Kort om typ 2 diabetes

Typ 2 diabetes är en komplex och heterogen sjukdom som påverkar flera metabola organ i kroppen, framför allt levern, bukspottkörteln (pankreas), skelettmuskler och fettvävnaden. Vid typ 2 diabetes och relaterade metabola störningar så ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. 

Risken för allvarliga åkommor såsom hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom, stroke, hjärtsvikt och njursvikt ökar bland individer med alla sorters diabetes, särskilt typ 2 och typ 1 diabetes.

Tidigare observationsstudier har visat att individer med typ 2 diabetes har 2–4 gånger ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Denna information baseras på gammal kunskap och den förhöjda risken för hjärtsjukdomar hos personer med diabetes är lägre idag, om man jämför med individer som inte har diabetes.

Högt blodsocker

Det finns flera anledningar till att risken för dessa sjukdomar stiger. Högt blodsocker som kallas för hyperglykemi kan direkt inverka negativt på våra blodkärl och hjärtmuskeln. I studier undersöks vanligtvis blodsocker som långtidsblodsockret (HbA1c), som återspeglar hur sockervärdena har sett ut senaste 2–3 månaderna.

Högt insulin

Förhöjda nivåer av det livsviktiga hormonet insulin är oftast ett tecken på att kroppen börjar utveckla nedsatt känslighet för insulin (insulinresistens). Höga cirkulerande nivåer av insulin är dåligt för många celler och organ.

Bukspottkörteln försöker kompensera den nedsatta känsligheten för insulin genom att frisätta mer insulin, detta kallas för hyperinsulinemi på medicinskt språk. Till slut minskar produktionen och processen för själva frisättningen försämras vilket leder till att insulinnivåerna minskar.

När insulinnivåerna minskar och en individ lider av insulinresistens finns ett behov av att behandla med insulininjektioner, precis som för en individ med typ 1 diabetes.

Fettvävnad

Utöver detta är typ 2 diabetes kopplat till en rubbad blodsockermetabolism, rubbade blodfetter och högt blodtryck som delvis beror på metabola faktorer. De flesta individer med typ 2 diabetes lider dessutom av fetma och övervikt, dvs body mass index (BMI) > 30 kg/m2.

Fetma är en sjukdom för sig själv där fettvävnaden agerar olika och finns kring olika organ.

Fettvävnad kan bidra till hjärtsjukdomar på andra vis genom att frisätta metabola stresshormoner kontinuerligt, bidra till en långrandig inflammation som påverkar kroppens blodkärl och hjärtat. 

Det finns således flera faktorer till att diabetes bidrar till hjärt-kärlsjukdomar. I den här rikstäckande studien har forskare studerat mer än 3 miljoner individer i Sverige som var 18 år eller äldre. Flera epidemiologiska frågor angående hjärt-kärlsjukdom och diabetes besvaras i denna studie.

Högt blodtryck och njurfiltration

Typ 2 diabetes är förknippat med högt blodtryck. De förhöjda blodsockernivåerna och rubbade insulinnivåerna samt andra faktorer bidrar oftast till högt blodtryck. Högt blodtryck, rubbade blodfetter och stort midjeomfång är alla tecken på ett metabolt syndrom som är vanligt bland individer med typ 2 diabetes. 

Vid diabetes påverkas även njurfiltrationen. Högt blodsocker är särskilt farligt för njurarna, ungefär såsom blodfetter är väldigt dåliga för hjärtat. Redan vid debut av diabetes ses en påverkad njurfiltration hos många personer med diabetes. 

Det är viktigt att kontrollera sina njurvärden vid några tillfällen och om de är normala räcker det med att kontrollera riskfaktorer istället för att kontrollera njuren.

En rikstäckande svenska studie

Bakgrund om studien

I en rikstäckande svensk kohortstudie undersökte forskare hur sambandet ser ut för olika hjärt-kärlsjukdom, nämligen hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom, stroke och hjärtsvikt bland individer med typ 2 diabetes och jämförde resultaten med ålder-, kön- och regions-matchade kontroller från bakgrundspopulationen, dvs individer utan diabetes från den allmänna befolkningen.

I studien ingick 679,072 personer med typ 2 diabetes och 2,643,800 matchade kontroller utan diabetes. Medelåldern bland studiedeltagarna var 64 år och varje person observerades i drygt 7 år i studien. Studien inkluderade individer som observerades i det svenska nationella diabetesregistret (NDR) mellan åren 2001-01-01 och 2019-12-31.

Frågeställningar som undersöktes

• Långsiktiga trender för hjärtinfarkt, stroke, kranskärlssjukdom och hjärtsvikt mellan typ 2 diabetes och kontroller
• Optimala nivåer för vanliga riskfaktorer vad gäller utfallen hjärtinfarkt, stroke, kranskärlssjukdom och hjärtsvikt hos individer med typ 2 diabetes
• Associationen mellan antal riskfaktorer som är inom terapeutiska målvärden och risken för hjärtinfarkt, stroke, kranskärlssjukdom och hjärtsvikt hos individer med typ 2 diabetes jämfört med kontroller
• Vilka riskfaktorer är viktigast för att påverka risken för hjärtinfarkt, stroke, kranskärlssjukdom och hjärtsvikt bland individer med typ 2 diabetes
• Långsiktiga trender för riskfaktorer som högt blodsocker, blodtryck, blodfetter, njurvärden och BMI bland individer med typ 2 diabetes

Resultat

Långsiktiga trender

Den första frågeställningen undersökte hur antalet fall per person-år utvecklats de senaste tjugo åren i Sverige. Undersökningen kallas för direkt standardiserad incident, och i vårt fall standardiserade vi resultaten efter ålder och kön. 

Analysen visade att incidensen för akut hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom och stroke har minskat kraftigt de senaste tjugo åren. De har halverats om man jämfört insjuknandet idag med hur det såg ut för tjugo år sedan.

Det innebär att risken för att insjukna i en hjärt-kärlsjukdom har minskat för de som utvecklar sjukdomen idag, jämfört med de som utvecklade den i början på 2000-talet. Forskarna noterade en linjär minskning för dessa sjukdomar under hela uppföljningsperioden.

För hjärtsvikt noterade forskarna en liten annorlunda trend där de först minskade fram till ungefär 2013, därefter noterade studiedeltagarna att incidensen för hjärtsvikt stagnerat bland individer med typ 2 diabetes.

Detta beror förmodligen på att individer som debuterar med typ 2 diabetes idag har högre BMI och långtidsblodsocker (HbA1c) som är starkt kopplade till just utvecklingen av hjärtsvikt.

Optimala nivåer för riskfaktorer

I flera analyser undersökte forskarna hur sambandet mellan olika riskfaktorer och dessa sjukdomar såg ut och de observerade att i många fall var det lägre nivåer än dagens rekommenderade riktlinjer som var associerade med en lägre risk för framtida sjukdomar.

Kliniska prövningar visar regelbundet att lägre nivåer för olika riskfaktorer är bra för att minska risken. Den här studien visar att lägre nivåer för långtidsblodsocker (HbA1c), blodtryck, blodfetter, BMI och njurfiltration är bättre för kroppen.

Sambandet mellan bra- och dålig riskfaktorkontroll

I en tredje analys undersökte forskarna hur sambandet ser ut om en individ med typ 2 diabetes har noll eller flera riskfaktorer. I studien visste inte forskarna om studiedeltagarna inte hade riskfaktorer för att de aldrig utvecklat några. Forskarna visste endast om en riskfaktor var under kontroll när studien startade. 

Följande riskfaktorer kontrollerades i analysen: långtidsblodsocker (HbA1c), systoliskt- och diastoliskt blodtryck, njurfiltration, blodfetter och rökning. 

Analysen visar att individer med typ 2 diabetes har en lägre risk för olika sjukdomar om de har 1 och i vissa fall 2 riskfaktorer utöver högt blodsocker. Detta samband är lite märkligt och kan tolkas som att det är bra att ha en extra riskfaktor.

Sanningen är nog att de mediciner som en individ erhåller är väldigt bra för hälsan, exempelvis blodtryckssänkande eller blodfettssänkande behandling.

Det fanns ett tydligt linjärt samband mellan antal riskfaktorer som var under kontroll och risken för hjärtinfarkt, stroke, kranskärlssjukdom och hjärtsvikt. 

För alla sjukdomar noterades att de individer som hade alla riskfaktorer under kontroll när studien startade hade lägre risk än sina kontroller, förutom hjärtsvikt. 

Hjärtsvikt var det utfall där det inte spelade någon roll ifall individer hade alla riskfaktorer under kontroll. De uppvisade fortfarande en förhöjd risk för hjärtsvikt, vilket talar för att det finns andra faktorer som bidrar till hjärtsvikt.

I en extraanalys undersökte forskarna hur det såg ut om man även kontrollerade BMI och såg att de som även hade normalt BMI, hade en väldigt låg risk för hjärtsvikt.

Viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdomar

De viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom och stroke var högt blodtryck, högt blodsocker och höga blodfetter. För stroke var det viktigare med högt blodtryck och högt blodsocker medan blodsocker och blodfetter var viktigast för hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom.

För hjärtsvikt var det högt blodsocker och BMI som var de viktigaste riskfaktorerna. BMI var den absolut viktigaste riskfaktorn för hjärtsvikt enligt denna observationerna studie.

Hur riskfaktorer förändrats över tid

I en annan analys undersökte författarna hur olika riskfaktorer utvecklats över tid för de som debuterar med typ 2 diabetes under olika tidsperioder (2001 till 2020). I princip alla riskfaktorer förbättrades förutom tre stycken som gick mot trenden och försämrades över tid. Det var diastoliskt blodtryck (undertrycket), långtidsblodsocker (HbA1c) och BMI som steg för varje tidsperiod.

Sanningen är nog att de mediciner som en individ erhåller är väldigt bra för hälsan, exempelvis blodtryckssänkande eller blodfettssänkande behandling.

Det fanns ett tydligt linjärt samband mellan antal riskfaktorer som var under kontroll och risken för hjärtinfarkt, stroke, kranskärlssjukdom och hjärtsvikt. 

För alla sjukdomar noterades att de individer som hade alla riskfaktorer under kontroll när studien startade hade lägre risk än sina kontroller, förutom hjärtsvikt. 

Hjärtsvikt var det utfall där det inte spelade någon roll ifall individer hade alla riskfaktorer under kontroll. De uppvisade fortfarande en förhöjd risk för hjärtsvikt, vilket talar för att det finns andra faktorer som bidrar till hjärtsvikt.

I en extraanalys undersökte forskarna hur det såg ut om man även kontrollerade BMI och såg att de som även hade normalt BMI, hade en väldigt låg risk för hjärtsvikt.

Viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdomar

De viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom och stroke var högt blodtryck, högt blodsocker och höga blodfetter. För stroke var det viktigare med högt blodtryck och högt blodsocker medan blodsocker och blodfetter var viktigast för hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom.

För hjärtsvikt var det högt blodsocker och BMI som var de viktigaste riskfaktorerna. BMI var den absolut viktigaste riskfaktorn för hjärtsvikt enligt denna observationerna studie.

Take home message: kontrollera blodsocker, blodtryck, blodfetter, njurfiltration och kroppsvikt så noggrant du bara kan. Se till att fokusera på samtliga riskfaktorer samtidigt. Minska dessa nivåer så mycket du kan och öka din njurfiltration med olika terapier. Se till att kontrollera dina riskfaktorer ständigt och ju tidigare desto bättre. Det är särskilt viktigt att gå ner i vikt och kontrollera blodsockret.