Hur mäter man blodsocker och vad är HbA1c

Att mäta blodsocker (glukos i blodet)

Blodsocker kan mätas på flera olika vis. I klinisk praxis kontrolleras vanligtvis koncentrationen av socker (glukos) i plasma, vilket kallas plasma-glukos (eller P-glukos). För att få diagnosen diabetes skall P-glukos i fasta vara ≥7.0 mmol/L. Ett onormalt högt P-glukos (≥7.0 mmol/L) måste bekräftas med ytterligare en provtagning.

Flera andra kliniker och framförallt sjukhus uppmäter även långtidsblodsockernivåerna (Hemoglobin A1c, HbA1c) för att diagnostisera och kontrollera diabetes, detta blodprov får endast användas för diagnostik av typ 2 diabetes hos vuxna. HbA1c återspeglar medelvärdet för blodsockernivåerna under de 2-3 senaste månaderna och HbA1c nivåer som överstiger ≥ 48 mmol/mol används som gränsvärde för att fastställa diagnosen typ 2 diabetes.

Världshälsoorganisationen (WHO) säger att HbA1c nivåer mellan 42-47 mmol/mol indikerar på ”pre-diabetes” tillstånd och Amerikanska Diabetes samfundet (ADA) menar att HbA1c mellan 39-47 mmol/mol är ett tecken på ”pre-diabetes”. Det förekommer även kliniker som undersöker blodsockermetabolismen med ett test som heter oral glukosbelastning (OGTT) där nivåer över ≥ 12,2 mmol/l indikerar att individen lider av diabetes.

Vid diabetes styrs behandlingen av blodsockernivåerna och patienter följes regelbundet för att kontrollera blodsockret. Forskningsstudier visar att komplikationsrisken vid diabetes minskar med mer än 3 % för varje 1 mmol/mol sänkning av HbA1c, oberoende från vilken nivå sänkningen sker.

Kroppen reglerar blodsockernivåerna tätt som en del av den metaboliska homeostasen och hos personer med diabetes finns flera faktorer som orsakar försämrad blodsockermetabolism och förhöjda blodsockernivåer trots pågående behandlingen mot detta. Vi människor har oftast 4-6 gram glukos i blodet konstant.

Glukos är ett socker som lagras i levern eller skelettmuskulaturen i form av större molekyler som heter glykogen, hos personer som fastar bevaras blodsockerkoncentrationen på konstant nivå genom att glykogendepåer spjälkas för att producera socker.

Glukos är den främsta energikällan för människor och är kritisk för många normala funktioner i ett antal vävnader, särskilt för hjärnan. Det finns olika sorters sockerarter och den som vår kropp använder mest kallas för glukos, andra sockerarter som vi äter är fruktos från frukt eller laktos från mjölk, som omvandlas till glukos i våra kroppar.

Vår kropp brukar även bryta ner stärkelse för att utvinna glukos. Glukos upptas från olika källor så som tarmarna, levern och muskulaturen, upptaget regleras delvis av hormonet insulin som utsöndras från bukspottskörteln.

Blodsockernivåerna är oftast lägst på morgonen, före dagens första måltid och stiger efter intag av föda eller dryck. Förhöjt blodsocker är en indikator på ett sjukdomstillstånd, oftast diabetes. Fortsatt hög blodsockernivå kalls hyperglykemi och låga nivåer kallas hypoglykemi. När kroppens blodsockernivåer är låga frisätter bukspottskörteln hormonet glukagon som i sin tur stimulerar levern till att utsöndra de lagrade sockret, glukagon stimulerar även levern till att producera mer socker. När blodsockernivåerna sedan stiger så minskar frisättningen av glukagon från bukspottskörteln för att stabilisera blodsockernivåerna.

Var mäter man blodsocker?

Om du har en vanlig blodsockermätare så tar du sannolikt blodprov från fingrarna. Med en lansett görs ett litet hål i huden och en eller ett par mikroliter blod sugs upp på en teststicka som förs in i en blodsockermätare där mätningen görs. Personer som har diabetes typ 2 brukar göra en eller ett par mätningar dagligen, ibland mer sällan. Personer med diabetes typ 1 behöver testa sitt blodsocker många gånger per dag. Lyckligtvis har den absoluta majoriteten av alla med typ 1 diabetes fått CGM eller FGM (kontinuerlig glukosmätare), vilket gör att de inte behöver sticka sig lika ofta.

Med tiden kan det bli smärtsamt att sticka sig i fingrarna. Om så är fallet kan man sticka sig på andra platser där man inte har ont (alternativa stickställen). Alternativa stickställen inkluderar handflatan, överarmen, magen, låren osv. Faktum är att man kan sticka sig var som helst och få ett representativt värde på blodsockret. Koncentrationen av socker (glukos) är samma i hela kroppen. Anledningen till att man föredrar fingrarna är för att de är väldigt rika på kärl och det är enkelt (oftast) att snabbt få ut ett par droppar blod från fingrarna. Tyvärr gör det ont att sticka sig i fingrarna, vilket beror på att det finns mycket nerver (nervändar) i fingrarna. Man får sticka sig på alternativa platser om man har för ont av att sticka sig i fingrarna.

Kontrollera att din blodsockermätare tillåter att du testar dig på alternativa stickställen. Det är oftast möjligt med moderna mätare som kräver mindre blodvolym för att göra mätningen. Instruktionsmanualen som kommer med mätaren klargör om det är möjligt att testa sig på andra platser utöver fingrarna.

Nackdelen med att mäta blodsocker på andra platser är att det är svårare att få ut blod (huden är inte lika rik på kärl) och om blodsockret sjunker väldigt fort kan värdet som fås fram vara missvisande.

Hur görs själva mätningen?

Här går vi igenom hur man gör en mätning med en vanlig blodsockermätare.

1. Förbered din utrustning: mätare, testremsa, provtagaren med lansett och eventuellt en bomullstuss.
2. Ladda provtagaren med en ny lansett.
3. Gör rent och torka dina händer. Använd gärna varmt vatten eftersom det ökar blodflödet i fingrarna.
4. Använd provtagaren för att pricka hål i huden och få ut blod. Pricka inte i mitten av fingerpulpan, utan hellre på sidorna eftersom det finns färre nervändar där (det gör mindre ont). Man rekommenderar att långfingret eller ringfingret används. Krama ut bloddroppar om det behövs. Ibland kan man behöva göra ett nytt stick.
5. Överför bloddroppar till testremsan och för in remsan i mätaren.
6. Vänta några sekunder tills resultatet syns.
7. Tvätta fingret när du är klar.
8. Dokumentera resultatet.
9. Släng lansetten och testremsor på lämplig plats.

Vad är HbA1c?

Hemoglobin A1c (HbA1c) eller glykemiskt hemoglobin är ett mått på medelblodsockret de senaste 2-3 månaderna. I de röda blodkropparna finns hemoglobin som binder till syret som sedan kan transporteras från lungorna och ut till kroppens alla vävnader. När hemoglobinet träffar på glukos så binder sockret till hemoglobinet, man säger då att hemoglobin har ”glykosylerats” och det benämns HbA1c. De röda blodkropparna bildas i benmärgen och bryts ner efter ca 120 dagar av konstant cirkulation i kroppen.

Det man mäter vid HbA1c provtagning är andelen (antingen i procent eller promille) glykoliserat hemoglobin. HbA1c anger därmed hur stor andel hemoglobin, i procent eller promille som har glukos bundet till sig. Har man haft höga blodsockernivåer i blodet kommer större andel av hemoglobinet vara glykoliserat och HbA1c nivåerna blir högre. Blodsockernivåerna under de senaste 30 dagarna avgör 50 % av värdet för HbA1c.

I kliniken bör man anpassa antalet årliga kontroller av HbA1c för varje individ, det är rekommenderat att HbA1c kontrolleras mellan 2-4 gånger per år.

Det finns en hel del felkällor vid mätning av HbA1c som man bör vara medveten om, oftast handlar det om falskt låga HbA1c värden, dvs. att individen i själva verket har högre nivåer. Flera blodsjukdomar som leder till felkonstruerade beståndsdelar till proteiner i blodet och olika blodkroppar påverkar HbA1c nivåerna.

Rekommendationer för HbA1c enligt Svensk Förening för Diabetologi
Diabetes typ	Optimal kontroll	Acceptabla nivåer	Otillfredsställande nivåer
Typ 1 diabetes	≤ 52	52-62	≥ 62
Typ 2 diabetes	≤ 42	42-52	≥ 62

Sambandet mellan HbA1c och småkärlssjuka (mikrovaskulära komplikationer) är väl behäftad, nivåerna för småkärlssjuka i ögonbotten (retinopati) ses redan vid HbA1c > 48 mmol/mol hos individer med typ 1 diabetes. HbA1c mindre än 48 mmol/mol rekommenderas för att minska risken för allvarliga ögon-, njur-, och nervskador, fastande plasma-glukos borde vara mindre än 6-8 mmol/l och mindre än 10 mmol/l under dagtid.

Risken för komplikationer minskar ytterligare om man inte röker och samtidigt har ett bra blodtryck.

Vissa individer har svängande blodsocker som är svårreglerat och orsakar frekventa känningar och rekyler i blodsockernivåerna då blodsockret oftast stiger snabbt om det blir för lågt. Att uppnå ett HbA1c under 60 mmol/mol för en individ med typ 1 diabetes kräver ett välstrukturerat liv med täta blodsockermätningar, kunskaper om sjukdomen och behandling.

Glykoliserat hemoglobin (HbA1c)	Plasma-Glukos
40	6-7
50	7-9
60	9-10
70	10-12
80	12-13
90	13-15
100	15-17
110	16-18
120	17-20

Diabeteskomplikationer och HbA1c

I Sverige har man genomfört flera befolkningsstudier som undersökt sambandet mellan HbA1c och makrovaskulära komplikationer.{Tancredi:2015bc, Lind:2011ct, Lind:2014dd} I dessa studier har man observerat att även vid normala blodsockernivåer, dvs. HbA1c < 53 mmol/mol för individer med typ 1 diabetes och typ 2 diabetes, så ses en förhöjd risk för hjärt-kärlkomplikationer och förtidig död jämfört med allmänna befolkningen. Dessa epidemiologiska studier visar att normala blodsockernivåer innebär en fortsatt 2-4 gånger förhöjd risk för komplikationer.

Individer med diabetes verkar ha högst risk att utveckla hjärtsvikt jämfört med individer utan diabetes. Däremot visar dessa studier alltid att personer med diabetes och låga eller normala HbA1c nivåer har lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar och död.

Risken ökar ytterligare om personen har högt blodtryck, höga blodfetter eller röker.