Förträngningar i halsärtärerna (halsartärsjukdom) är en sjukdom som uppstår när plack byggs upp inuti halspulsådern (åderförfettning). Halsartären finns på vardera sida av nacken. Det är ursprungligen blodkärl som utgår från den stora kroppspulsådern (aortan) som sedan delar upp sig i två mindre blodkärl på varje sida av halsen. Dessa mindre blodkärl kallas karotis interna (intre) och externa (yttre), på medicinskt språk. De inre halspulsåderna levererar syrerikt blod till hjärnan. De yttre halspulsåderna levererar syrerikt blod till ansiktet, hårbotten och nacken.
Fettplack i karotiderna är allvarligt eftersom det kan orsaka stroke. En stroke uppstår om blodflödet till olika delar av din hjärna är avskuren. Om blodflödet upphör i mer än några minuter börjar cellerna i hjärnan att dö. Stroke är ett samlingsnamn för olika sjukdomar som drabbar blodflödet till olika delar av hjärnan. En akut eller kronisk hjärnblödning definieras som stroke. Fettplack som spricker och orsakar en plötslig blockering av blodflödet anses också vara en stroke, detta kallas för lakunär hjärninfarkt på medicinskt språk. En annan variant av stroke är blodproppar som bildas i andra delar av kroppen men som sedan fördas med blodcirkulationen till hjärnan där de fastnar i mindre blodkärl, detta kallas för embolus eller emboli på medicinskt språk. Oavsett hur en stroke uppstår så drabbas hjärncellerna och de kroppsfunktioner som hjärncellerna ansvarade för. En stroke kan leda till bestående hjärnskador, långvarig funktionsnedsättning, såsom syn- eller talproblem eller förlamning (oförmåga att röra sig) eller dödsfall.
Bakgrund
Åderförfettning eller arterioskleros är den dominerande orsaken till uppbyggnad av fettplack i karotiderna (halsartärerna). Fettplack byggs upp över tid och innehåller vanligtvis inflammatoriska celler som dött, fett (lipider) och förkalkningar. En del fettplack är mjuka (lipidrika) och dessa har större benägenhet att spricka (rupturera). Fettplack som har en tendens att spricka kallas för instabila plack, när materialet som finns i insidan av fettplacket läcker ut i blodbanan så bildas en blodpropp (embolus). Blodproppar kan färdas till olika delar av kroppen men eftersom blodproppen bildats precis vid halsen och halsartärerna förser hjärnan med blod så kommer proppen i princip alltid att färdas med blodet till olika delar av hjärnan.
Fettplack i karotiderna är en viktig orsak till stroke. Åderförfettning kan påverka vilken artär som helst i kroppen. Till exempel, om plack byggs upp i kransartärerna (blodkärlen som försörjer hjärtat) kan en hjärtinfarkt inträffa. Om plack byggs upp i halspulsåderna kan en stroke inträffa. Vissa människor har uttalade förträngningar i halspulsådern utan att ens uppleva några symptom eller tecken. För vissa människor är en stroke det första tecknet på sjukdomen.
Livsstilsförändringar, läkemedel och medicinska procedurer kan bidra till att förebygga eller behandla förträngningar i halspulsådern och kan minska risken för stroke.
Om du tror att du har en stroke, behöver du akut behandling direkt. Kör inte dig själv till sjukhuset. Du har störst chans till fullständig återhämtning om behandling påbörjas inom 4 timmar efter symtomdebut. Ju tidigare behandling inträffar desto bättre är dina chanser att återhämta sig.
Riskfaktorer
- Hög ålder
- Rökning
- Fetma och övervikt
- Typ 1 diabetes och typ 2 diabetes
- Nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens)
- Nedsatt sockertolerans (IGT)
- Höga nivåer av vissa fetter (hyperlipidemi) och kolesterol i blodet
- Högt blodtryck
- Ärftlighet för karotisstenos
- Låg fysisk aktivitet
- Metabola syndromet
- Ohälsosamma kostvanor
De ovanstående riskfaktorerna orsakar skada i blodkärlen. När skada uppstår startar din kropp en läkningsprocess. Läkningen kan leda till uppbyggnad av fettplack. Diabetes är en av de viktigaste riskfaktorerna för karotisstenos. Diabetes är en sjukdom som drabbar kroppens förmåga att hantera blodsocker eftersom kroppen inte producerar tillräckligt med insulin eller inte använder dess insulin på rätt sätt. Personer som har diabetes är fyra gånger mer benägna att utveckla förträngningar i halspulsådern än människor som inte har diabetes.
Människor som har en familjehistoria av arterioskleros är mer benägna att utveckla förträngningar i halspulsådern. Högt blodtryck (hypertension), anses vara högt om det överstiger 140/90 mmHg. Om du har diabetes eller kronisk njursjukdom definieras högt blodtryck som 130/80 mmHg eller högre (mmHg är millimeter kvicksilver, de enheter som används för att mäta blodtrycket).
För låg fysisk aktivitetsnivå (stillasittande livsstil) och brist på aerob aktivitet kan förvärra andra riskfaktorer som bidrar till utvecklingen av karotisstenos, såsom förhöjda kolesterolnivåer i blodet, högt blodtryck, diabetes och övervikt eller fetma. Metabola syndromet är namnet på en grupp riskfaktorer som ökar risken för stroke och andra hälsoproblem, såsom diabetes och hjärtsjukdomar. De fem riskfaktorerna utgörs av bukfetma, hög triglyceridnivå (en typ av fett som finns i blodet), låg HDL-kolesterolnivå, högt blodtryck och högt blodsocker. Metabola syndromet diagnostiseras om du har minst tre av dessa riskfaktorer.
När du åldras ökar risken för ateroskleros. Processen med ateroskleros börjar redan i tonåren och utvecklas vanligtvis under många årtionden innan komplikationer uppstår. Rökning skadar blodkärlen och leder även till ohälsosamma kolesterolnivåer och högt blodtryck. Rökning kan också begränsa hur mycket syre som når kroppens vävnader.
Ohälsosamma kolesterolnivåer och ohälsosam kost ökar risken för karotisstenos. Livsmedel som är höga i mättade fetter och transfetter, kolesterol, natrium (salt) och socker kan förvärra andra riskfaktorer för denna sjukdom.
Att ha någon av dessa riskfaktorer garanterar inte att du kommer att utveckla karotisstenos, men om du vet att du har en eller flera riskfaktorer kan du vidta åtgärder för att förebygga eller fördröja komplikationen.
Att vidta åtgärder för att kontrollera dina riskfaktorer kan bidra till att förebygga eller fördröja halspulsådersjukdom och stroke. Din risk för halspulsåder ökar med antalet riskfaktorer du har.
Livsstilsförändringar
- Hjärt-hälsosam kost: Att följa en hälsosam kost är en viktig del av en hälsosam livsstil. Det finns flera dieter som bidrar till att förbättra riskfaktorerna för denna sjukdom. Läs mer om LCHF, DAST dieten, medelhavskost och andra kostvanor som förbättrar dina riskfaktorer.
- Sikta på en hälsosam vikt: Om du är överviktig, arbeta med din läkare för att skapa en rimlig plan för viktminskning. Att kontrollera din vikt hjälper dig att kontrollera riskfaktorer för sjukdomen.
- Fysisk aktivitet: Var så fysiskt aktiv som möjligt. Fysisk aktivitet kan förbättra din kondition och din hälsa. Fråga din läkare vilka typer och mängder av aktivitet som är säkra för dig.
- Sluta röka: Om du röker, sluta. Tala med din läkare om program och produkter som kan hjälpa dig att sluta.
Om livsstilsförändringar inte räcker kan din läkare ordinera läkemedel för att kontrollera riskfaktorerna. Ta alla dina läkemedel som din läkare rekommenderar.
Symptom
Förträngningar i halspulsådern kan inte orsaka tecken eller symtom tills blodkärlet blir mycket mindre eller nästan helt blockerar en halspulsåder.
- En förträngning som inte ger upphov till några symptom (asymtomatisk stenos)
- ”Övergående stroke” som ger upphov till symptom som förlamning, domningar, känselbortfall samt talstörning. Symtomen är reversibla inom 24 timmar, vanligtvis inom några timmar. Detta kallas för TIA (transient ischemisk attack) på medicinskt språk.
- Ett annat symptom på stroke till följd av karotisstenos är övergående blindhet (amaurosis fugax).
- Permanent blindhet (retinal infarkt).
- En mindre stroke (slaganfall) som är icke invalidiserande. Slaganfall med förbättring av symtombilden över tid med endast lätta kvarstående symtom, detta kallas för minor stroke på medicinskt språk.
- En stor invalidiserande stroke (major stroke).
Blåsljud
Under en fysisk undersökning kan din läkare lyssna på dina halspulsåder med ett stetoskop. Din läkare bör identifiera ett blåsljud. Detta ljud kan föreslå förändrat eller minskat blodflöde på grund av plackuppbyggnad i blodkärlet. För att få reda på mer kan din läkare ordinera undersökningar och blodprover.
TIA (transient ischemisk attack = mini-stroke)
För vissa människor kan det första tecknet på halspulsådersjukdom vara att det drabbas av en transitorisk ischemisk attack (TIA), eller ”mini-stroke”. Under en mini-stroke kan du ha några eller alla symtom på stroke. Symtomen går dock vanligtvis bort på egen hand inom 24 timmar.
Stroke och mini-stroke symptom kan innefatta:
- En plötslig, svår huvudvärk utan känd orsak
- Yrsel eller plötslig balansproblematik
- Oförmåga att flytta en eller flera av dina extremiteter, dvs armar och ben
- Plötsligt problem att se i en eller båda ögonen
- Plötslig svaghet eller domningar i ansiktet eller extremiteter, ofta på bara ena sidan av kroppen
- Problem med att tala eller förstå tal
Även om symtomen upphör snabbt, ring efter ambulans för akut hjälp. Kör inte dig själv till sjukhuset. Det är viktigt att bli kontrollerad och påbörja behandlingen så snart som möjligt.
En mini-stroke är oftast ett ”varningssymptom” att du löper stor risk att drabbas av en stor stroke. Du bör inte ignorera dessa symtom. Att få sjukvård kan hjälpa till att hitta möjliga orsaker till en mini-stroke och hjälpa dig att hantera riskfaktorer. Dessa åtgärder kan förhindra en framtida stroke. Personer som drabbas av TIA bör observeras under minst ett dygn för att risken för en stor stroke är avsevärt förhöjd under de första dygnen.
Även om en mini-stroke anses vara ett varningstecken för en stroke, förutspår den inte när en stroke kommer att hända. En stroke kan inträffa dagar, veckor eller till och med månader efter en mini-stroke.
Stroke
Symptomen på stroke är desamma som för en mini-stroke, men komplikationerna är inte lika bestående. En stroke kan orsaka bestående hjärnskador, långvarig funktionsnedsättning, såsom syn- eller talproblem eller förlamning (oförmåga att röra sig) eller dödsfall. De flesta som drabbats av en stroke har inte tidigare upplevt TIA-attack.
Att få behandling för stroke direkt är mycket viktigt. Du har störst chans till fullständig återhämtning om behandling ges inom 4 timmar efter symtomdebut. Ju tidigare behandling inträffar desto bättre är dina chanser att återhämta sig.
Gör dem nära dig medvetna om strokesymptom och behovet av brådskande åtgärder. Att lära sig tecken och symtom på stroke gör att du kan hjälpa dig själv eller någon nära dig minska risken för hjärnskador eller dödsfall på grund av stroke.
Utredning av förträngningar i halspulsådern
Medicinsk historia
Din läkare kommer att ta reda på om du har någon av de viktigaste riskfaktorerna för karotisstenos. Din läkare bör också fråga om du har haft några tecken eller symtom på en TIA eller stroke.
Fysisk undersökning
För att kontrollera dina halspulsåder kommer din läkare att lyssna på de med ett stetoskop. Läkaren kommer att lyssna efter ett blåsljud. Detta ljud kan indikera förändrat eller minskat blodflöde på grund av plackuppbyggnad. Din läkare bör även undersöka hela kroppen, så som att lyssna på hjärta, lungor och undersöka blodkärlen.
Diagnostiska tester
Följande tester är vanliga för att diagnostisera karotisstenos. Om du har symtom på en TIA eller stroke, kan din läkare också använda andra tester.
Ultraljud
Ultraljud (även kallad sonografi) av halspulsådern är det vanligaste testet för att diagnostisera förträngningar i halspulsådern. Det är ett smärtfritt, ofarligt test som använder ljudvågor för att producera bilder på insidan av dina blodkärl. Detta test kan visa om plack har minskat dina halspulsåder och hur smala de är.
Angiografi
Angiografi är en speciell typ av röntgenundersökning. Detta test kan användas om ultraljudsresultaten är oklara eller inte ger din läkare tillräcklig information.
För detta test kommer din läkare att injicera ett ämne (kontrastmedel) i en ven, oftast i armen. Färgen färdas till dina halspulsåder och sedan tas bilder med olika röntgenundersökningar.
Magnetkamera (magnetisk resonans angiografi)
Magnetisk resonansangiografi (MRA) använder en stor magnet och radiovågor för att ta bilder av dina halspulsåder. Din läkare kan se dessa bilder på en datorskärm. För detta test kan din läkare ge dig kontrastmedel för att markera dina blodkärl på bilderna.
Datortomografi
Datortomografi, eller CT-angiografi, tar röntgenbilder av kroppen från många vinklar. En dator kombinerar bilderna i två- och tredimensionella bilder. Även för detta test kan din läkare ge dig kontrastmedel för att markera dina halspulsåder på bilderna.
Behandling
Behandlingar för halspulsådersjukdom kan innefatta livsstilsförändringar, läkemedel och medicinska procedurer. Målen med behandlingen är att stoppa sjukdomen från att bli värre och för att förhindra stroke. Din behandling beror på dina symtom, hur allvarlig sjukdomen är och din ålder och allmänna hälsa.
Läkemedel för att förhindra blodproppar är huvudbehandlingen för personer som har halspulsådersjukdom. De förhindrar att blodplättar klumpar ihop och bildar blodproppar i halspulsådern, vilket kan leda till stroke.
Vanliga mediciner
- Trombocythämmande (Trombyl)
- Clopidogrel
- Statiner
- Blodtryckssänkande
- Rökstopp
- Blodsockersänkande
Ibland är livsstilsförändringar inte tillräckligt för att kontrollera dina kolesterolnivåer. Till exempel kan du också behöva statiner för att kontrollera eller sänka ditt kolesterol. Genom att sänka kolesterolhalten i blodet kan du minska risken för hjärtinfarkt eller stroke. Läkare ordinerar vanligtvis statiner för personer som har:
- Diabetes
- Hjärtsjukdom eller har haft en stroke
- Höga LDL-kolesterolnivåer
- Läkare kan diskutera statinbehandling med dem som har en förhöjd risk för att utveckla hjärtsjukdom eller stroke.
Medicinska förfaranden
Du kan behöva en medicinsk procedur om du har symtom som orsakas av förträngningar av halspulsådern. Läkare använder en av två metoder för att öppna trånga eller blockerade blodkärl: karotid endarterektomi, angioplastik eller stentning.
- Karotid endarterektomi – huvudsakligen för personer vars halspulsåder är blockerade 50 procent eller mer.
- Karotidartär angioplastik och stenting – Läkare använder ett ingrepp som kallas angioplastik för att bredda halspulsåder och återställa blodflödet till hjärnan.
Ett tunt rör med en ballong på änden förs genom ett blodkärl till den smala eller blockerade halspulsådern. På plats blåses ballongen upp för att trycka metallröret utåt mot artärens vägg. En stent (ett litet metallrör) sätts sedan i artären för att stödja den inre artärväggen. Stenten hjälper också till att förhindra att artären blir smalare eller blockerad igen.
Om du har halspulsådersjukdom kan du vidta åtgärder för att hantera tillståndet, minska riskfaktorer och förhindra komplikationer. Dessa steg inkluderar att göra hälsosamma livsstilsförändringar, följa din behandlingsplan och få fortlöpande vård.
De flesta människor som har sjukdomen kommer att behöva kontrollera blodtrycket regelbundet och deras blodsocker och blodkolesterolnivåer testas en eller flera gånger per år. Om du har diabetes behöver du rutinmässiga blodsockerprov och andra tester.
Testet visar om dessa tillstånd är under kontroll eller om din läkare behöver justera din behandling för bättre resultat. Om du har haft en stroke eller procedurer för att återställa blodflödet i dina halspulsåder behöver du troligen ett årligt ultraljudsprov. Detta test visar hur bra blod flyter genom dina halspulsåder. Resultaten kan också visa hur bra behandlingar för dina artärer har fungerat.