärden, medan personerna i jämförelsegruppen hade sämre sockervärden.

Prata gärna med din diabetesläkare eller din depressionsläkare om vilka psykoterapier som är tillgängliga. De kan bedöma ditt behov av terapi och hjälper dig att hitta en lämplig terapeut antingen inom den offentliga vården eller inom den privata vården. Folkpensionsanstalten ger ut ekonomiskt stöd till terapi som förbättrar arbetsförmågan. Efter en del reformer är det nu lättare att få bidrag.

Symtom på depression

  • du känner dig utmattad, kraftlös och missmodig
  • glädjen, nyfikenheten och intresset försvinner; allt känns likgiltigt och tidigare intressen som hobbyer, jobb, mänskliga relationer och sex har slutat intressera dig
  • smärta och magbesvär ökar
  • matvanorna och vikten förändras tydligt (minskar eller ökar)
  • sömnen blir störd; du sover för mycket eller vaknar på nätterna, ofta på efternatten
  • du funderar över döden.

Forskningsstudier om diabetes och depression

Individer med typ 2-diabetes löper ökad risk att drabbas av depression. Det visar en studie som presenteras i JAMA. Kopplingen mellan diabetes och depression är välkänd, men kring orsakssambandet finns frågetecken. Är det så att diabetiker löper ökad risk för depression, tex på grund av de komplikationer sjukdomen innebär, såsom krav på medicinering, livsstil och kost, eller är det i stället deprimerade som löper ökad risk att drabbas av diabetes?

Amerikanska forskare har tittat på 5200 individer i åldern 45–84 år utan känd typ 2-diabetes vid studiens början. De följdes avseende både depressiva symtom och diabetes.

Resultaten visar att insjuknandet av typ 2-diabetes var 22 per 1000 patientår bland patienter med depression medan motsvarande siffra för gruppen icke-deprimerade var 16,6. Efter att forskarna justerat för livsstilsfaktorer såsom rökning och kost noterades dock inte någon statistiskt säkerställd riskökning för deprimerade att drabbas av typ 2-diabetes.

Det omvända sambandet, i vilken utsträckning diabetiker drabbas av depression, har också undersökts. I en studie på närmare 5000 individer undersöktes individer utan depressiva symtom vid studiens början. Vissa av studiedeltagarna hade känd typ 2-diabetes. Alla diabetiker fick dock inte behandling för sin sjukdom.

Analysen visar att insjuknandet av depressiva symtom var 27,9 per 1000 patientår bland individer med normalt fastesocker, vilket ska jämföras med 61,9 bland individerna med behandlad typ 2-diabetes. Värt att notera är att individer med obehandlad typ 2-diabetes inte löpte ökad risk att drabbas av depressiva symtom jämfört med individer med normala blodsockernivåer.

Forskarna spekulerar över om individer kan uppleva psykologisk stress av att sköta sin diabetes och att denna stress kan öka risken för depression. Medvetenheten om detta måste öka hos läkare som behandlar individer för typ 2-diabetes, skriver forskarna vidare och föreslår att läkarkåren bör överväga om personer med typ 2-diabetes bör screenas för depression rutinmässigt.

I en ny studie som presenterades vid den amerikanska diabeteskongressen ADA i New Orleans undersökte forskare från University of Colorado 458 vuxna med diabetes typ 1 och 546 friska individer.

I den aktuella studien tittade forskarna på förekomsten av depression och antidepressiv medicinering. Det visade sig att typ 1-diabetikerna hade depression mer än dubbelt så ofta som de friska vuxna i studien. Nästan 21 procent av diabetespatienterna använde antidepressiv medicin mot 12 procent i den andra gruppen.

Forskarna hittade också ett samband mellan depression och komplikationer på grund av diabetessjukdomen – som näthinneförändringar, blindhet eller behov av transplantation av njure eller bukspottkörtel. Typ 1-diabetiker som rapporterat att de hade någon form av komplikation hade signifikant högre värden på den depressionsskala som användes än de övriga diabetespatienterna.

5/5 (1 Review)