Olika typer av insulin och hur de används för att behandla diabetes

I föregående kapitel diskuterade vad insulin är och vilka effekter insulin har i kroppen. I detta kapitel kommer vi förklara vilka typer av insulin som används för att behandla diabetes. Som tidigare förklarat är insulin ett hormon som reglerar blodsocker samt omsättning av fett och protein i kroppen. Personer som har typ 1 diabetes har ingen egen tillverkning av insulin eftersom deras immunförsvar har attackerat och förstört de celler i bukspottkörteln (beta-celler) som tillverkar insulin. Därför måste personer med typ 1 diabetes tillföra insulin med sprutor eller med pump. Personer med typ 2 diabetes har faktiskt eget insulin (åtminstone de första åren med sjukdomen) men insulinet har sämre effekt i kroppen och därför behövs mer insulin för att kontrollera blodsockret. Därför behöver många personer med typ 2 diabetes tillföra insulin (speciellt efter många års sjukdom eftersom den egna tillverkningen av insulin minskar även vid typ 2 diabetes).

Insulin är livsviktigt för den som har typ 1 diabetes. Personer med typ 2 diabetes klarar sig oftast utan insulin de första åren men de kan komma att behöva insulin efter några år för att få kontroll över blodsockret.

Oavsett vilken typ av diabetes man har så är effekten av insulin samma. Insulin leder till att blodsockret sjunker eftersom insulinet signalerar till kroppens celler att de ska ta upp socker (glukos) och använda det som bränsle. Du kan läsa om effekter av insulin i tidigare kapitel.

 

Varför behövs insulin om man har diabetes?

Personer med typ 1 diabetes har ingen egen tillverkning av insulin och är därför helt beroende av att de får insulin via spruta eller pump. Om man har typ 1 diabetes och inte får sitt insulin så stiger blodsockret. Det kan stiga så mycket att man utvecklar tillståndet ketoacidos och slutligen blir medvetslös och i värsta fall kan man dö. Innan år 1921 fanns inget insulin och då dog alla personer som fick typ 1 diabetes. Idag har forskningen kommit långt och inom några år kanske vi kommer kunna bota sjukdomen. Till dess kan vi glädjas åt att personer med typ 1 diabetes nu kan nå hög ålder, även om medellivslängden fortfarande är 11 år kortare än personer utan typ 1 diabetes.

Personer med typ 2 diabetes behöver insulin för att reglera sitt blodsockre bättre. Detta beror på att personer med typ 2 diabetes har sämre effekt av insulin: man säger att kroppen är ”resistent” mot insulin och detta kallas insulinresistens. Efter många år med typ 2 diabetes så kan bukspottkörteln blir utmattad och då kan tillverkningen av insulin minska. Dessa två faktorer, nämligen insulinresistens och därefter minskad tillverkning av insulin, gör att blodsockret. Man behöver då tillföra mer insulin med hjälp av spruta för kontrollera blodsockret.

 

Insulin som läkemedel

Idag finns insulin som läkemedel. Det finns både insulinpennor och insulinpumpar som är enkla att hantera. Insulinet är tillverkat med avancerade metoder, som innebär att vi utnyttjar bakterier för att tillverka mänskligt insulin åt oss (se föregående kapitel). Vi har idag lärt oss tillverka exakt kopia av människans insulin (humant insulin) och vi har även lärt oss tillverka varianter av människans insulin (insulinanaloger). Dessa varianter, dvs insulinanaloger, kan ha långsammare eller snabbare effekt än insulin och det kan vara önskvärt i många fall. Exempelvis när man äter en måltid så kan det vara bra att använda insulin med snabb effekt (”snabbverkande insulin”) för att blodsockret efter måltiden inte skall bli för högt.

Det finns alltså följande varianter av insulin:

  • Humant insulin (kallas även humaninsulin) – exakt kopia av människans insulin.
  • Insulinanalog (kallas även analoginsulin) – kemiskt modifierat insulin som har andra egenskaper än den mänskliga varianten.

Patienter får ofta flera varianter av insulin eftersom detta ger bättre möjlighet att kontrollera blodsockret. Man talar ofta om följande insulinvarianter:

  1. Måltidsinsulin
  2. Basinsulin
  3. Mixinsulin

 

Måltidsinsulin: insulin som tas i samband med måltid

Detta används för att sänka blodsocker i samband med att man äter mat. Det finns två typer av måltidsinsulin, nämligen direktverkande och snabbverkande.

  • Direktverkande insulin är en insulinanalog och har mycket snabb effekt. Effekten varar i 3–5 timmar men är som störst mellan 1–3 timmar efter injektionen. Man tar direktverkande insulin i samband med måltiden. Exempel på direktverkande insulin är: Humalog® (insulin lispro), Novo Rapid® (insulin aspart) och Apidra® (insulin glulisin).
  • Snabbverkande insulin är humant insulin och börjar verka inom 30 minuter efter injektion. Effekten är kraftigast efter 1–4 timmar och varar upp till 8 timmar. Man tar snabbverkande insulin 30 minuter innan måltiden. Det innebär att man måste ha framförhållning, vilket kan vara besvärligt. Därför används snabbverkande insulin allt mindre idag. Exempel på snabbverkande insulin är: Actrapid® (humaninsulin), Humulin Regular®(humaninsulin), och Insuman Rapid®(humaninsulin).

Ju mer kolhydrater maten innehåller desto mer insulin måste man ta i samband med måltiden. Om man tar för stor dos så blri blodsockret för lågt och om man tar för hög dos blir blodsockret för högt.

 

Basinsulin

Basinsulin används för att få en långvarig sänkning av blodsockret. Det är insulin med mycket lång verkan, som alltså gör att blodsockret sänks över lång tid. Det finns två varianter av basinsulin, nämligen medellångverkande och långverkande.

Medellångverkande insulin (Protamin + humaninsulin) verkar mellan 14 och 24 timmar. Effekten startar inom 2 timmar och är som kraftigast efter 4–12 timmar. Exempel på basinsulin är: Humulin NPH®, Insulatard® och Insuman®. Förklaringen till att man lyckas få så lång effekt av humant insulin är att man bundit insulinet till protamin som gör att insulinet frisätts långsammare från platsen där det injiceras.

Långverkande insulin (en insulinanalog) börjar verka efter ca 90 minuter och effekten är som mest uttalad mellan 3-16 timmar och effekten varar upp till 24 timmar. Exempel på långverkande insulin är: Levemir® (insulin detemir), Lantus® (insulin glargin).

 

Mixinsulin

Mixinsulin är en blandning av måltidsinsulin och basinsulin. Man använder ett medellångverkande och ett direktverkande insulin. Exempel på Mixinsulin är: Humalog® Mix25 och Humalog®Mix50 och NovoMix®.

 

Hur tar man sitt insulin: injektion av insulin

Att ta sitt insulin kan vara besvärligt för personer med diabetes, särskilt när sjukdomen är ny. Injektion av insulin kan vara socialt stigmatiserande och påverka sociala aktiviteter och rutiner. Detta är förstås mycket beklagligt eftersom personer med diabetes skall kunna ta sitt insulin utan några som helst funderingar på sociala omständigheter och krav.

Insulin injiceras oftast med hjälp av pennor även om pumpar (insulinpump) blir allt vanligare. Om man använder insulinpenna så tar man fram pennan när det är dags att injicera. Om man använder pump så har man alltid en liten apparat (själva pumpen) kopplad till kroppen. Pumpen har ett plaströr som fästs i huden via en kanyl. Med pump kan man få en jämn och långsam injektion av insulin. Dagens pumpar är sofistikerade och kan vara mycket bekväma och effektiva.

Man kan inte äta insulin eftersom det är ett hormon och därför bryts det ner av enzymer i tarmarna, varvid insulinet blir inaktiverat. Därför måste insulin sprutas direkt in i kroppen. Man sprutar in insulinet i underhudsfettet. Man sprutar inte in insulin i blodet eftersom det skulle leda till överdosering och blodsockerfall (endast läkare och sjuksköterska får spruta insulin direkt i blodet). När insulin sprutas in i underhudsfettet så tar det en stund innan det når blodbanan.

Man sprutar oftast in insulinet i underhudsfettet på magen men utsidan av axeln och stussen går också bra. Man brukar alltid lyfta upp huden så det bildas ett hudveck eftersom man då är säker på att insulinet hamnar i fettet och inte i en muskel.

Injektionsnålen skall hållas kvar under ett par sekunder (minst 5) för att säkerställa att hela dosen injicerats. Det är bra att variera injektionsstället så att man inte alltid sticker sig på samma ställe eftersom insulinet kan påverka vävnaden där man sprutar in det. (Man kan få något som heter ”lipodystrofi” om man sprutar in insulin på samma plats alltid). Försök därför variera injektionsstället.

 

Lista på olika insuliner som finns i Sverige

Olika typer av insuliner i Sverige

wdt_IDTyp av insulinProductTillverkareInsulinsortBeredning

Hur mycket är 1 E (enhet) insulin?

De flesta läkemedel i Sverige mäts i milligram eller gram, men inte insulin. Insulin mäts istället i enheter (E). Fotot ovan visar en insulinsort med 100 IE / ml. IE står får internationella enheter och denna enhet är ett mått på läkemedlets biologiska aktivitet. Denna enhet används även för andra läkemedel som exempelvis heparin och olika vitaminer. IE anger alltså hur stor biologisk effekt läkemedlet har och i detta fall handlar den biologiska effekten om hur mycket blodsockret sänks av varje milliliter läkemedel.

1 enhet Lantus sänker blodsockret lika mycket som 1 enhet Humalog men skillnaden är att Lantus ger en långsam sänkning av socker medan Humalog ger en snabb sänkning.

 

Hur mycket insulin behöver man?

Detta är en fråga du och din läkare/sjuksköterska måste diskutera eftersom det finns stora variationer mellan patienter. Detta beror på att vi är olika känsliga för insulin och dessutom äter vi olika mängder kolhydrater. Denna fråga bör du diskutera med din läkare/sjuksköterska eftersom det är utomordentligt viktigt att insulindoseringen blir så korrekt som möjligt.

 

Mer om insulin

Omställningsbesvär & biverkningar av LCHF

Biverkningar och andra besvär när man börjar med LCHF Att minska mängden kolhydrater i maten kan leda till att man får vissa symtom. Att använda termen ”biverkning” är egentligen inte helt korrekt eftersom LCHF inte är en medicinsk behandling, utan snarare en livsstil. Eftersom folk i allmänhet ändå använder termen ”biverkning” så kommer vi också…

Läs mer

Blodsocker & HbA1c: normala värden, målvärden och gränsvärden

Över 400.000 svenskar har typ 2 diabetes och väldigt många har diabetes utan att veta om det. Symptom på typ 2 diabetes kan vara mycket diskreta. Den som har diabetes, eller misstänker att den har diabetes, bör känna till vilka blodsockervärden som är att betrakta som ”bra” eller ”dåliga”. Personer med diabetes bör alltid ha…

Läs mer

Allt om insulin: effekter, risker, behandling, fördelar & diabetes

Insulin: från blodsocker, fett & protein till användning vid diabetes Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln. Det medicinska namnet på bukspottkörteln är pankreas (pancreas). Namnet insulin kommer från latinets insula som betyder ö. De celler som tillverkar insulin kallas beta-celler och dessa celler finns i Langerhans öar (i bukspottkörteln). Bukspottkörteln innehåller många sådana öar och i dessa öar finns alltså beta-cellerna…

Läs mer

Komplikationer av typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes leder till komplikationer – blodsocker är avgörande Detta kapitel handlar om komplikationer (följdsjukdomar, konsekvenser) av typ 1 diabetes. Kunskap om dessa komplikationer är viktigt för den som har typ 1 diabetes, eftersom det går att förhindra, eller åtminstone skjuta upp, dessa komplikationer genom noggrann kontroll av riskfaktorer. Man bör dock veta att…

Läs mer

Fett & olja i mat: hur fetter och kolesterol hanteras i kroppen

Hur fett (lipider) & kolesterol hanteras i kroppen Fett, lipider och olja är tre benämningar på samma sak. Det finns många olika typer av fetter. Fett i maten domineras totalt av triglycerider (ca 90%) och därutöver finns en liten del steroider och fosfolipider. Med andra ord utgör triglycerider huvudkomponenten i olivolja, smör och alla andra…

Läs mer

Typ 1 diabetes: optimera riskfaktorer och förebygga komplikationer

I vilken utsträckning är det möjligt att reducera sin risk för hjärt-kärlsjukdom om man har typ 1 diabetes? Medicinsk forskning har visat att personer med typ 1 diabetes har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och andra komplikationer jämfört med personer utan diabetes. Det är hittills inte känt i vilken utsträckning en individ med typ 1 diabetes…

Läs mer

Kalorisnål kost, måltidsersättningar och hur man går ner i vikt

Kalorisnål kost för att gå ner i vikt Kalorisnål mat innebär att man minskar den totala mängden kalorier (energi) i maten). Med kalorisnål mat äter man cirka 1000 till 1400 kcal per dag. Tanken bakom den kalorisnåla dieten är att skapa negativ energibalans, dvs man skall äta färre kalorier än man förbränner under en dag,…

Läs mer

Historien om typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes: En bittersöt historia om socker, miljö och frustration Få sjukdomar är lika mystiska som typ 1 diabetes. Forskare i hela världen har spenderat över 100 år för att hitta orsaken och botemedlet till typ 1 diabetes. Idag har vi fortfarande ingen förklaring till varför sjukdomar uppstår och vi har inte lyckats framställa…

Läs mer

Diabetesdagbok: ha koll på diabetes

Fördelarna med diabetesdagbok Individer med diabetes som regelbundet kontrollera sina blodsockernivåer bör använda en diabetesdagbok för att övervaka blodsockertrender och upptäcka mönster i vardagen som kan vara associerade till blodsockersvängningar. Diabetesdagboken gör det möjligt att hålla koll faktorer som kost och motion och hur detta påverkar ditt blodsocker genom att registrerar din kost, motion och…

Läs mer

Vad är blodsocker & HbA1c (långtidssocker, långtidsblodsocker)

Blodsocker (glukos) & HbA1c (långtidssocker, långtidsblodsocker) Vad är blodsocker, glukos och blodglukos? Kärt barn har många namn, vilket även gäller för socker. I människokroppen är det glukos vi kallar socker. Glukos är en sockerart och det är den enda sockerarten som kroppens celler kan använda för att framställa energi. När vi säger blodsocker, blodglukos, eller socker i…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.