/

Skillnaden mellan typ 1 och typ 2 diabetes

15 min läsning

Det finns två huvudvarianter av diabetes som utgör mer än 90 % av all diabetes, nämligen typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Gemensamt för dessa sjukdomar är att kroppens förmåga att reglera sockernivåerna i blodet (blodglukos) försämras, vilket resulterar i symtom som trötthet, ökad törst och ökad urinering.

Allmänt om diabetes

Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för flera diabetessjukdomar som uppstår till följd av försämrad förmåga att reglera blodsocker. Diabetes är en heterogen sjukdom eftersom det finns flera biologiska faktorer som bidrar till sjukdomen. Vanligtvis är något av följande system i kroppen påverkat för att individen ska utveckla diabetes:

  • Otillräckligt med insulin i kroppens insulinproducerande beta-celler
  • Nedsatt känslighet mot insulin ute i kroppens olika insulinkänsliga vävnader såsom muskler, fett och lever
  • Nedsatt förmåga att frisätta insulin hos beta-cellerna

Vid diabetes stiger blodsockernivåerna och på sikt orsakar detta skada i våra blodkärl. Högt blodsocker är endast en bidragande faktor till dålig blodkärl, andra faktorer inkluderar högt blodtryck, rökning, höga blodfetter och stillasittande livsstil.

Individer med dålig riskfaktorkontroll kan tidigt utveckla förträngningar och stelhet i blodkärlen. Personer med uttalad åderförkalkning har hög risk att utveckla allvarliga komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt eller njursvikt.

I Sverige finns det mer än en halv miljon människor med diabetes. Huvudparten lider av typ 2 diabetes (ca 90%) medan en liten andel har typ 1 diabetes, graviditetsdiabetes och andra diabetesformer. Diabetes är en snabbt växande sjukdom och det finns ca 200.000 individer i Sverige som lider av sjukdomen utan att veta om det.

Typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes uppstår oftast bland individer som är yngre än 30 år men förekommer i alla åldrar. Sjukdomen kan pågå i flera år innan några symptom uppstår. Vid typ 1 diabetes attackerar och förstör kroppens egna immunförsvar de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Det är fortfarande okänt varför kroppens egna immunceller attackerar dessa livsviktiga celler i bukspottkörteln.

Insulin är ett livsviktigt hormon med flera viktiga funktioner i kroppen och hormonet tillverkas i ett organ som heter bukspottkörteln (pankreas). Individer med typ 1 diabetes har vid sjukdomsdebut en total insulinbrist och behöver därför injicera insulin via spruta eller insulinpump för att reglera blodsockernivåerna. Insulin gör det möjligt för glukos att ta sig in i kroppens celler.

Typ 2 diabetes

Typ 2 diabetes är den vanligaste diabetesformen och drabbar framför allt äldre personer med stillasittande livsstil. Förekomsten av typ 2 diabetes har ökat kraftigt runtom i världen, förmodligen på grund av den rådande fetmapandemin.

Vid typ 2 diabetes är det flera biologiska system som påverkas negativt och bidrar till stigande blodsockernivåer.

  • Nedsatt insulinkänslighet i lever, muskler och fettvävnad (insulinresistens)
  • Otillräcklig produktion av insulin från insulinproducerande beta-celler i bukspottkörteln.
  • Insulin är ett hormon som frisätts ut i blodcirkulationen men även själva förmågan att frisätta insulin försämras vid typ 2 diabetes.

Till skillnad från typ 1 diabetes så attackeras inte de insulinproducerande beta-cellerna av immunförsvaret bland individer med typ 2 diabetes. Diabetes typ 2 är en progressiv sjukdom som dels tar många år att utveckla och dessa patienter

Symtom på diabetes

Vid okontrollerad diabetes liknar symtomen vid typ 1 och typ 2 diabetes varandra.

Vanliga symtom vid diabetes inkluderar följande:

  • Regelbunden urination, särskilt på nätterna.
  • Ökad törst
  • Ökad hungerkänsla
  • Trötthet
  • Suddig syn
  • Dålig sårläkning
  • Återkommande infektioner
  • Mörka hudpartier (acanthosis nigricans på medicinskt språk)
  • Stickningar i händer och fötter
  • Torr hud

Blodsockersvängningar

Individer med typ 1 diabetes kan även uppleva irritabilitet och humörförändringar som uppstår relativt fort. Detta beror på att blodsockernivåer kan variera kraftigt över en kort period hos personer med typ 1 diabetes, jämfört med typ 2 diabetes. Symtomen på typ 1 diabetes utvecklas snabbt, vanligtvis under några veckor.

Även om flera av symtomen liknar varandra vid typ 1 och typ 2 diabetes så uppträder de på mycket olika sätt. En stor andel av alla med typ 2 diabetes upplever inga symtom under många år. Vid typ 2 diabetes utvecklas vanligtvis symtomen långsamt och många upptäcker sin diabetes i samband med att de söker vård för andra hälsotillstånd.

Vad orsakar diabetes?

Immunförsvaret spelar en viktig roll vid typ 1 diabetes

Vid typ 1 diabetes attackerar vanligtvis kroppens egna immunförsvar de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln (pankreas). Kroppens immunsystem ansvarar bland annat för att bekämpa virus, bakterier och skadade celler. Hos personer med typ 1 diabetes misstar immunsystemet kroppens egna friska celler och attackerar dessa. När immuncellerna förstör de insulinproducerande cellerna så uppstår en total insulinbrist.

Forskare vet än idag inte varför immunsystemet attackerar kroppens egna celler. Förmodligen har det att göra med både ärftliga och miljömässiga faktorer, exempelvis exponering för virus.

Flera faktorer bakom utvecklingen av diabetes typ 2

Typ 2 diabetes orsakas av nedsatt känslighet mot insulin ute i kroppens olika vävnader (fett, muskler och lever). Nedsatt insulinkänslighet uppstår vanligtvis till följd av långvarig och förhöjd exponering av insulin, vilket leder till att kroppen blir mer resistens mot insulin.

Kroppen försöker kompensera för de förhöjda blodsockernivåerna som ses vid diabetes genom att producera och frisätta mer insulin men så småningom påverkas systemet negativt och kroppen utvecklar en nedsatt känslighet mot insulin. Det finns flera faktorer som bidrar till att vissa människor utvecklar insulinresistens.

  • Fetma och övervikt
  • Fysisk inaktivitet
  • Ärftlighet
  • Miljömässiga faktorer

Hur vanligt är diabetes?

Typ 2 diabetes är mycket vanligare än typ 1 diabetes. Förekomsten av dessa sjukdomar skiljer sig mellan olika länder och befolkningsgrupper. I Sverige uppskattar man att ungefär 85–90% av alla individer har typ 2 diabetes medan 5-10% lever med typ 1 diabetes. Förekomsten av andra diabetesvarianter såsom LADA (latent autoimmune diabetes in adults) och andra sällsynta varianter av diabetes (exempelvis MODY).

Förekomsten av typ 2 diabetes ökar kraftigt med stigande ålder och fetma. Den genomsnittliga åldern för insjuknande i typ 2 är ungefär 65 år i Sverige. Män och kvinnor drabbas av diabetes i ungefär samma takt, men insjuknandet är högre bland vissa etniciteter.

Riskfaktorer för diabetes

För typ 1 diabetes

  • Familjehistoria: Människor med en förälder eller syskon med typ 1 diabetes har högre risk att utveckla det själva.
  • Ålder: Typ 1 diabetes kan förekomma i alla åldrar, men det är vanligast bland barn och ungdomar.
  • Geografi: Förekomsten av typ 1 diabetes ökar ju längre bort från ekvatorn man befinner sig.
  • Genetik: Förekomsten av vissa gener ökar risken för att insjukna i typ 1 diabetes

I dagsläget kan typ 1 diabetes inte förhindras, däremot pågår forskning som avser att blockera immunförsvaret från att attackera kroppens egna insulinproducerande beta-celler.

För typ 2 diabetes

  • Vikt: Fetma och övervikt
  • Fettfördelning: Bukfetma är en större riskfaktor än fettvävnad på höft och lårben. Risken för typ 2 diabetes ökar om du är man och har ett midjeomfång som överstiger 102 centimeter eller kvinna med midjeomfång på 89 centimeter.
  • Låg fysisk aktivitetsnivå: Fysisk aktivitet bidrar till att kontrollera kroppsvikt och medför flera fysiologiska fördelar som förbättrar blodsockernivåer och andra faktorer som bidrar till utvecklingen av diabetes. Att träna hjälper kroppens celler att absorbera glukos och ökar känsligheten för insulin.
  • Familjehistoria: Risken för typ 2 diabetes ökar om du har en förälder eller syskon med diabetes
  • Blodfetter: Individer med höga nivåer av triglycerider och låga nivåer av HDL-kolesterol (high-density lipoprotein cholesterol) ökar risken för diabetes.
  • Ålder: Risken för diabetes stiges hos personer som är äldre än 45 år.
  • Prediabetes eller nedsatt glukostolerans
  • Graviditetsdiabetes
  • Hög födelsevikt
  • Polycystiskt ovariesyndrom

Det är möjligt att minska risken för typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar och då rekommenderas följande:

  • Bibehåll en hälsosam vikt.
  • Om du är överviktig, diskutera med din läkare för att ta fram en hälsosam viktminskningsplan.
  • Öka dina aktivitetsnivåer.
  • Ät en balanserad diet och minska ditt intag av socker eller alltför bearbetade livsmedel.

Hur diagnostiseras diabetes?

Det primära testet för både typ 1 och typ 2 diabetes är känt som HbA1c, ett blodprov som bestämmer din genomsnittliga blodsockernivå under de senaste två till tre månaderna. En HbA1c-nivå på 48 mmol/mol eller högre indikerar diabetes. Utöver HbA1c-testat finns andra blodprover som kan fastställa om en person lider av diabetes.

Gränsvärden för HbA1c

  • Normal: mindre än 42 mmol/mol (6.0%)
  • Pre-diabetes: 42 to 47 mmol/mol (6.0 till 6.4%)
  • Diabetes: 48 mmol/mol (6.5%) eller högre

Utöver HbA1c finns följande blodsockerprov som används för att diagnostisera diabetes:

  • Slumpmässigt blodsocker: Ett blodprov som kan tas slumpmässigt. Blodsockernivåer som överstiger 11.1 mmol/l eller högre indikerar att personen har diabetes.
  • Fastande blodsockerprov: Ett blodprov som tas efter 8h fasta. Blodsocker lägre än 5.6 mmol/l är normalt. Ett fastande blodsockerprov mellan 5.6 till 6.9 mmol/l definieras som prediabetes. Ett fastande blodsockerprov på 7 mmol/l) eller högre, vid två separata tillfällen, klassas som diabetes.
  • Ett annat prov som används i framför allt forskningssammanhang är OGTT (oralt glukostoleranstest)

Hur behandlas typ 1 och typ 2 diabetes?

Insulinbehandling vid typ 1 diabetes

Det finns inget botemedel mot typ 1 diabetes. Personer med typ 1 diabetes producerar inte insulin, så det måste injiceras regelbundet. Vissa människor injicerar insulin i områden såsom mage, arm eller skinkor, flera gånger om dagen.

Andra använder insulinpumpar. Insulinpumpar levererar en stadig mängd insulin i kroppen genom ett litet rör. Att mäta blodsockernivåer är en viktig del av hanteringen av typ 1 diabetes, eftersom nivåerna kan stiga och sjunka snabbt.

Flera behandlingsalternativ vid typ 2 diabetes

Typ 2 diabetes kan i vissa fall kontrolleras och till och med reverseras med enbart kost och motion, men detta gäller endast en liten andel av alla med typ 2 diabetes. Om livsstilsförändringar inte räcker kan din läkare ordinera mediciner som hjälper din kropp att sänka blodsockernivåer mer effektivt.

Att övervaka ditt blodsocker är en viktig del av diabeteshanteringen eftersom det är det enda sättet att veta om du når dina målnivåer. Din läkare kan rekommendera att du testar ditt blodsocker vid enstaka tillfällen eller regelbundet.

Om ditt blodsocker är högt kan din läkare rekommendera insulininjektioner. Med noggrann övervakning kan du återställa dina blodsockernivåer till det normala och förhindra utvecklingen av allvarliga komplikationer.

Dr Aidin Rawshani

Aidin Rawshani är leg. läk och medicine doktor vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Senaste av Blog