Olika typer av insulin och hur de används för att behandla diabetes

Olika sorter insulin: skillnader, likheter och användning

I föregående kapitel diskuterade vad insulin är och vilka effekter insulin har i kroppen. I detta kapitel kommer vi förklara vilka typer av insulin som används för att behandla diabetes. Som tidigare förklarat är insulin ett hormon som reglerar blodsocker samt omsättning av fett och protein i kroppen.

Personer som har typ 1 diabetes har ingen egen tillverkning av insulin eftersom deras immunförsvar har attackerat och förstört de celler i bukspottkörteln (beta-celler) som tillverkar insulin. Därför måste personer med typ 1 diabetes tillföra insulin med sprutor eller med pump.

Personer med typ 2 diabetes har faktiskt eget insulin (åtminstone de första åren med sjukdomen) men insulinet har sämre effekt i kroppen och därför behövs mer insulin för att kontrollera blodsockret. Därför behöver många personer med typ 2 diabetes tillföra insulin (speciellt efter många års sjukdom eftersom den egna tillverkningen av insulin minskar även vid typ 2 diabetes).

Insulin är livsviktigt för den som har typ 1 diabetes. Personer med typ 2 diabetes klarar sig oftast utan insulin de första åren men de kan komma att behöva insulin efter några år för att få kontroll över blodsockret.

Oavsett vilken typ av diabetes man har så är effekten av insulin samma. Insulin leder till att blodsockret sjunker eftersom insulinet signalerar till kroppens celler att de ska ta upp socker (glukos) och använda det som bränsle. Du kan läsa om effekter av insulin i tidigare kapitel.

Varför behövs insulin om man har diabetes?

Personer med typ 1 diabetes har ingen egen tillverkning av insulin och är därför helt beroende av att de får insulin via spruta eller pump. Om man har typ 1 diabetes och inte får sitt insulin så stiger blodsockret. Det kan stiga så mycket att man utvecklar tillståndet ketoacidos och slutligen blir medvetslös och i värsta fall kan man dö. Innan år 1921 fanns inget insulin och då dog alla personer som fick typ 1 diabetes. Idag har forskningen kommit långt och inom några år kanske vi kommer kunna bota sjukdomen. Till dess kan vi glädjas åt att personer med typ 1 diabetes nu kan nå hög ålder, även om medellivslängden fortfarande är 11 år kortare än personer utan typ 1 diabetes.

Personer med typ 2 diabetes behöver insulin för att reglera sitt blodsockre bättre. Detta beror på att personer med typ 2 diabetes har sämre effekt av insulin: man säger att kroppen är ”resistent” mot insulin och detta kallas insulinresistens. Efter många år med typ 2 diabetes så kan bukspottkörteln blir utmattad och då kan tillverkningen av insulin minska. Dessa två faktorer, nämligen insulinresistens och därefter minskad tillverkning av insulin, gör att blodsockret. Man behöver då tillföra mer insulin med hjälp av spruta för kontrollera blodsockret.

Insulin som läkemedel

Idag finns insulin som läkemedel. Det finns både insulinpennor och insulinpumpar som är enkla att hantera. Insulinet är tillverkat med avancerade metoder, som innebär att vi utnyttjar bakterier för att tillverka mänskligt insulin åt oss (se föregående kapitel). Vi har idag lärt oss tillverka exakt kopia av människans insulin (humant insulin) och vi har även lärt oss tillverka varianter av människans insulin (insulinanaloger). Dessa varianter, dvs insulinanaloger, kan ha långsammare eller snabbare effekt än insulin och det kan vara önskvärt i många fall. Exempelvis när man äter en måltid så kan det vara bra att använda insulin med snabb effekt (”snabbverkande insulin”) för att blodsockret efter måltiden inte skall bli för högt.

Det finns alltså följande varianter av insulin:

  • Humant insulin (kallas även humaninsulin) – exakt kopia av människans insulin.
  • Insulinanalog (kallas även analoginsulin) – kemiskt modifierat insulin som har andra egenskaper än den mänskliga varianten.

Patienter får ofta flera varianter av insulin eftersom detta ger bättre möjlighet att kontrollera blodsockret. Man talar ofta om följande insulinvarianter:

  1. Måltidsinsulin
  2. Basinsulin
  3. Mixinsulin

Måltidsinsulin: insulin som tas i samband med måltid

Detta används för att sänka blodsocker i samband med att man äter mat. Det finns två typer av måltidsinsulin, nämligen direktverkande och snabbverkande.

  • Direktverkande insulin är en insulinanalog och har mycket snabb effekt. Effekten varar i 3–5 timmar men är som störst mellan 1–3 timmar efter injektionen. Man tar direktverkande insulin i samband med måltiden. Exempel på direktverkande insulin är: Humalog® (insulin lispro), Novo Rapid® (insulin aspart) och Apidra® (insulin glulisin).
  • Snabbverkande insulin är humant insulin och börjar verka inom 30 minuter efter injektion. Effekten är kraftigast efter 1–4 timmar och varar upp till 8 timmar. Man tar snabbverkande insulin 30 minuter innan måltiden. Det innebär att man måste ha framförhållning, vilket kan vara besvärligt. Därför används snabbverkande insulin allt mindre idag. Exempel på snabbverkande insulin är: Actrapid® (humaninsulin), Humulin Regular®(humaninsulin), och Insuman Rapid®(humaninsulin).

Ju mer kolhydrater maten innehåller desto mer insulin måste man ta i samband med måltiden. Om man tar för stor dos så blri blodsockret för lågt och om man tar för hög dos blir blodsockret för högt.

Basinsulin

Basinsulin används för att få en långvarig sänkning av blodsockret. Det är insulin med mycket lång verkan, som alltså gör att blodsockret sänks över lång tid. Det finns två varianter av basinsulin, nämligen medellångverkande och långverkande.

Medellångverkande insulin (Protamin + humaninsulin) verkar mellan 14 och 24 timmar. Effekten startar inom 2 timmar och är som kraftigast efter 4–12 timmar. Exempel på basinsulin är: Humulin NPH®, Insulatard® och Insuman®. Förklaringen till att man lyckas få så lång effekt av humant insulin är att man bundit insulinet till protamin som gör att insulinet frisätts långsammare från platsen där det injiceras.

Långverkande insulin (en insulinanalog) börjar verka efter ca 90 minuter och effekten är som mest uttalad mellan 3-16 timmar och effekten varar upp till 24 timmar. Exempel på långverkande insulin är: Levemir® (insulin detemir), Lantus® (insulin glargin).

Mixinsulin

Mixinsulin är en blandning av måltidsinsulin och basinsulin. Man använder ett medellångverkande och ett direktverkande insulin. Exempel på Mixinsulin är: Humalog® Mix25 och Humalog®Mix50 och NovoMix®.

Hur tar man sitt insulin: injektion av insulin

Att ta sitt insulin kan vara besvärligt för personer med diabetes, särskilt när sjukdomen är ny. Injektion av insulin kan vara socialt stigmatiserande och påverka sociala aktiviteter och rutiner. Detta är förstås mycket beklagligt eftersom personer med diabetes skall kunna ta sitt insulin utan några som helst funderingar på sociala omständigheter och krav.

Insulin injiceras oftast med hjälp av pennor även om pumpar (insulinpump) blir allt vanligare. Om man använder insulinpenna så tar man fram pennan när det är dags att injicera. Om man använder pump så har man alltid en liten apparat (själva pumpen) kopplad till kroppen. Pumpen har ett plaströr som fästs i huden via en kanyl. Med pump kan man få en jämn och långsam injektion av insulin. Dagens pumpar är sofistikerade och kan vara mycket bekväma och effektiva.

Man kan inte äta insulin eftersom det är ett hormon och därför bryts det ner av enzymer i tarmarna, varvid insulinet blir inaktiverat. Därför måste insulin sprutas direkt in i kroppen. Man sprutar in insulinet i underhudsfettet. Man sprutar inte in insulin i blodet eftersom det skulle leda till överdosering och blodsockerfall (endast läkare och sjuksköterska får spruta insulin direkt i blodet). När insulin sprutas in i underhudsfettet så tar det en stund innan det når blodbanan.

Man sprutar oftast in insulinet i underhudsfettet på magen men utsidan av axeln och stussen går också bra. Man brukar alltid lyfta upp huden så det bildas ett hudveck eftersom man då är säker på att insulinet hamnar i fettet och inte i en muskel.

Injektionsnålen skall hållas kvar under ett par sekunder (minst 5) för att säkerställa att hela dosen injicerats. Det är bra att variera injektionsstället så att man inte alltid sticker sig på samma ställe eftersom insulinet kan påverka vävnaden där man sprutar in det. (Man kan få något som heter ”lipodystrofi” om man sprutar in insulin på samma plats alltid). Försök därför variera injektionsstället.

 

Lista på olika insuliner som finns i Sverige

Tabell 1: Olika typer insulin

Typ av insulinProduktTillverkareInsulinsortBeredning
SNABBVERKANDE ANALOGER
ApidraSanofianaloginsulinflaska & ampull
ApidraSanofianaloginsulinförfylld penna
HumalogLillyanaloginsulinflaska & ampull
HumalogLillyanaloginsulinförfylld penna
NovorapidNovo Nordiskanaloginsulinflaska
Novorapid PenfillNovo Nordiskanaloginsulinampull
Novorapid NovoletNovo Nordiskanaloginsulinförfylld penna
LÅNGVERKANDE ANALOGER
LantusSanofianaloginsulinflaska, ampull & förfylld penna
LevemirNovo Nordisk analoginsulinampull & förfylld penna
TresibaNovo Nordisk analoginsulinampull & förfylld penna
KORTVERKANDE
Human ActrapidNovo Nordiskhumanflaska
Actrapid Pen*Novo Nordiskhumanförfylld penna
Actrapid Penfill*Novo Nordiskhumanampull
Human Velosulin*Novo Nordiskhumanflaska
Humaject S*Lillyhumanförfylld penna
Humulin SLillyhumanflaska & ampull
Insuman RapidAventis Pharmahumanflaska & ampull
Insuman Rapid Opti SetAventis Pharmahumanförfylld penna
MEDEL- OCH LÅNGVERKANDE
Humulin ILillyhumanflaska & ampull
Humulin LenteLillyhumanflaska
Humulin ZNLillyhumanflaska
Human InsulatardNovo Nordiskhumanflaska
Insulatard PenfillNovo Nordiskhumanampull
Human Insulatard Pen*Novo Nordiskhumanförfylld penna
Human Monotard*Novo Nordiskhumanflaska
Human Ultratard*Novo Nordiskhumanflaska
Insuman BasalAventis Pharmahumanflaska & ampull
Insuman Basal OptiSetAventis Pharma humanförfylld penna
MIXINSULIN ANALOG
Humalog Mix25LillyAnaloginsulinampull
Humalog Mix25Lillyanaloginsulinförfylld penna
Humalog Mix50Lillyanaloginsulinförfylld penna
NovoMix 30 Novo Nordiskanaloginsulinförfylld penna & ampull
BLANDNINGAR
Humaject M3Lillyhumanförfylld penna
Humulin M2Lillyhumanampull
Humulin M3Lillyhumanflaska & ampull
Humulin M5Lillyhumanflaska
Human Mixtard 30**Novo Nordiskhumant insulinflaska
Human Mixtard 50Novo Nordiskhumanflaska
Human Mixtard 10 PenNovo Nordiskhumanförfylld penna
Human Mixtard 20 PenNovo Nordiskhumanförfylld penna
Human Mixtard 40 PenNovo Nordiskhumanförfylld penna
Human Mixtard 50 PenNovo Nordiskhumanförfylld penna
Mixtard 10 PenfillNovo Nordiskhumanampull
Mixtard 20 PenfillNovo Nordiskhumanampull
Mixtard 30 Penfill**Novo Nordiskhumant insulinampull
Mixtard 40 PenfillNovo Nordiskhumanampull
Mixtard 50 PenfillNovo Nordiskhumanampull
Insuman Comb 15Aventis Pharma humanflaska & ampull
Insuman Comb 15 OptiSetAventis Pharmahumanförfylld penna
Insuman Comb 25Aventis Pharmahumanflaska & ampull
Insuman Comb 25 OptiSetAventis Pharma human förfylld penna
Insuman Comb 50Aventis Pharmahumanflaska & ampull
Insuman Comb 50 OptiSetAventis Pharmahumanförfylld penna

Hur mycket är 1 E (enhet) insulin?

De flesta läkemedel i Sverige mäts i milligram eller gram, men inte insulin. Insulin mäts istället i enheter (E). Fotot ovan visar en insulinsort med 100 IE / ml. IE står får internationella enheter och denna enhet är ett mått på läkemedlets biologiska aktivitet. Denna enhet används även för andra läkemedel som exempelvis heparin och olika vitaminer. IE anger alltså hur stor biologisk effekt läkemedlet har och i detta fall handlar den biologiska effekten om hur mycket blodsockret sänks av varje milliliter läkemedel.

1 enhet Lantus sänker blodsockret lika mycket som 1 enhet Humalog men skillnaden är att Lantus ger en långsam sänkning av socker medan Humalog ger en snabb sänkning.

Hur mycket insulin behöver man?

Detta är en fråga du och din läkare/sjuksköterska måste diskutera eftersom det finns stora variationer mellan patienter. Detta beror på att vi är olika känsliga för insulin och dessutom äter vi olika mängder kolhydrater. Denna fråga bör du diskutera med din läkare/sjuksköterska eftersom det är utomordentligt viktigt att insulindoseringen blir så korrekt som möjligt.

Mer om insulin

5/5 (4 Reviews)

Relaterade artiklar

Kommentarer

E-postadressen publiceras inte.