Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter

Av

aidin-rawshani-249x360
Dr Aidin Rawshani
Lästid: 10 min

Allt om kärlkramp (angina pectoris)

Hjärtat har blodkärl som försörjer hjärtat med syre (oxygen). Hjärtats blodkärl kan drabbas av åderförkalkning (fett ansamlas i kärlet), vilket försämrar blodflödet i kärlet. Detta kan leda till kärlkramp och sedermera hjärtattack. Kärlkrampen yttrar sig i form av obehaglig, tryckande, molande bröstsmärta. Det är viktigt att känna till vilka riskfaktorer som orsakar kärlkramp samt hur tillståndet skall behandlas för att minimera risken för komplikationer och maximera livskvaliteten.

Människans hjärta är en enastående muskel. Hjärtat arbetar dygnet runt för att pumpa blod genom alla kroppens organ. Eftersom hjärtat är en arbetande muskel så behöver hjärtat syre (oxygen), vilket finns i blod. Hjärtat får blod via kranskärlen, som alltså är hjärtats egna blodkärl. Som alla andra blodkärl i kroppen kan kranskärlen drabbas av åderförkalkning, vilket innebär att fett och immunceller ansamlas inuti blodkärlets vägg. En sådan ansamling av fett och celler i kärlväggen gör att det blir trångt i kärlet. Ett trångt kärl leder till sämre blodflöde genom kärlet. Om ansamlingen (åderförkalkningen) blir mycket uttalad så kan hjärtmuskeln drabbas av brist på oxygen och detta yttrar sig i form av kärlkramp. Den medicinska termen för kärlkramp är angina pectoris, vilket betyder bröstsmärta. Kärlkramp yttrar sig nämligen som en obehaglig bröstsmärta. Denna känns som ett tryckande, molande, åtstramande obehag över bröstkorgen. Smärtan brukar vara mest uttalad på vänster sida av bröstet och kan även stråla ut i vänster arm, upp mot käkarna och det är vanligt att man har andnöd (man blir tungandad) i samband med detta. Ibland strålar smärtan ut i ryggen. I vissa fall kan kärlkramp yttra sig genom smärtor som sitter i övre delen av magen.

Personer med diabetes har 2 till 5 gånger ökad risk för kranskärlssjukdom. Idag finns effektiva behandlingar i alla stadier av kranskärlssjukdom och prognosen är god för de flesta.

Hundratusentals svenskar har kranskärlssjukdom och en väsentlig andel av alla dessa har kärlkramp. Man kan dock ha kranskärlssjukdom utan att ha kärlkramp. Faktum är att åderförkalkning är något som drabbar majoriteten av alla människor, särskilt personer med högt blodtryck, diabetes typ 1, diabetes typ 2, högt kolesterol (LDL-kolesterol) samt rökare.

Kärlkramp är ett uttryck för en relativt allvarlig sjukdom eftersom kranskärlssjukdom kan föranleda hjärtattack, vilket i sin tur kan leda till allvarliga komplikationer eller i värsta fall död.

Olika typer av kärlkramp (angina pectoris)

Stabil kärlkramp (stabil angina pectoris) innebär att man har kärlkramp som är relativt oförändrad över tid. Tillståndet är stabilt i den mening att man brukar få bröstsmärta vid fysisk aktivitet och smärtan lindras snabbt när aktiviteten upphör eller när man använder nitroglycerin (som läkaren skriver ut). Detta är klassisk kärlkramp och den karaktäriseras alltså av att man får tryckande, molande bröstsmärtor vid fysisk aktivitet och smärtorna avtar när man aktiviteten upphör. Denna kärlkramp orsakas av åderförkalkning i ett eller flera kranskärl.

Stabil kärlkramp kommer vid ansträngning och upphör i vila. Om bröstsmärtan inte upphör efter 10 minuters vila bör du ringa 112 eftersom det kan vara en hjärtattack.

Det finns ytterligare varianter av bröstsmärta som beror på hjärtsjukdomar:

  • Akut hjärtinfarkt (akut koronart syndrom) – Detta tillstånd orsakas också av åderförkalkning i kranskärlen. Skillnaden mellan akut hjärtinfarkt och stabil kärlkramp är att hjärtattack uppkommer om åderförkalkningen spricker och det bildas en blodpropp som stänger av allt blodflöde. När allt blodflöde är avstängt så får en del av hjärtmuskeln inget syre och då dör den delen av hjärtmuskeln. Detta källas hjärtattack, eller på medicinskt språk hjärtinfarkt.
  • Prinzmetals angina – Detta tillstånd leder sällan till hjärtattack. Det drabbar oftare kvinnor och bröstsmärtorna orsakas av att kranskärlen spontant drar ihop sig, vilket leder till sämre blodflöde. Prognosen är mycket god.

Som nämnt ovan uppkommer vanlig kärlkramp när man anstränger sig fysiskt, dvs när hjärtat arbetar hårt. Detta beror på att fysisk ansträngning ökar belastningen på hjärtmuskeln och om det är förträngningar (åderförkalkning) i blodkärlen så kan syrebrist uppstå i hjärtmuskeln. Stabil kärlkramp upphör när man avbryter ansträngningen. Ibland kan kärlkrampen kvarstå i upp till 10 minuter. Om man har kärlkramp i mer än 10 minuter i vila så skall man misstänka att man har en hjärtattack, och därmed ringa 112.

Hur man ställer diagnosen kärlkramp

En skicklig doktor kan ställa diagnosen bara genom att intervjua dig. Symptomen vid kärlkramp är tämligen typiska och en noggrann intervju och klinisk undersökning kan ställa diagnosen. Man brukar dock även ordinera blodprover, röntgenundersökningar, EKG, arbetsprov och eventuellt titta direkt på kranskärlen med angiografi (kranskärlsröntgen). Med ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi) kan man få en detaljerad bild av hjärtat och dess funktion.

Symptom vid stabil angina (kärlkramp)

  • Bröstsmärtan är lokaliserad över bröstkorgen, ofta med dragning åt vänster.
  • Bröstsmärtan känns som ett diffust, molande, tryckande obehag.
  • Bröstsmärtan kommer oftast vid fysisk ansträngning eller psykisk stress. I båda dessa situationer ökar belastningen på hjärtat.
  • Smärtan kan stråla ut mot vänster arm, ryggen eller käkarna.
  • Smärtan lindas av att använda nitroglycerin.
  • Smärtan brukar upphöra inom 5 minuter efter ansträngningen upphört.
  • Yrsel eller svimning – detta uppkommer om kärlkrampen leder till rytmrubbningar.
  • Illamående
  • Andnöd
  • Svettningar (kallsvettningar)

När kärlkrampen blivit instabil

Kärlkramp vars karaktär förändrats under de senaste 30 dagarna klassas som instabil om bröstsmärtorna är mer lättutlösta, svårare eller mer långdragna, alternativt om de inte går att avhjälpa med nitroglycerin. Instabil kärlkramp är ett akut tillstånd som kräver att man ringer 112. Instabil kärlkramp kallas instabil angina pectoris på medicinskt språk. Ungefär hälften av alla som drabbas av instabil angina pectoris utvecklar hjärtattack om de inte erhåller behandling.

Vid instabil kärlkramp kan man ha ont även i vila och då är tillståndet akut. Nitroglycerin brukar inte avhjälpa smärtan helt och hållet, även om det kan lindra i viss mån.

Atypisk angina

Atypisk angina, även känd som Prinzmetals angina, är sällsynt. Denna typ av kärlkramp uppkommer om hjärtats kärl drar ihop sig spontant. Då kan kärlkramp uppkomma även i vila och det är vanligt att det kommer under stress. Symptomen vid Prinzmetals angina kan inte skiljas från de vid vanlig stabil kärlkramp.

Riskfaktorer för att utveckla kranskärlssjukdom & kärlkramp

  • Ålder – Åderförfettning ökar med åldern.
  • Högt kolesterol – Höga nivåer av LDL-kolesterol ökar risken för hjärtattack. Faktum är att LDL-kolesterol är fundamentalt för att man över huvud taget skall utveckla kranskärlssjukdom.
  • Genetik – Vissa ärftliga anlag ökar risken för hjärtattack.
  • Yrke – En lång rad yrkeskategorier har ökad risk för kranskärlssjukdom. Yrken där man utsätts för luftföroreningar, rökning, stillasittande osv, ökar risken.
  • Livsstil – stillasittande, ohälsosam mat m fl kan öka risken för kranskärlssjukdom. Frukt och grönt anses minska risken för kranskärlssjukdom.
  • Manligt kön – Män har ökad risk för kranskärlssjukdom.
  • Alkohol – Ett lågt intag av alkohol anses öka risken för kranskärlssjukdom. Personer som dricker måttliga mängder alkohol har lägre risk, jämfört med de som inte dricker alls.
  • Högt blodtryck ökar risken för kranskärlssjukdom.
  • Diabetes i alla dess former ökar risken för kranskärlssjukdom.
  • Luftföroreningar i form av partikelförorening ökar risken för kranskärlssjukdom.
  • Psykosocial stress – hög stressnivå ökar risken för kranskärlssjukdom.

LDL-kolesterol intar en särställning. Idag anser man att LDL-kolesterol är fundamentalt för utveckling av kranskärlssjukdom. Övriga riskfaktorer anses accelerera sjukdomsförloppet.

Statiner, vilket är kolesterolsänkande läkemedel, fungerar genom att sänka LDL-kolesterol. Statiner minskar risken för kranskärlssjukdom och hjärtattack. Idag anser man att alla personer som har diabets och har fyllt 40 år bör använda statiner.

Situationer då kärlkramp är mer lättutlöst

Den som har kärlkramp kan drabbas av mer uttalade symptom i följande situationer:

  • Anemi (blodbrist)
  • Hög puls (takykardi)
  • Strukturella hjärtsjukdomar (kardiomyopati)
  • Hjärtsvikt
  • Klaffsjukdom
  • Högt blodtryck
  • Lågt blodtryck

Behandling av kärlkramp (angina pectoris)

Din läkare kommer rekommendera livsstilsförändringar med ökad fysisk aktivitet, mer frukt och grönt, viktnedgång, rökstopp (sluta röka) och stresshantering. Om du använder droger (narkotika) så skall detta upphör omedelbart eftersom flera typer av narkotika ökar risken för hjärtattack markant. DASH kost anses vara gynnsamt vid kranskärlssjukdom.

Högt blodtryck skall behandlas med blodtrycksmedicin. Effektiva blodtryckspreparat är ACE-hämmare (angiotensin converting enzyme inhibitor) och ARB (angiotensin receptorblockerare).

I princip alla skall behandlas med statiner (kolesterolsänkande läkemedel).

Om man har kranskärlssjukdom (vilket inkluderar personer som haft en hjärtattack) så skall man äta blodförtunnande läkemedel, t ex acetylsalicylsyra (Trombyl), clopidogrel (Plavix) eller ticagrelol (Brilique). Blodförtunnande minskar risken för hjärtattack eftersom de förebygger blodproppar. Tyvärr medför alla blodförtunnande ökad risk för allvarliga blödningar i hjärna och mage.

Beta-blockerare anses ha en skyddande effekt på hjärtat och används av de flesta. Beta-blockerare sänker pulsen och minskar därmed hjärtats belastning, vilket lindrar angina. Man kan erhålla samma effekt av så kallade kalciumkanalblockerare.

Nitrater (nitroglycerin) kan vidga hjärtats blodkärl, vilket gör att mer blod kan flöda till hjärtat. Nitrater vidgar också venerna vilket gör att mindre blod flyter tillbaka till hjärtat och därmed minskar belastningen på hjärtat. Nitrater finns i form av tabletter och sprayer. Dessa lindrar kärlkramp fort. Långverkande nitrater finns som tabletter (Imdur) eller hudplåster.

Komplikationer till kärlkramp

  • Hjärtrytmrubbningar – förmaksflimmer, kammartakykardi m fl.
  • Hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati)
  • Plötsligt hjärtstillestånd
  • Hjärtattack
  • Klaffsjukdom (särskilt mitralisinsufficiens).
  • Hjärtsvikt

Inför ditt läkarbesök

Om du skall träffa läkare/sjuksköterska för att utreda om du har kärlkramp bör du fundera över följande frågor, och klargöra det för läkaren/sjuksköterskan:

  • Hur länge varar smärtan eller obehaget?
  • Hur ofta uppstår smärtan?
  • Hur svår är smärtan eller obehaget?
  • Vad medför smärta eller obehag, och vad gör det bättre?
  • Var känner du smärta eller obehag?
  • Hur känns smärtan eller obehaget?
  • Har symptom förändrats och i så fall på vilket sätt?

Din läkare/sjuksköterska kommer också att behöva information om riskfaktorer för kranskärlssjukdom och andra medicinska tillstånd. Även om din bröstsmärta inte är kärlkramp, kan det fortfarande vara ett symptom på ett allvarlig åkomma, och därmed kräva utredning.

Din läkare kan ordinera några av följande tester och undersökningar

Blodprov för att kontrollera nivån av särskilda hjärtmarkörer (troponiner och nt-proBNP). Hjärtmarkörer kan hjälpa läkare att urskilja instabil angina, hjärtattacker och hjärtsvikt. Din läkare kan också kontrollera halterna av vissa fetter, kolesterol, socker och proteiner i blodet.

Lungröntgen för att leta efter lungsjukdomar och andra orsaker till bröstsmärta som inte är relaterade till kärlkramp. En lungröntgen ensam räcker inte för att diagnostisera angina eller ischemisk hjärtsjukdom, men det kan hjälpa till att utesluta andra orsaker.
Angiografi för att undersöka blodflödet i kranskärlen. Detta test kan snabbt diagnostisera ischemisk hjärtsjukdom som orsak till bröstsmärta och hjälpa din läkare att avgöra om ett ingrepp för att förbättra blodflödet kommer att gynna din framtida hälsa.

Om du diagnostiseras med kärlkramp, kommer din läkare att ordinera snabbverkande läkemedel du kan ta för att kontrollera din kärlkramp och lindra smärtan. Ofta föreskrivs även andra läkemedel för att hjälpa till att kontrollera angina på lång sikt. Valet av läkemedel kan bero på vilken typ av angina du har.

Andra behandlingssalternativ vid kärlkramp (angina)

Morfin används vid mycket uttalad kärlkramp. Morfin är smärtlindrande. Vid akut hjärtinfarkt och vid mycket uttalad kranskärlssjukdom behöver man göra revaskularisering, vilket innebär att man antingen opererar kranskärlen eller genomgår en så kallad ballongsprängning.

Operation av kranskärl

Kranskärlsoperation (CABG) innebär att man kopplar om blodkärl i hjärtat och kopplar förbi förträngningen. Detta kan ge mycket goda resultat. Kranskärlsoperation kallas CABG (Coronary ARtery Bypass Grafting).

Ballongsprängning (PCI)

Ballongsprängning, som på medicinskt språk kallas PCI (Perkutan Coronar Intervention), innebär att man för in en liten kateter in i kranskärlet och vidgar (med hjälp av en uppblåsbar ballong) förträngningen. I de flesta fall placerar man ett metallnät (sk stent) i kranskärlet för att hålla det öppet.

Alla som har kranskärlssjukdom följs upp regelbundet via vårdcentralen, medicinmottagningen eller hjärtmottagningen. Man upprättar alltid en individuell vårdplan för att optimera din livskvalitet och prognos.

Glöm inte

  • Fråga din läkare/sjuksköterska om du verkligen har fått alla läkemedel som du borde ha!
  • Om du är orolig för att vara fysiskt aktiv så bör du diskutera detta med din doktor.
  • Fråga din läkare om sexlivet och annat som berör din livskvalitet. Vården är till för dig och du måste våga ställa alla frågor.
  • Fråga om din diabetes kan optimeras på något sätt.
  • Fråga om du bör få vaccinationer, t ex för influensa eller pneumokocker.
  • Fråga om vilka målvärden du bör uppnå avseende blodtryck, kolesterol, blodsocker m fl.

Innan du börjar något träningsprogram, fråga din läkare om vilken nivå av fysisk aktivitet som passar dig. Sakta ner eller ta pauser om fysisk ansträngning utlöser angina. Om känslomässig stress utlöser din angina, försök att undvika situationer som gör dig upprörd eller stressad. Rökning kan skada och dra ihop blodkärlen, förvärra kärlkrampen och öka risken för livshotande komplikationer.

De flesta som har stabil angina kan fortsätta sina normala aktiviteter. Detta inkluderar arbete, hobbyer och sexuella relationer. Lär dig hur mycket fysisk ansträngning som krävs för att utlösa din angina så att du kan försöka sluta och vila innan bröstsmärtan börjar. Lär dig att minska och hantera stress. Försök att undvika eller begränsa situationer som orsakar ilska, argument och oro. Övning och avkoppling kan hjälpa till att lindra stress. Alkohol- och narkotikamissbruk orsaka stress.

Undvik exponering för mycket heta eller kalla miljöer, eftersom extrema temperaturer belastar hjärtat. Ät mindre måltider om stora måltider leder till bröstsmärta.

Tala omedelbart om för din läkare om dina symptom förvärras.

Regelbundna kontroller

  • Blodtryckskontroller för att säkerställa att ditt blodtryck inte är för högt.
  • EKG kan registreras årligen och skall alltid registreras vid misstanke om hjärtattack.
  • Årlig kontroll av blodsocker om man inte har diabetes.
  • Täta kontroller av blodsocker om man har diabetes.
  • Årlig kontroll av kolesterol.
Scroll to Top