Omställningsbesvär & biverkningar av LCHF

Biverkningar och andra besvär när man börjar med LCHF

Att minska mängden kolhydrater i maten kan leda till att man får vissa symtom. Att använda termen ”biverkning” är egentligen inte helt korrekt eftersom LCHF inte är en medicinsk behandling, utan snarare en livsstil. Eftersom folk i allmänhet ändå använder termen ”biverkning” så kommer vi också göra det här. De vanligaste biverkningarna till LCHF är förstoppning, diarré, yrsel, dålig andedräkt, huvudvärk, sömnlöshet, törst, trötthet, svaghet, omotiverad. Dessa biverkningarna kan (men behöver inte) upplevas den första veckan och oftast är de övergående. Förespråkare för LCHF anser att dessa besvär beror på att man förlorar mycket vatten och salt under första veckan med LCHF. Det är sant att man förlorar vatten och salt under den första veckan, men om det är orsaken till att man får omställningsbesvär är inte helt fastställt. Däremot vet man, av erfarenhet, att besvären brukar gå över efter ett par dagar och många upplever att det blir väsentligt bättre om man dricker mycket vatten och gärna lite extra salt.

Att tillsätta en halv tesked salt i ett stort glas vatten rekommenderas ofta. Detta kan göras en gång om dagen under de första dagarna tills besvären försvinner.

Det skall nämnas att en del av omställningsbesvären kan faktiskt helt enkelt bero på att kroppens ämnesomsättning ställs om i hela kroppen. Eftersom omställningsbesvären oftast är övergående så kan man förmoda att flera av symtomen helt enkelt beror på att kroppen ställer om sin ämnesomsättning. När omställningen är färdig så försvinner även omställningsbesvären.

 

Huvudvärk: vanligt under omställningsfasen

Huvudvärk är vanligt när man börjar med LCHF. Det brukar vara övergående inom ett par dagar.

 

Trötthet, håglöshet, omotiverad

Många känner sig inledningsvis trötta och omotiverade när de börjar med LCHF. Detta är också övergående. Det finns inga klara belägg för att LCHF leder till minskas kognitiv förmåga (förmåga att tänka).

 

Uttorkning

När man börjar med LCHF så förlorar man inledningsvis en del kroppsvätska (vatten). Den första veckan kan man förlora 1 L vatten och därför är det viktigt att dricka mycket vatten. Den som äter LCHF (lågkolhydratkost) bör säkerställa att den dricker tillräckligt med vatten under dagen.

 

Förstoppning

Förstoppning är mycket vanligt om man äter lågkolhydratkost. Det bästa sättet att undvika förstoppning är att se till att maten innehåller mycket fibrer (grönsaker är rika på fibrer).

Att dricka mer vatten brukar inte hjälpa mot förstoppning och detta beror på att mag-tarmkanalen är oerhört bra på att absorbera vatten (vilket gör att vattnet sällan når själva förstoppningen). Däremot hjälper det att dricka vatten blandat med bulkmedel (laxeringsmedel). Det finns många receptfria alternativ på apoteket.

Det bästa för att undvika förstoppning är att äta mycket grönsaker och andra fibrer. Ovanjordsgrönsaker kan rekommenderas.

Fiberhusk (psylliumfrö) kan också blandas med vatten för att åtgärda en förstoppning.

 

Kramp i benen

Förespråkare för LCHF anser att kramper i benen beror på att man förlorar magnesium under den första veckan. Kramper är inte vanligt och i de allra flesta fall är de övergående. För att motverka denna biverkning så rekommenderas ofta att man dricker vatten med tillsatt salt och eventuellt tillskott av magnesium.

Om kramperna kvarstår efter 1 vecka så bör man öka sitt intag av kolhydrater lite, till dess att de försvinner. Man kan därefter prova minska på kolhydraterna igen för att se om problemet var övergående.

 

Dålig andedräkt

Om man äter strikt LCHF så kommer kroppen bryta ner stora mängder fett. Denna typ av LCHF innebär oftast att man äter <20 g kolhydrater per dag, men för vissa kan kraftig fettnedbrytning ske även vid större mängder kolhydrater. När fet bryts ner så omvandlas en del av nedbrytningsprodukterna till ketoner (detta sker i levern). Ketoner kan användas som energi i kroppen. Det är just ketonerna som kan lukta och den lukten påminner om aceton (ett medel som används exempelvis vid nagellacksborttagning). Acetondoften kan vara tämligen uttalad. Den brukar vara måttligt störande för personer i omgivningen, men oftast går det att uthärda. En del beskriver aceton som att ”det luktar speciellt” men andra kan tycka det ”luktar illa”. Det gör att många som äter LCHF överväger att sluta, vilket inte är så konstigt eftersom andedräkten kan påverka vår sociala miljö.

En del kan även uppleva att svetten doftar ketoner och detta märks när man tränar eller är fysiskt aktiv på annat sätt.

Man bör veta följande: om man luktar aceton i munnen så är det ett tecken på att det sker omfattande nedbrytning av fett, vilket är positivt för den som vill gå ner i vikt (åtminstone på kort sikt). Dessutom så tenderar doften försvinna efter 7 till 14 dagar. Du bör också veta att din orala hälsa (munhälsa) torde faktiskt bli bättre på LCHF, eftersom den viktigaste orsaken till dålig munhälsa är karies (hål i tänderna) och karies orsakas av socker.

Åtgärder för att minska eller bli av med dålig andedräkt:

  1. Drick mycket vatten
  2. Upprätthåll alltid god munhygien.
  3. Använd munvatten
  4. Öka intaget av kolhydrater – Detta kan du göra om andedräkten inte försvinner och övriga råd inte hjälper.

 

Hjärtklappning

Hjärtklappning innebär att man känner sina hjärtslag. Pulsen kan vara hög och dessutom kan själva hjärtslagen kännas hårdare. Det kan vara obehagligt att känna sitt hjärta I bröstkorgen men det är inget farligt.

Hjärtklappning är övergående och många upplever att det blir bättre av att dricka vatten och salt. Det råder ingen tvekan om att uttorkning leder till hjärtklappning, och om det är anledningen så är det oftast enkelt att åtgärda problemet.

 

Lägre blodtryck

LCHF kan leda till att bade systoliskt och diastoliskt blodtryck sjunker. Det kan innebära att personer som äter blodtrycksmediciner kan behöva ändra sina doser. Du behöver endast fundera på detta om du får symptom som är förenliga med lågt blodtryck (yrsel, ostadighet, trötthet). I övrigt innebär en sänkning av blodtrycket att man får lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, särskilt hjärtsvikt, hjärtattack och stroke.

 

Minskad fysisk förmåga

En del upplever att de är trötta och svaga under de första dagarna som de äter LCHF. Detta är som regel övergående och det finns got om exempel på långdistanslöpare som äter LCHF. Forskningen på detta området har just börjat ta fart och allt fler intresserar sig för hur ketogen kost och LCHF påverkar fysisk prestationsförmåga. I dagsläget är de flesta överens om att LCHF leder till att prestationsförmågan inledningsvis blir sämre, men det förefaller so matt den blir normal efter några veckor.

De som förespråkar LCHF menar att det tar tid för kroppen att vänja sig vid att förbränna fett istället för kolhydrater.

Många elitidrottare har börjat intressera sig för LCHF på senare tid. Det dyker upp allt fler och det verkar som att man kan utöva extrema idrotter på LCHF. Tyvärr saknas rigorösa vetenskapliga studier, vilket gör att vi inte kan uttala oss säkert om detta.

 

Tillfälligt håravfall

När man genomför en omfattande ändring av kosten så kan man få ett håravfall. Alla dieter som innebär att man minskar antalet kalorier innebär också en risk för håravfall. Måltidsersättningar och andra dieter där man begränsar kaloriintaget medför risk för håravfall. LCHF innebär inte att du måste äta färre kalorier per dag (tanken med LCHF är att du får äta fritt) men faktum är att de flesta studier ändå visar att personer som äter LCHF faktiskt minskar sitt intag av kalorier. Håravfallet brukar komma efter 3 månader, ibland senare. De allra flesta som ätit LCHF och upplevt detta hävdar dock att håravfallet varit övergående och att det upphört efter en tid. Förespråkare för LCHF påpekar också att det oftast rör sig om små mängder hår som faller av och att hårväxten hämtar sig efter en tid. Vi har inga vetenskapliga studier på detta område, varför dessa påstående inte kan styrkas från vår sida.

Åtgärder

  • Säkerställ att det inte finns något annat som orsakar håravfallet (andra sjukdomar, psykisk stress, näringsbrist, graviditet/amning).
  • Säkerställ också att din kost är varierad och näringsrik. LCHF innebär inte att maten skall vara enformig; tvärtom, maten bör vara varierad och rik på näring.
  • Om du är vegan bör du se över en del blodprover som är relaterade till hårkvalitet. Din vårdcentral kan hjälpa dig med detta.

 

Höga blodfetter

LCHF leder till bättre blodfetter som regel. Detta diskuteras I detalj I denna artikeln: Mästerverket PURE. Vissa personer som äter LCHF kan dock få höga värden på LDL kolesterol och därför kan det vara av värde att göra en kontroll av kolesterol via vårdcentralen. För de allra flesta är detta inte nödvändigt men för vissa kan det bli mycket värdefullt att upptäcka ett högt LDL kolesterol.

Majoriteten av alla studier visar att LCHF har generellt en gynnsammare effekt på blodfetterna än fettsnål kost. Man brukar dock se en liten ökning av LDL kolesterol. Ökningen är dock relativt liten och eftersom man samtidigt ser en ökning av det goda kolesterolet – HDL – och även minskning av triglycerider så är den sammanlagda bedömningen att LCHF har en positiv inverkan på blodfetterna.

Om du fått höga blodfetter (LDL kolesterol) sedan du börjat med LCHF bör du överväga åtgärder. LDL kolesterol är skadligt I höga nivåer. Det orsakar nämligen åderförkalkning om koncentrationen I blodet är för hög.

Om du har fått höga blodfetter efter att du börjat med LCHF kan du överväga följande:

  • Överdriv inte fettintaget – du behöver inte dricka fett. Att ha grade och smör I kaffe är inte nödvändigt.
  • Överdriv inte matintaget – Ät när du är hungrig.
  • Att äta mer omättat fett (olivolja, avocado, fet fisk) torde inte ha någon större inverkan på ditt LDL kolesterol men det är värt att prova.
  • Överväg att äta mindre fett och öka mängden kolhydrater istället. Detta innebär att din LCHF inte blir lika strikt, men det kan vara ett bra beslut eftersom höga LDL värden är ohälsosamt.

 

Utslag på huden

Personer som äter lågkolhydratkost kan få hudutslag och klåda. Det är en minoritet som drabbas av detta men då kan det vara mycket besvärligt. På engelska kallas detta ”keto rash”. Keto rash ses endast vid strikt LCHF (ketogen kost). Om man äter mer liberal LCHF så är det ytterst sällsynt med utslag och klåda. Besvären brukar drabba bröst, rygg, armhålor och eventuellt nacken.

Man vet inte säkert varför detta uppkommer men det finns teorier som hävdar att det är själva ketonerna som orsakar utslagen och klådan. Ketonerna hamnar på huden när vi svettas. Därför är också utslagen och klådan som mest uttalad på de platser där vi svettas mest och efter träning kan det bli mer uttalat. När man kommer ut ”ketos” så blir det ofta lindrigare.

Bortsett från god hygien, duschande och luftiga kläder så kan man överväga att öka sitt kolhydratintag om det blir för besvärligt.

 

Gallstensbesvär

Galla bildas  i levern och förvaras i gallblåsan. När vi äter mat töms gallblåsan, så att gallan hamnar i tunntarmen där maten ligger. Gallan innehåller ämnen som underlättar upptaget av fett. LCHF innebär att man äter mer fett och då är frågan om detta påverkar risken för att få gallstenar, alternativt fler gallstenar och gallstensanfall om man redan har gallstenar.

Inom vården ger man ofta rådet att äta mindre fett om man har gallstenar. Dessa råd har man givit i flera decennier i hopp om att det skull minska risken för gallstenar och gallstensanfall.

Studier visar att fettsnål mat inte minskar risken för gallstenar. Med andra ord leder fettsnål mat inte till minskar risk för gallstenar. Frågan är dock om fettrik mat ökar risken för gallstenar. Svaret är inte lika enkelt eftersom det saknas studier. Rent teoretiskt skulle fettrik mat leda till att man tömmer gallblåsan oftare eftersom galla behövs för att lösa upp och absorbera fett i maten. 1

 

LCHF och amning / graviditet

Det finns fallbeskrivningar av allvarliga komplikationer (ketoacidos) som drabbat gravida som ätit LCHF: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2015/09/Svar-ketoacidos-hos-ammande-kvinna-med-lagt-energi–och-kolhydratintag/

Den gravida och ammande kvinnan har ansvar både för sig själv och sitt barn. För spädbarns medicinska säkerhet gäller delvis andra medicinska säkerhetsåtgärder än de som gör sig gällande för vuxna. Man kan inte vara lika frikostig med risker och vi vet inte heller lika mycket om spädbarns fysiologi och definitivt inte hur lågkolhydratkost kan påverkar spädbarnets långsiktiga utveckling.

Ur ett evolutionärt perspektiv finns det en del som anser att lågkolhydratkost är mer naturligt än traditionell svensk kost, och därför att föredra. Sannolikt får gemene man i sig för mycket socker idag och det finns all anledning att skära ner på intag av socker och kolhydrater. Men huruvida detta kan göras vid graviditet och amning är inte klart och därför avråder vi tills vidare från att gravida och ammande äter LCHF i alla dess former.

Det är möjligt att lågkolhydratkost är ett bättre alternativ även för gravida och ammande, men i frånvaro av vetenskapliga bevis måste vi följa de bäst tillgängliga råden och rekommendationerna, och där finns inte LCHF eller ketogen kost som ett alternativ.

För dig som ändå vill äta annorlunda, i hopp om att gå ner i vikt eller förbättra ditt blodsocker kan medelhavskost (medelhavsdiet) vara ett alternativ. Medelhavskost diskuteras i separat artikel och det finns inget som tyder på att det är skadligt för spädbarn.

 

Statiner och LCHF

Statiner minskar risken för hjärtattack, kranskärlssjukdom och stroke. Om du är en person som riskerar att få typ 2 diabetes (dvs du är överviktig, har bukfetma, mycket fysisk inaktiv) så kan statiner öka din risk för att få diabetes. Man kan saga att “statiner kan utlösa en dold diabetes”.

Det går alldeles utmärkt att äta statiner och LCHF samtidigt.

I Sverige finns en utbredd paranoia och skepsis när det kommer till statiner, men faktum är att det är effektiva preparat och alla studier som försöker hävda motsatser är i bästa fall bristfälliga.

 

Alkohol och LCHF

Det går utmärkt att dricka måttliga mängder alkohol om man äter LCHF. En del tycker att de lättare blir berusade på alkohol om de äter LCHF. Det föreligger sannolikt en individuell variation men huvudsaken är att alkohol är tillåtet.

Kom ihåg att öl är rikt på kolhydrater, och därför bör du dricka öl sällan. Vin är betydligt bättre alternativ, särskilt rött vin. Många vita viner kan vara rika på socker.

 

Du behöver inte vara extrem: lagom är bra

Att äta LCHF skall inte ses som något extremt; det behöver åtminstone inte vara det. Strikt LCHF, som även kallas ketogen kost, innebär att man äter <20 g kolhydrater per dag och det kan ses som en extrem kost (om man jämför med vanlig svensk kost). Många eftersträvar att äta ketogen kost, eftersom det innebär att man bryter ner stora mängder fett och därmed går ner mycket i vikt. De som lyckas äta ketogen kost över lång tid brukar som regel gå ner mycket i vikt. Det finns inte så mycket forskning gjort på långsiktiga biverkningar av ketogen kost men i nuläget finns inget som tyder på att det skulle vara farligt för gemene man. Med det sagt skall det ändå nämnas att den stora framgången med LCHF egentligen är att man minskar på kolhydraterna i maten. Om man endast lyckas komma ner till 20 g kolhydrater per dag så kan det göra stora skillnader för övervikt och diabetes. Men även 50 g, och till och med 80 g kolhydrater per dag ger viktnedgång och förbättrat blodsocker. De biverkningar som följer av LCHF beror på hur extrem LCHF du äter. Det innebär att om du får mycket biverkningar kan du överväga att äta lite mer kolhydrater, vilket minskar biverkningarna. Så länge du håller dig under 90 g kolhydrater per dag kan man säga att du äter LCHF. Det skall dock nämnas att de flesta (erfarna) förespråkarna för LCHF anser att man definitivt bör hålla sig under 90 g per dag och helst under 50 g.

 

Viktigt vid diabetes

Diabetes innebär att man har högt blodsocker. De flesta personer med diabetes följer den svenska tallriksmodellen, eftersom vårdgivare oftast rekommenderar denna. Den svenska tallriksmodellen innehåller relativt mycket kolhydrater och kolhydrater höjer blodsockret. Att äta LCHF innebär att man minskar på kolhydraterna och därmed stiger inte blodsockret lika mycket efter en måltid. I princip samtliga kliniska studier gjorda på LCHF visar att personer med diabetes kan minska på sina diabetesläkemedel. I visa studier har 95% av deltagarna kunnat minska eller sluta med sina diabetesläkemedel.

Du som har diabetes kan därför behöva minska på dina diabetesläkemedel för att undvika att få för lågt blodsocker (hypoglykemi). Detta är särskilt viktig om du använder insulin (du kan alltså behöva minska insulindoserna). Det är oftast inget problem för dig som endast använder tabletter.

Tänk dock på att inte sluta med några tabletter utan att prata med dina sjuksköterska eller läkare. Om LCHF leder till att ditt blodsocker förbättrats samtidigt som du äter diabetesläkemedel så kan det vara alldeles utmärkt att fortsätta äta läkemedlen. Enda anledningen till att sluta med läkemedel är om sockret blir alldeles för lågt (så att det blir kännbart I form av hypoglykemier). Du skall också vet att flera diabetesläkemedel anses ha effekter bortom blodsockret men det saknas hårdföra bevis för detta.

Åtgärder

  • Kontrollera ditt blodsocker noggrant när du börjar med LCHF
  • Diskutera eventuell medicinändring med läkare/sjuksköterska
  • Om du får hypoglykemi bör du äta lite mer kolhydrater istället för att ändra medicindoserna

 

Effekten av LCHF på typ 2 diabetes har ett robust vetenskapligt stöd. Detta har diskuterats i kapitlet: Vetenskapen bakom LCHF. I vissa studier har upp emot 95% av personer med diabetes kunnat minska eller ta bort sina diabetesläkemedel efter de börjat med lågkolhydratkost. LCHF-förespråkare hävdar därför ofta att man kan reversera (bota) typ 2 diabetes med LCHF. För många med diabetes kan faktiskt LCHF innebära revolutionerande förbättringar i blodsocker, övervikt och blodtryck. Men tyvärr är det inte sant att alla kan bli botade. Efter många år med diabetes avtar nämligen kroppens förmåga att producera insulin. De celler i kroppen som tillverkar insulin kallas beta-celler och efter många år med typ 2 diabetes så minskar antalet beta-celler eftersom de helt enkelt dör. Då är det mycket svårt att få normalt blodsocker igen, även om man kan sänka det med LCHF.

Med det sagt anser vi ändå att personer med typ 2 diabetes skall överväga LCHF och därefter utvärdera effekten på blodsocker och vikt. Sannolikt kommer blodsockret förbättras och behovet av läkemedel minska. Kom ihåg att den enskilt starkaste orsaken till det höga blodsockret faktiskt är övervikten. Det innebär följande: att minska på kolhydraterna leder direkt till att blodsockret minskar (Eftersom man äter mindre socker) och på sikt minskar sockret ännu mer eftersom kroppens fettmassa minskar och då förbättras kroppens känslighet för insulin.

Du måste kontrollera ditt blodsocker oftare när du lägger om kosten.

Extra kontroller är särskilt viktig för dg som använder insulin. Om din typ 2 diabetes behandlas enbart med metformin så finns ingen känd risk för att få lågt blodsocker med LCHF. Kostomläggning vid metforminbehandlad diabetes är alltså enkelt.

 

Diabetes som behandlas med insulin

Eftersom insulindosen anpassas efter maten så innebär LCHF att du sannolikt behöver minska dosen insulin. Detta kan en rutinerad diabetiker göra på egen hand, men vi rekommenderar ändå att man alltid diskuterar denna typen av kostomläggning med sin läkare/sjuksköterska. Ibland kan det vara svårt att anpassa insulindosen och i värsta fall kan allvarlig hypoglykemi uppstå, varför man bör diskutera med sin läkare innan man börjar med LCHF (om man använder insulin).

Här kan du läsa mer om lågt blodsocker (hypoglykemi) och åtgärder.

Vissa läkemedel för typ 2 diabetes fungerar genom att stimulera bukspottkörteln (pankreas) till att frisätta mer insulin. Sådana läkemedel kan också resultera i lågt blodsocker om man äter LCHF, och därför kan man behöva justera dosen om man äter LCHF. Dessa läkemedel kallas sulfonureider (Mindiab, Daonil, Glibenklamid).

 

GLP-1 analoger (Byetta, Bydureon, Lyxumia, Trulicity, Victoza)

GLP-1 är ett hormon som tarmarna frisätter när vi äter mat. GLP-1 stimulerar bukspottkörteln till att frisätta insulin (GLP-1 är faktistk en starkare signal för insulinfrisättning än socker!). Idag finns läkemedel som är mer eller mindre kopior av GLP-1 och dessa kallas GLP-1-analoger. Dessa läkemedel kan också behöva dosjuteras om man börjar med LCHF.

 

DPP4-hämmare (Januvia, Galvus, Onglyza, Trajenta)

I vissa fall kan dosen av dessa läkemedel behöva justeras.

 

Hämmare av SGLT2 (Jardiance, Forxiga, Invokana)

SGLT2-hämmare har visat sig vara mycket effektiva för att förebygga allvarliga komplikationer vid typ 2 diabetes, såsom hjärtsvikt, död, hjärtattack. Tyvärr finns en liten ökad risk för att man drabbas av tåamputationer om man äter SGLT2-hämmare. Dessutom ökar risken för ketoacidos, vilket gör att den som äter LCHF kan behöva justera dosen av SGLT2-hämmare.

Typ 1 diabetes och LCHF

Även om det finns ett flertal bloggar där personer med typ 1 diabetes, eller deras föräldrar, påpekar vinsterna med LCHF vid typ 1 diabetes så saknas ännu kunskap på detta området. Det behövs fler studier som kan intyga att LCHF är säkert för personer med typ 1 diabetes. Det finns en teoretisk risk – som bekräftats med flera kliniska fall – att personer med typ 1 diabetes kan utveckla ketoacidos, som är ett allvarligt tillstånd.

Ofta förespråkas LCHF för typ 1 diabetes med motiveringen att det leder till mindre svängningar i blodsockret, lägre HbA1c, färre hypoglykemier, stabilare blodsocker, minskad kroppsvikt. En del hävdar att det leder till minskad hunger, bättre koncentrationsförmåga. Huruvida detta är sant kan inte säkert utläsas från enskilda bloggar eller berättelser som återfinns på online-forum.

Den som har en kontinuerlig blodsockermätare (CGM) har större möjligheter att göra den här typen av kostomläggning. Vi rekommenderar ändå inte LCHF eller annan lågkolhydratkost för den som har typ 1 diabetes eftersom vi inte har vetenskaplig grund att stå på i den frågan.

Hur övervikt och fetma leder till diabetes, hjärt-kärlsjukdom & cancer

Övervikt och fetma orsakar diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer I kroppen finns fett (fettvävnad) på flera platser. En stor del av fettet finns under huden (underhudsfett). Det finns även mycket fett omkring våra organ i buken (bukfett, abdominellt fett). Därutöver finns en del fett inuti vissa organ (t ex levern). Generellt brukar man säga att fettet…

Läs mer

När metformin och livsstilsförändringar inte räcker

Nya läkemedel till typ 2 diabetes: vilket är bäst? Cirka 400.000 svenskar har diagnosen typ 2 diabetes och sannolikt är detta en underskattning eftersom många har sjukdomen utan att veta om det (diabetes behöver inte orsaka några symptom). De senaste 20 åren har vården gjort stora framgångar vad beträffar sjuklighet och dödlighet bland personer med…

Läs mer

Paleo (paleolitisk kost): är stenåldern svaret?

Paleolitisk (paleo) kost Paleolitisk kost (eller bara ”Paleo”) innebär att man äter den mat som människan åt under stenålder. På den tiden jagade och samlade man maten. Tanken med Paleo är att äta samma mat som ”vi alltid gjort” eftersom detta skulle vara fördelaktigt ur ett evolutionärt perspektiv. Det innebär att maten skall vara så…

Läs mer

Fett & olja i mat: hur fetter och kolesterol hanteras i kroppen

Hur fett (lipider) & kolesterol hanteras i kroppen Fett, lipider och olja är tre benämningar på samma sak. Det finns många olika typer av fetter. Fett i maten domineras totalt av triglycerider (ca 90%) och därutöver finns en liten del steroider och fosfolipider. Med andra ord utgör triglycerider huvudkomponenten i olivolja, smör och alla andra…

Läs mer

Världsnyhet: livslängd och överlevnad vid typ 1 diabetes i Sverige

Personer med typ 1 diabetes har upp till 17 år lägre förväntad livslängd: men vad betyder det för dig? Idag publicerar en forskargrupp från Nationella Diabetesregistret och Göteborgs Universitet en ny studie i The Lancet. Studien en världsnyhet för alla med typ 1 diabetes. Resultaten har stor betydelse för vården och för individer som lever med…

Läs mer

Metformin: grundbulten i behandling av typ 2 diabetes

Behandling av diabetes med metformin Metformin anses vara förstahandsmedel för patients med typ 2 diabetes och är troligtvis det läkemedel som studerats flitigast vid behandling av högt blodsocker hos individer med typ 2-diabetes.7,8Metformin sänker blodsocker genom att minska nybildningen av socker i levern (glukoneogenes) och ökar samtidigt upptaget av socker (glukos) i kroppens muskler, därav…

Läs mer

Fysisk aktivitet: effekt på blodsocker, metabolism, riskfaktorer & hjärt-kärlsjukdom

Fysisk aktivitet: Hur påverkas blodsocker, metabolism, riskfaktorer och hjärt-kärlsjukdom vid typ 2 diabetes I årtionden har fysisk aktivitet (motion, träning) varit en hörnsten i behandlingen av diabetes, övervikt och fetma. Fysisk aktivitet och ändrade matvanor (kost) är de medel som en person omedelbart kan tillgripa för att förbättra sin hälsa, minska övervikt och därmed risken…

Läs mer

Behandling med SGLT2-hämmare

Behandling av diabetes med SGLT2-hämmare Det finns en ny läkemedelsgrupp för typ 2 diabetes som heter SGLT2-hämmare, dessa verkar genom att öka filtrationen av socker (glukos) genom njurarna, vilket resulterar i lägre nivåer av blodsocker, mindre vätska och även viktnedgång. Glukos filtreras ut i njurarna men njuren absorberar även en hel del glukos och därav…

Läs mer

Historien om typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes: En bittersöt historia om socker, miljö och frustration Få sjukdomar är lika mystiska som typ 1 diabetes. Forskare i hela världen har spenderat över 100 år för att hitta orsaken och botemedlet till typ 1 diabetes. Idag har vi fortfarande ingen förklaring till varför sjukdomar uppstår och vi har inte lyckats framställa…

Läs mer

Socker, fruktos (fruktsocker), glukos (druvsocker): risker, fördelar, vikt, diabetes

Vad är skillnaden på fruktos (fruktsocker) och glukos (druvsocker) & hur påverkar socker min hälsa? Under flera decennier var forskare, läkare och statliga instanser övertygade om att fet mat gjorde att man gick upp i vikt, fick typ 2 diabetes, höga blodfetter och kranskärlssjukdom. Detta gjorde att människor åt allt mindre fett och istället åt…

Läs mer
Please enter your name.
Please enter a valid email address.
Something went wrong. Please check your entries and try again.

Nyhetsbrev från Diabetes.nu

Få senaste nytt, information, guider & mycket mer

Something went wrong. Please check your entries and try again.

Allt om diabetes, i din inkorg

Gå med i nyhetsbrevet och ta del av våra diabetesguider, e-böcker, recept mm.