Psoriasis

16 min läsning
Psoriasis uttorkad hud torra hudpartier
Psoriasis uttorkad hud torra hudpartier

Vad är psoriasis?

Psoriasis är ett kroniskt sjukdomstillstånd som beror på en autoimmun reaktion som orsakar snabb uppbyggnad av hudceller. Denna uppbyggnad av celler leder till uttorkade hudpartier och fjällning på hudens yta. En autoimmun reaktion innebär att kroppens egna immunförsvar attackerar kroppens egna celler och vävnad, precis som vid utvecklingen av typ 1 diabetes där immunförsvaret angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.

Inflammation och rodnad runt de uttorkade hudpartierna är ganska vanligt. Typiska psoriasisutslag består av tjocka vita uttorkande och fjällande hudpartier med röda fläckar inom och runt de drabbade hudområdet. Ibland kommer dessa fläckar att spricka och blöda.

Psoriasis kan i många fall även påverka lederna, den inflammatoriska reaktionen kan ”spilla” över från huden till lederna, i vissa fall kan psoriasis angripa lederna som huvudsakliga målorgan. För utvecklingen av psoriasis krävs en interaktion mellan genetisk predisposition och triggerfaktorer från miljön. De faktorer som initierar den inflammatoriska processen fortfarande i stor utsträckning okända.

Psoriasis är resultatet av en överdriven produktion av hud. Vanligtvis växer hudceller djupt nere i huden och stiger långsamt till ytan. Så småningom faller de av. Den typiska livscykeln för en hudcell är en månad. Hos personer med psoriasis kan denna produktionsprocess ske på bara några dagar. På grund av detta har hudceller inte tid att falla av. Denna snabba överproduktion leder till uppbyggnad av hudceller.

Psoriasisutslag utvecklas vanligtvis över leder, såsom armbågar och knän. Däremot kan de kan utvecklas var som helst på kroppen.

Hudområden som kan drabbas av psoriasis

  • Armbåge
  • Knä
  • Händer
  • Fötter
  • Hals
  • Hårbotten
  • Ansikte
  • Mindre vanliga typer av psoriasis påverkar naglarna, munnen och området kring könsorganen.

Psoriasis är kopplat till många andra sjukdomstillstånd. Forskare och läkare tror att psoriasis orsakar sjukdomar som beror på överdriven inflammatorisk aktivitet, eftersom att psoriasis är en autoimmun sjukdom. Sjukdomar som uppstår till följd av förhöjd aktivitet hos kroppens immunförsvar är oftast kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Psoriasis är associerat med andra sjukdomstillstånd

Olika typer av psoriasis

Det finns fem typer av psoriasis

Det finns olika former av psoriasis baserat på utslagens storlek, lokalisation och karaktäristik. De som psoriasisutslagen har gemensamt är att utslagen är välavgränsade, runda, infiltrerade fläckar med röd yta täckta av stearinglänsande fjäll. Avlägsnas fjällen uppträder en rodnad och lättblödande hudyta.

Plackpsoriasis

Plackpsoriasis är den vanligaste typen av psoriasis. Forskning baserat på befolkningsgrupper från västerländer uppskattar att cirka 80 procent av alla personer med tillståndet har just plackpsoriasis. Tillståndet orsakar röda, inflammerade fläckar som täcker områden i huden. Dessa hudförändringar finns vanligtvis över armbågar, knän och hårbotten, men kan också bilda stora sammanflytande ytor över bål och extremiteter.

Svårighetsgraden av plackpsoriasis

Psoriasis klassificering är baserad på dess svårighetsgrad: mild, måttlig eller svår. Din läkare kommer först att avgöra svårighetsgraden av din psoriasis baserat på hur mycket av din kropp som påverkas.

  • Mild psoriasis: täcker mindre än 3 procent av kroppen
  • Måttlig psoriasis: täcker mellan 3 och 10 procent av kroppen
  • Svår psoriasis: täcker mer än 10 procent av kroppen
  • Svårighetsgraden bestäms också av hur tillståndet påverkar ditt dagliga liv.

Komplikation vid plackpsoriasis

Överdriven aktivitet hos immunförsvaret kan orsaka att drabbade hudområden spricker. Drabbade hudområden som spricker kan leda till att bakterier kommer in i huden eller blodomloppet. Infektioner är en allvarlig komplikation som kan uppstå vid plackpsoriasis.

Plackpsoriasis

Tecken på infektion

  • Läckage av pus
  • Svullnad och rodnad i området
  • Öm hud
  • Illaluktande doft från det drabbade hudområdet
  • Missfärgning
  • Feber eller trötthet

Läkning och remission vid plackpsoriasis

De flesta människor med psoriasis upplever viss läkning med standardiserad behandling. Även om din hud aldrig permanent är psoriasisfri, upplever många långa perioder där de är ”sjukdomsfria”.

När psoriasis läker så återställs din hud till normal tjocklek. Fjällning och hudavlossning kommer att minska och rodnaden kommer att blekna. Även om behandlingen verkar ha fungerat, avbryt inte användningen av läkemedlet. Tala alltid med din läkare innan du avslutar eller byter psoriasisbehandling. Vem som helst kan utveckla psoriasis, men det är inte smittsamt.

Guttat psoriasis

Guttatpsoriasis är vanlig hos yngre vuxna och barn. Denna typ av psoriasis orsakar små rosa fläckar. De vanligaste platserna för guttatpsoriasis inkluderar bålen, armar och ben. Dessa fläckar är sällan tjocka eller upphöjda som plackpsoriasis. Hudförändringarna uppträder ofta akut och efter infektion, särskilt efter halsfluss (streptokock-tonsillit).

Guttat psoriasis

Pustulös psoriasis

Pustulär psoriasis är ovanligt och förekommer framför allt hos vuxna. Det orsakar vita, pusfyllda blåsor och breda områden av röd, inflammerad hud. Pustulös psoriasis är vanligtvis lokaliserad på mindre delar av kroppen, såsom händer eller fötter, men det kan drabba flera hudområden.

Invers psoriasis

Invers psoriasis orsakar ljusa områden av röda, välavgränsande, glänsande, inflammerad hud oftast i hudvecken men hudförändringarna fjällar ej. Invers psoriasis kan även drabba ansiktet (panna, nära hårfästet, nasolabialt och ögonbryn).

Erytrodermisk psoriasis

Erytrodermisk psoriasis är en svår och mycket sällsynt typ av psoriasis. Denna variant täcker ofta stora delar av kroppen på en gång. Huden verkar nästan solbränd. Det är inte ovanligt för en person med denna typ av psoriasis att känna av feber eller bli mycket sjuk. Denna typ kan vara livshotande, så individer bör omedelbart träffa en läkare.

Hand-, fot-, hårbotten- och nagelpsoriasis

Hand- och fotpsoriasis är ofta lokaliserad till handryggen och fotryggen, särskilt knogar. Kan även förekomma över handflator. Hårbottenpsoriasis leder till tjocka fjällande hudrodnader på delar eller hela hårbotten samt 1-2 cm utanför hårfästet. Denna varianten kan även engagera öron och hörselgångar och i vissa fall orsaka öroninflammation (extern otit). Nagelpsoriasis leder till punktformiga förändringar i nagelytan, rödgula fläckar i nagelplattan och/eller porös tjock nagel.

Symptom

Psoriasis symptom skiljer sig från person till person och beror på typen av psoriasis. Områden av psoriasis kan vara så små som några flingor i hårbotten eller armbågen, eller täcka majoriteten av kroppen.

De vanligaste symptomen på plackpsoriasis

  • Röda, upphöjda, inflammerade fläckar på huden
  • Vitaktig hudpartier eller plack på röda fläckar
  • Torr hud som kan spricka och blöda
  • Ömhet runt fläckar
  • Klåda och brännande känslor runt fläckar
  • Tjocka, urkärnade naglar
  • Smärtsamma, svullna leder
  • Inte varje person kommer att uppleva alla dessa symtom. Vissa människor kommer att uppleva helt olika symptom om de har en mindre vanlig typ av psoriasis.

De flesta människor med psoriasis går igenom ”cykler” av symtom. Tillståndet kan orsaka allvarliga symtom i några dagar eller veckor, men efter ett tag med behandling så kan symtomen återgå och i vissa fall inte lämna några spår efter sig. Sedan kan tillståndet blossa upp igen om du exponeras för triggers (utlösare) som leder till skov med psoriasis. Ibland försvinner symtom på psoriasis helt.

När du inte har några aktiva inflammerande hudområden är du i ”remission”. Det betyder inte att psoriasis inte kommer tillbaka, men för nu är du symptomfri.

Är psoriasis smittsamt?

Psoriasis smittar inte. Du kan inte överföra sjukdomstillståndet från en person till en annan. Att vidröra en individ med psoriasis leder inte till att du utvecklar tillståndet. Psoriasis är ett kroniskt autoimmun tillstånd där individens egna immunförsvar av okända skäl angriper hudceller.

Det är viktigt att vara utbildad om tillståndet, eftersom många tror att psoriasis är smittsam.

Vad orsakar psoriasis?

Forskare och läkare vet inte vad som orsakar psoriasis. Men tack vare årtionden av forskning har de en allmän uppfattning om två faktorer som tillsammans orsakar utvecklingen av psoriasis: genetik och immunsystemet.

Immunsystemet

Psoriasis är ett autoimmunt tillstånd. Autoimmuna sjukdomar innebär att kroppens immunförsvar attackerar sig själv. Vid psoriasis angriper immunceller som kallas T-celler felaktigt hudcellerna.

Dessa immunceller är livsviktiga eftersom de i normala fall attackerar och förstör invaderande bakterier och bekämpar infektioner. Vid autoimmuna sjukdomar precis som typ 1 diabetes och psoriasis så attackerar immuncellerna huden felaktigt vilket gör att utvecklingen av hudceller går in i överväxel. Den snabba produktionen av hudceller gör att nya hudceller utvecklas för snabbt och förflyttas upp till hudens yta, där de staplas upp och blir till slut vit fjällande hud.

Detta resulterar i plack som oftast är förknippade med psoriasis. Anfallen på hudcellerna orsakar också röda, inflammerade hudområden att utvecklas.

Genetik

Vissa människor ärver gener som gör dem mer benägna att utveckla psoriasis. Om du har en nära familjemedlem med psoriasis är risken för att utveckla psoriasis högre. De gener som identifierats för psoriasis har inte särskilt hög penetrans, vilket innebär att endast en liten andel av alla med ärftlighet utvecklar tillståndet.

Hur diagnostiserar man psoriasis?

Det finns två olika undersökningar som är nödvändiga för att diagnostisera psoriasis.

Fysisk undersökning

De flesta läkare bör ställa diagnosen efter en grundlig undersökning. Symptom på psoriasis är vanligtvis uppenbara och lätta att skilja från andra tillstånd som kan orsaka liknande symtom.

Vid undersökningen bör du informera läkaren om drabbade hudområden och om det finns familjemedlemmar med tillståndet.

Biopsi

Om symtomen är oklara eller om din läkare vill bekräfta sin misstänkta diagnos, kan de ta ett litet hudprov. Detta är känt som en biopsi.

Huden skickas till ett labb där den undersöks under ett mikroskop. Undersökningen kan diagnostisera vilken typ av psoriasis du har. Det kan också utesluta andra möjliga störningar eller infektioner.

De flesta biopsier görs på din läkarmottagning. Din läkare kommer sannolikt att injicera en lokal bedövningsmedicin för att ta biopsin ska mindre smärtsam. De skickar sedan biopsin till ett labb för analys.

När resultaten återkommer kan din läkare begära ett möte för att diskutera resultaten och behandlingsalternativen med dig.

Utlösande faktorer

Externa ”triggers” kan utlösa en ny episod med psoriasis. Dessa triggers skiljer sig mellan individer och de kan också förändras över.

Stress

Ovanligt hög stress kan utlösa en episod med psoriasisutslag. Om du lär dig att minska och hantera din stress, kan du minska och eventuellt förhindra skov.

Alkohol

Överdriven alkoholkonsumtion kan utlösa psoriasis ”flare-ups”. Din läkare kan hjälpa dig att ta fram en plan för att sluta dricka alkohol om du behöver hjälp.

Skada

En olycka, skärskada eller mindre skada kan utlösa psoriasisutslag. Vacciner och solbränna kan också utlösa ett nytt utbrott.

Mediciner

Vissa mediciner anses leda till psoriasisutbrott.

  • Litium
  • Antimalariala läkemedel
  • Vissa mediciner mot högt blodtryck
  • Infektion. En vanlig infektion är halsfluss (streptokock-tonsillit)
  • Psoriasis orsakas, åtminstone delvis, av att immunsystemet felaktigt angriper friska hudceller. Om du är sjuk eller kämpar mot en infektion, kommer ditt immunförsvar att aktiveras kraftigare för att bekämpa infektionen.

Behandling

Mjukgörande kräm

Mjukgörande kräm är en viktig del av basbehandlingen. Olika varianter av mjukgörande medel.

  • Canoderm, Essex- eller Locobase kräm
  • Propyderm, Propyless, Locobase LPL
  • Salicylsyrevaselin, Salicylsyra i Decubal-, Essex- eller Locobase kräm

Vitamin D: Kombination av kalcipotriol, ett vitamin D derivat och grupp III-steroid (Daivobet, Enstilar) är förstahandsmedel vid psoriasis. Behandlingen inleds med 1 applikation dagligen under ca 4 veckor, därefter ev underhållsbehandling 2 gånger/vecka i kombination med mjukgörande.

Ljusbehandling

Ljusterapi kan förbättra symtomen på psoriasis hos många människor. Ljusterapi fungerar genom att minska inflammationen i huden och sakta ner produktionen av hudceller. Behandling baseras på ultraviolett (UV) ljus eller naturligt ljus.

Läkare kan rekommendera ljusterapi när en person har måttlig till svår psoriasis eller psoriasis som inte har svarat på andra behandlingar. Ljusterapi har däremot biverkningar. Upprepad och långvarig exponering för ljusterapi kan öka en persons risk för hudcancer i framtiden.

Ljusterapi botar inte psoriasis, men det kan hjälpa människor att hantera sitt tillstånd och förbättra deras livskvalitet. Ljusterapi för psoriasis fungerar genom att påverka DNA-funktionen, vilket leder till att hudcellerna växer långsammare, och minskar psoriasisplack.

Ljusbehandling kräver flera sessioner för att gradvis öka den tid huden utsätts för UV-ljus och för att ge den tid att läka. Människor genomgår vanligtvis tre till fem ljusterapisessioner per vecka under loppet av 2-3 månader. Personer med psoriasis ser vanligtvis en förbättring efter 2–4 veckor, beroende på typ av ljusterapi.

Varje persons hud reagerar olika på ljusterapi, både när det gäller hur mycket förbättring de ser i sina psoriasissymtom och hur länge dessa förbättringar varar. Den genomsnittliga remissionstiden är 3–12 månader.

På grund av den ökade risken för hudcancer råder läkare människor att begränsa sin livstidsanvändning av ultraviolett A (PUVA) ljusterapi till 150 sessioner.

Är ljusterapi effektiv?

Ljusterapi är effektiv för att minska symptomen på psoriasis. Ungefär 75 procent av alla personer som använder ultraviolett B (UVB), som är den vanligaste varianten av ljusterapi, kommer att bli symptomfria under en period.

Ultraviolett B

Används vid medelsvår plackpsoriasis som inte svarat tillfredsställande på lokalbehandling och vid guttat psoriasis. Behandlingen med UVB ges 2-3 gånger/vecka i 6-10 veckor (max 30 ggr). I regel ges högst 2 behandlingsomgångar per år.

PUVA

Används vid svår psoriasis. Psoralen fungerar som ljussensibiliserare i kombination med UVA-ljus. Behandling 2 ggr per vecka i ca 8-10 veckor.

Läkemedel för psoriasis

Om du har måttlig till svår psoriasis, eller om din psoriasis slutar svara på andra behandlingar, kan din läkare överväga en oral tablett eller injektionsmediciner.

Systemiska läkemedel

Systemisk behandling kan komma ifråga för patienter med medelsvår/svår psoriasis när lokalbehandling eller ljusbehandling inte har tillräcklig effekt eller av olika skäl är svår att genomföra.

Retinoider

Retinoider minskar produktionen av hudceller. När du slutar använda dem kommer symtom på psoriasis sannolikt att återvända. Biverkningar inkluderar håravfall och läppinflammation.

Personer som är gravida eller kan bli gravida inom de närmaste tre åren bör inte ta retinoider på grund av risken för eventuella fosterskador.

Cyklosporin

Cyclosporin (Sandimmune) minskar immunsystemets aktivitet. Ciklosporin kan ges under korta (4-6 månader) och intermittenta behandlingsperioder till patienter med svår psoriasis som inte svarat på annan systemisk behandling. Läkemedlet bör inte erbjudas till patienter med nedsatt njurfunktion, pågående infektioner omfattande ljusterapi, och högt blodtryck.

Metotrexat

Liksom cyklosporin undertrycker metotrexat immunsystemet. Läkemedlet är välbeprövat och ges som förstahandsval vid systembehandling av psoriasis. Det kan orsaka färre biverkningar vid användning i låga doser. Det kan orsaka allvarliga biverkningar på lång sikt. Allvarliga biverkningar inkluderar leverskador och minskad produktion av röda och vita blodkroppar. Preparatet har även effekt på psoriasisartrit.

Medlet bör ej förskrivas till patienter med känd leversjukdom eller alkoholriskbruk. Läkemedlet har god effekt vid plackpsoriasis och symptomen brukar gå tillbaka efter 6 veckor men det kan dröja 4-6 månader innan fulleffekt har uppnåtts. Metotrexat skall sättas ut (pausas) 6 månader innan planerad graviditet. Detta gäller både kvinnor och män.

Acitretin (Neotigason)

Detta läkemedlet har en god effekt vid pustulös psoriasis. Patienter med diabetes, hyperlipidemi eller känd leversjukdom bör vara försiktiga med detta läkemedel. Det kan ta upp till 6 månader innan maxeffekten har uppnåtts. Acitretin kan ges i kombination med UVB eller PUVA (Re-PUVA). Medlet är teratogent och skall ej ges till kvinnor i fertil ålder.

Biologiska läkemedel mot psoriasis

Biologiska läkemedel rekommenderas till vuxna patienter med medelsvår/svår psoriasis som inte svarat på annan behandling. Biologiska läkemedel ges i infusion eller injektion.

Nya biologiska läkemedel som är godkända för behandling av medelsvår till svår psoriasis är följande: 

  • Ssekukinumab (Cosentyx) 
  • Ixekizumab (Taltz)
  • Brodalumab (Kyntheum) 
  • Guselkumab (Tremfya) 

Behandling med biologiska läkemedel behövs oftast under många år och ibland kan livslång behandling vara nödvändig.

Rekommenderad diet för personer med psoriasis

Att äta bättre kan minska dina symtom. Dessa fem livsstilsförändringar kan hjälpa till att lindra symtom på psoriasis och minska skov med psoriasis:

Gå ner i vikt

Om du är överviktig kan viktminskning minska tillståndets svårighetsgrad. Att gå ner i vikt kan också leda till att behandlingar blir mer effektiva. Det är oklart hur vikt interagerar med psoriasis, så även om dina symtom förblir oförändrade, är viktminskning fortfarande bra för din övergripande hälsa.

Hälsosam kost

Minska ditt intag av mättade fetter. Dessa finns i animaliska produkter som kött och mejeri. Öka ditt intag av magert protein som innehåller omega-3-fettsyror, såsom lax, sardiner och räkor. Växtkällor till omega-3 inkluderar valnötter, linfrön och sojabönor.

Undvik utlösande livsmedel

Psoriasis orsakar inflammation. Vissa livsmedel orsakar också inflammation. Att undvika dessa livsmedel kan förbättra symtomen. Dessa livsmedel inkluderar:

  • Rött kött
  • Raffinerat socker
  • Bearbetade livsmedel
  • Mejeriprodukter
  • Drick mindre alkohol
  • Alkoholkonsumtion kan öka risken för skov. Om du har problem med alkoholanvändningen kan din läkare hjälpa dig att upprätta en behandlingsplan.

Överväg att ta vitaminer

Vissa läkare föredrar en vitaminrik kost med vitaminer i tablettform. Men även de med väldigt hälsosamma dieter kan behöva hjälp att få tillräckliga näringsämnen. Fråga din läkare om du ska ta några vitaminer som ett komplement till din kost.

Leva med psoriasis

Livet med psoriasis kan vara utmanande, men med rätt tillvägagångssätt kan du minska skov och leva ett hälsosamt liv. Dessa tre områden kommer att hjälpa dig att hantera tillståndet på kort och lång sikt:

Diet

Att gå ner i vikt och upprätthålla en hälsosam kost kan hjälpa till att lindra och minska symtom på psoriasis. Detta inkluderar att äta en diet rik på omega-3-fettsyror, fullkorn och växter. Du bör också begränsa livsmedel som kan öka din inflammation. Dessa livsmedel inkluderar raffinerat socker, mejeriprodukter och bearbetade livsmedel.

Det finns anekdotiska bevis för att tomater, potatis, paprika, aubergine, blåbär, gojibär, och grönsaker kan utlösa psoriasis symptom.

Stress

Stress är en väletablerad trigger för psoriasis. Att lära sig hantera stress kan hjälpa dig att minska skov och lindra symtomen. Prova följande för att minska din stress:

  • Meditation
  • Journalföring
  • Andningsövningar
  • Yoga

Viktiga livsstilsåtgärder vid psoriasis

  • Rökstopp
  • Viktminskning om övervikt
  • Fysisk aktivitet
  • Stresshantering

Emotionell hälsa

Personer med psoriasis är mer benägna att uppleva depression och låg självkänsla. Du kan känna dig mindre säker när nya fläckar dyker upp. Att prata med familjemedlemmar om hur psoriasis påverkar dig kan vara svårt. Den konstanta cykeln av tillståndet kan också vara frustrerande.

Alla dessa känslomässiga problem är giltiga. Det är viktigt att du hittar en metod för att hantera dem. Detta kan innefatta att tala med en professionell psykolog eller gå med i en patientgrupp för personer med psoriasis.

Psoriasis och ledinflammation (artrit)

Ungefär var tredje individ med psoriasis kommer att få en diagnos som heter psoriasisartrit. Denna typ av artrit leder till svullnad, smärta och inflammation i drabbade leder. Det är vanligt att tillståndet feltolkas för reumatoid artrit eller gikt.

Psoriatisk artrit är ett kroniskt tillstånd. Liksom psoriasis kan symtomen på psoriasisartrit komma och gå, mellan skov och remission. Psoriasisartrit kan också vara kontinuerlig, med konstanta symtom och problem.

Detta tillstånd påverkar vanligtvis lederna i fingrar eller tår. Det kan också påverka nedre delen av ryggen, handleder, knän eller vrister.

De flesta som utvecklar psoriasisartrit har psoriasis. Det är dock möjligt att utveckla psoriasisartrit utan att ha en psoriasis. De flesta som får en artritdiagnos utan att ha psoriasis har en familjemedlem som har hudtillståndet.

Behandlingar för psoriasisartrit kan framgångsrikt lindra symtom, lindra smärta och förbättra ledrörlighet. Som med psoriasis kan viktminskning, upprätthålla en hälsosam kost och undvika triggers också bidra till att minska psoriasisartrit. En tidig diagnos och behandlingsplan kan minska sannolikheten för allvarliga komplikationer, inklusive ledskada.

Statistik över psoriasis

Psoriasis är en ärftlig kronisk sjukdom som kan drabba både hud och leder. 250-300 000 personer i Sverige har psoriasis vilket gör den till en av våra vanligaste folksjukdomar. Hos ca 50 procent debuterar sjukdomen före 25 års ålder. 

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar vissa studier att cirka 75 procent av psoriasisfallen diagnostiseras före 46 års ålder.

Psoriasis är associerat med högre risk för följande tillstånd

  • Typ 2 diabetes
  • Njursjukdom
  • Hjärtsjukdom
  • Högt blodtryck
  • Även om data inte är fullständig, tyder forskning på att fall av psoriasis blir allt vanligare. Oavsett om det beror på att människor utvecklar hudtillståndet eller att läkare bara blir bättre på att diagnostisera är oklart.

Diabetes och psoriasis

Psoriasis är en av de vanligaste kroniska inflammatoriska hudsjukdomarna med en världsprevalens på 2–4%. Den ökande kunskapen om de mekanismer som driver psoriasis har ökat fokus på befintliga kopplingar till metabola syndromet och typ 2 diabetes. Studier visar en ökad prevalens av typ 2 diabetes hos psoriasis jämfört med kontroller.

Studier har också konstaterat att typ 2 diabetes kan vara vanligare hos patienter med psoriasis jämfört med bakgrundspopulationen. Flera mekanismer som är involverade i lipidtransport verkar vara uppreglerade hos patienter med psoriasis. Läkare spelar en nyckelroll när det gäller information om känd samsjuklighet och främjande av tidig profylax hos patienter med psoriasis

Psoriasis, inflammation och insulin

Forskare har upptäckt att huden från möss med psoriasis visade inflammation och insulinresistens, en riskfaktor för diabetes. Betaceller i mössen med psoriasis producerade också mer insulin än hos de opåverkade mössen. Forskarna tror att denna överproduktion är ett försök att kompensera för insulinresistens.

En dansk studie som genomfördes 2013 med över 52 000 vuxna och barn från 10 år och äldre som hade psoriasis fann att försökspersonerna hade en högre risk att få typ 2 diabetes jämfört med resten av befolkningen. Ju allvarligare psoriasis desto större är risken att utveckla diabetes.

I en annan studie från University of Pennsylvania jämförde forskare 100 000 människor som hade psoriasis med 430 000 personer utan det. De som hade svår psoriasis uppvisade ungefär dubbelt så stor risk att utveckla typ 2 diabetes som personer utan psoriasis. Denna risk var högre även hos personer med psoriasis som inte hade andra diabetesriskfaktorer, såsom fetma.

Både typ 2 diabetes och psoriasis ökar inflammation i kroppen. Inflammation som orsakas av psoriasis ökar nivån av en insulinliknande tillväxtfaktor som är kopplad till diabetes. Dessutom är psoriasis kopplad till insulinresistens, fetma, hjärtinfarkt, högt blodtryck och högt kolesterol.

Dr Aidin Rawshani

Aidin Rawshani är leg. läk och medicine doktor vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes?

Dialiv är appen för dig. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll över riskfaktorer och få hjälp när du behöver det.

Dialiv är appen för dig. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill.

Få nyhetsbrev med goda recept, råd, kliniska artiklar och e-böcker gratis.

Få vårt nyhetsbrev med goda recept, råd och e-böcker gratis!