Blodsockermätare

Blodsockermätare för dig med diabetes

Hanteringen av diabetes har blivit enklare i och med att tekniken förbättras. Idag använder flera patienter kontinuerliga blodglukosmätare i hemmet för att ständigt kontrollera blodsockernivåerna. Teknologin ger en möjligheten att skapa diagram över ens egna blodsockertrender, spara datum för vissa blodsockervärden, insulindoserna och mängden av träning. Majoriteten av individerna med diabetes mäter blodsockernivåerna genom en sedvanlig blodglukosmätare där man sticker sig på en kroppsdel, oftast fingertopparna och registrerar sockerhalten i en bloddroppe. Ett lågt värde (P-glukos < 3 mmol/L) skall alltid åtgärdas. Vid vissa tillstånd bör man kontrollera blodsockret mer frekvent, exempelvis vid infektioner, i samband med kraftig fysisk ansträngning, långa resor, samtidigt kortisonbehandling och under lång bilkörning. Patienter med typ 2 diabetes och enbart tablettbehandling som medicineras med antingen Metformin, Glitazoner, GLP-1 analoger, DPP4-hämmare och SGLT-2 hämmare behöver inte kontrollera blodsockret dagligen då risken för blodsockerfall (hypoglykemier) är väldigt ovanliga. Hos äldre individer med diabetes strävar man inte lika noggrant efter att minska risken för hjärt-kärlkomplikationer utan att reducera risken för akuta komplikationer som diabetes ketoacidos eller hypoglykemi, därför är det mer accepterat att äldre individer har högre blodsockernivåer.

 

Felmarginal vid blodglukosmätning
P-glukosNedre gränsÖvre gräns
3.52.64.3
4.03.14.8
5.04.15.8
6.05.17.0
7.05.98.2
8.06.89.4
9.07.610.5
10.08.511.7

 

Precisionen hos blodglukosmätare kan påverkas av flera faktorer och personer med diabetes som regelbundet kontrollera sina blodglukosvärden bör känna till de övre och nedre gränsvärden för att uppskatta vart deras faktiska blodsockervärde är. Temperaturen kan påverka dessa maskiner som fungerar bäst vid rumstemperatur. Din vårdpersonal kan sedan använda denna information för att förbättra din behandling, exempelvis genom att informera om matval och mängder av föda, vara till hjälp för beslut av läkemedelsdosering och för att identifiera perioder med höga och låga blodglukosnivåer.

Alla personer som använder insulin för behandling av typ 1 diabetes och typ 2 diabetes ska regelbundet kontrollera sina blodsockernivåer. Vissa personer som använder läkemedel från läkemedelsgruppen Sulfonylurea, bör också testa sina blodsockernivåer för att identifiera perioder med låga blodsockernivåer eftersom läkemedlet är associerat med blodsockerfall.

Individer med diabetes har olika attityder när det kommer till kontroll av blodsockret. Många anser att regelbundna kontroller av blodsocker inte är till hjälp och bara bidrar till ångest. Däremot tycker flera andra, särskilt de som är medvetna om hur man tolkar resultaten och vidtar lämpliga åtgärder, intresserade av att regelbundet kontrollera sina blodsockernivåer för att optimera sin diabetesbehandling.

Personer med typ 1 diabetes bör testa sina blodsockernivåer minst 4 gånger per dag, inklusive före varje måltid och innan de lägger sig, vissa personer med typ 1 diabetes kontrollerar sina blodsockernivåer ca 10 gånger dagligen. I Västra Götalandsregionen beräknas kostnaden för 10 blodglukosmätningar varje dag ligga kring 10.000kr per år. Personer med typ 2 diabetes som inte behandlas med insulin brukar vanligtvis inte få tillgång till blodglukosmätare i hemmet men det finns evidens för att strukturerad övervakning av blodsockernivåer hos personer typ 2 diabetes är till fördel och kan förbättra deras diabeteskontroll.

Blodglukosmätning är en stor del av diabetesbehandlingen för personer med diabetes och vanliga testplatser på kroppen kan bli smärtsamma över tid, därför har experter identifierat alternativa testplatser. Fingertopparna används traditionellt för blodsockerprov eftersom att de har många kapillärer (småkärl), däremot har fingertopparna många nervändar och är därför känsliga. Alternativa testplatser är handflatan, den övre delen av underarmen, buken och låret. Alla blodglukosmätare kan inte mäta blodsockernivåerna från alla dessa kroppslokalisationer men fingertopparna, buken och låret brukar fungera för de flesta blodglukosmätarna.

Behandling med akarbos

Behandling med akarbos Akarbos är ett annat läkemedel mot typ 2 diabetes som hämmar ett protein i tarmen (alfa-glukosidas) vilket hindrar nedbrytningen av stora sockermolekyler i tarmen, därför intas läkemedlet i samband med födointag eftersom att det minskar sockerupptaget i tarmen. Akarbos är ett möjligt andrahandsalternativ vid behandling av typ 2 diabetes. Akarbos har visats…

Läs mer

Hur kroppen tar upp näring: kolhydrater, fett, protein

Kroppens upptag av näringsämnen (kolhydrater, fett, protein) Merparten av alla näringsämnen absorberas alltså i tunntarmen. Från tarmarna finns följande två vägar ut i kroppen: Tarmarna och levern är sammankopplade med ett blodkärl (som kallas portalvenen). Allt blodflöde från tarmarna går till levern och det innebär att näringsämnen som tas upp i tarmarna hamnar i levern…

Läs mer

Att resa med diabetes

Att resa med diabetes är säkert men kräver planering Du som har diabetes kan resa över hela världen. Detta gäller både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. För att din resa skall bli så bekväm som möjligt är det viktigt att planera resan. Ju längre resan är, desto viktigare är det att planeringen görs…

Läs mer

Att leva med högt blodsocker och diabetes

Att kontrollera och balansera sitt blodsocker varje dag När man talar om blodsocker syftar man på koncentrationen av glukos (druvsocker) i blodet. Personer med diabetes har högt blodsocker och detta är skadligt. Högt blodsocker leder nämligen till sjukdomar som vi kallar diabeteskomplikationer. Dessa komplikationer inkluderar nervskador (neuropati), njurskador (nefropati), ögonskador (retinopati) med flera. Högt blodsocker leder…

Läs mer

Allt om insulin: effekter, risker, behandling, fördelar & diabetes

Insulin: från blodsocker, fett & protein till användning vid diabetes Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln. Det medicinska namnet på bukspottkörteln är pankreas (pancreas). Namnet insulin kommer från latinets insula som betyder ö. De celler som tillverkar insulin kallas beta-celler och dessa celler finns i Langerhans öar (i bukspottkörteln). Bukspottkörteln innehåller många sådana öar och i dessa öar finns alltså beta-cellerna…

Läs mer

LCHF för nybörjare: vetenskap, vägledning, recept, tips för att gå ner i vikt

Gå ner i vikt med LCHF (low carb high fat) & lågkolhydratkost LCHF (Low Carb High Fat) är en typ av lågkolhydratkost, som innebär att maten innehåller en liten mängd kolhydrater. Du som tidigare läst vår artikel om näringsämnen, vet att vi människor får energi från kolhydrater, fett och protein i maten. Om man minskar andelen kolhydraterna…

Läs mer

Världens mest framstående kardiolog ifrågasätter dagens kostråd

Vi har tidigare publicerat en video med professor Salim Yusuf och den videon var oerhört uppskattad, varför vi nu publicerar en till. Här berättar Salim yusuf om resultaten från den senaste PURE-studien (som förmodligen är världens största kost-studie) och han ifrågasätter dagens kostråd, med hjälp av data från PURE och tidigare studier. Tyvärr finns video…

Läs mer

Kost med högt innehåll av protein: proteinrik kost

Kost med högt innehåll av protein (högproteinkost) I det mesta av maten vi äter finns det proteiner. Proteiner bryts ner till aminosyror i tunntarmen och dessa aminosyror kan tas upp i kroppen. Aminosyrorna används sedan av våra celler för att bygga upp egna proteiner. En del av våra proteiner fungerar som byggstenar, medan andra proteiner…

Läs mer

Metabola syndromet: från riskfaktorer till diabetes och hjärtsjukdomar

Det metabola syndromet: en samling av risker Introduktion till metabola syndromet Begreppet ”metabola syndromet” myntades för 80 år sedan. Denna konstellation av störningar i ämnesomsättningen beskrevs på 1920-talet av Eskil Kylin, en svensk läkare, som ansåg att högt blodtryck (hypertoni), högt blodsocker (hyperglykemi) samt ledinflammation (artrit) till följd av höga halter urinsyra förorsakades av en…

Läs mer

Att tänka på när man äter LCHF (lågkolhydratkost)

Att tänka på när man äter LCHF: kortsiktliga och långsiktiga risker LCHF står för Low Carbohydrate High Fat (Low Carb High Fat) och är en typ av lågkolhdratkost, vilket innebär att man äter mindre kolhydrater och mer fett och protein. Som regel innebär detta att man äter mindre än 100 g kolhydrater per dag. Om…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt nytt, viktigt och läsvärt om diabetes

Gå med i nyhetsbrevet för att få senaste nytt om diabetes.

Du är nu med i nyhetsbrevet!