Vad är skillnaden på typ 1 och typ 2 diabetes?

Översikt

Det finns två typer av diabetes som utgör ca 90 % av all diabetes, nämligen typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Både typ 1 och typ 2 diabetes är kroniska sjukdomar som påverkar hur kroppen reglerar blodsocker (blodglukos).

Glukos är kroppens viktigaste energikällan men för att glukos ska ta sig in i dina celler behövs ett hormon som heter insulin. Individer med typ 1 diabetes producerar inte insulin medan personer med typ 2 diabetes producerar otillräckligt med insulin samtidigt som kroppens celler blir mindre känsliga för insulin.

Typ 1 diabetes

  • Total insulinbrist som uppstår till följd av att immunförsvaret attackerar och förstör insulinproducerande beta-celler.

Typ 2 diabetes

  • Nedsatt insulinkänslighet i lever, muskler och fettvävnad (insulinresistens)
  • Otillräcklig produktion av insulin från insulinproducerande beta-celler
  • Insulin är ett hormon som produceras och lagras inuti beta-cellerna, vid behov frisätts hormonet ut i blodcirkulationen. Förmågan att frisätta insulin försämras vid typ 2 diabetes.

Båda varianterna av diabetes resulterar i förhöjda blodsockernivåer, vilket ökar risken för framtida diabeteskomplikationer.

Symtom på diabetes

Vid okontrollerad diabetes liknar symtomen vid typ 1 och typ 2 diabetes varandra. Vanliga symtom vid diabetes inkluderar följande:

  • Regelbunden urination, särskilt på nätterna.
  • Ökad törst
  • Ökad hungerkänsla
  • Trötthet
  • Suddig syn
  • Dålig sårläkning
  • Återkommande infektioner
  • Mörka hudpartier (acanthosis nigricans på medicinskt språk)
  • Stickningar i händer och fötter
  • Torr hud

Individer med typ 1 diabetes kan även uppleva irritabilitet och humörförändringar som uppstår relativt fort. Detta beror på att blodsockernivåer kan variera kraftigt över en kort period hos personer med typ 1 diabetes, jämfört med typ 2 diabetes.

Även om flera av symtomen liknar varandra vid typ 1 och typ 2 diabetes så uppträder de på mycket olika sätt. En stor andel av alla med typ 2 diabetes upplever inga symtom på många år. Vid typ 2 diabetes utvecklas vanligtvis symtomen långsamt och många upptäcker sin diabetes i samband med att de söker vård för andra tillstånd.

Symtomen på typ 1 diabetes utvecklas snabbt, vanligtvis under några veckor. Typ 1 diabetes utvecklas oftast under barndomen eller tonåren men det är möjligt att få typ 1 diabetes senare i livet.

Vad orsakar diabetes?

Vid typ 1 diabetes attackerar vanligtvis kroppens egna immunförsvar de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln (pankreas). Kroppens immunsystem ansvarar för att bekämpa virus, bakterier och skadade celler. Hos personer med typ 1 diabetes misstar immunsystemet kroppens egna friska celler och attackerar dessa. När immuncellerna förstör de insulinproducerande cellerna så uppstår en total insulinbrist.

Forskare vet än idag inte varför immunsystemet attackerar kroppens egna celler. Förmodligen har det att göra med både ärftliga och miljömässiga faktorer, exempelvis exponering för virus.

Typ 2 diabetes orsakas av nedsatt känslighet mot insulin ute i kroppens olika vävnader (fett, muskler och lever). Nedsatt insulinkänslighet uppstår vanligtvis till följd av långvarig och förhöjd exponering av insulin, vilket leder till att kroppen blir mer resistens mot insulin.

Kroppen försöker kompensera för de förhöjda blodsockernivåerna som ses vid diabetes genom att producera och frisätta mer insulin men så småningom påverkas systemet negativt och kroppen utvecklar en nedsatt känslighet mot insulin. Det finns flera faktorer som bidrar till att vissa människor utvecklar insulinresistens.

  • Fetma och övervikt
  • Fysisk inaktivitet
  • Ärftlighet
  • Miljömässiga faktorer

Hur vanlig är diabetes?

Typ 2 diabetes är mycket vanligare än typ 1 diabetes. Förekomsten av dessa sjukdomar skiljer sig mellan olika länder och befolkningsgrupper. I Sverige uppskattar man att ungefär 85–90% av alla individer har typ 2 diabetes medan 5-10% lever med typ 1 diabetes. Förekomsten av andra diabetesvarianter såsom LADA (latent autoimmune diabetes in adults) och andra sällsynta varianter av diabetes (exempelvis MODY).

Förekomsten av typ 2 diabetes ökar kraftigt med stigande ålder och den genomsnittliga åldern vid insjuknandet i typ 2 är ungefär 65 år i Sverige. Män och kvinnor får diabetes i ungefär samma takt, men insjuknandet är högre bland vissa etniciteter.

Riskfaktorer för diabetes

Riskfaktorer för typ 1 diabetes inkluderar:

  • Familjehistoria: Människor med en förälder eller syskon med typ 1 diabetes har högre risk att utveckla det själva.
  • Ålder: Typ 1 diabetes kan förekomma i alla åldrar, men det är vanligast bland barn och ungdomar.
  • Geografi: Förekomsten av typ 1 diabetes ökar ju längre bort från ekvatorn man befinner sig.
  • Genetik: Förekomsten av vissa gener ökar risken för att insjukna i typ 1 diabetes

I dagsläget kan typ 1 diabetes inte förhindras, däremot pågår forskning som avser att blockera immunförsvaret från att attackera kroppens egna insulinproducerande beta-celler.

Riskfaktorer för typ 2 diabetes inkluderar:

  • Vikt: Fetma och övervikt
  • Fettfördelning: Bukfetma är en större riskfaktor än fettvävnad på höft och lårben. Risken för typ 2 diabetes ökar om du är man och har ett midjeomfång som överstiger 102 centimeter eller kvinna med midjeomfång på 89 centimeter.
  • Låg fysisk aktivitetsnivå: Fysisk aktivitet bidrar till att kontrollera kroppsvikt och medför flera fysiologiska fördelar som förbättrar blodsockernivåer och andra faktorer som bidrar till utvecklingen av diabetes. Att träna hjälper kroppens celler att absorbera glukos och ökar känsligheten för insulin.
  • Familjehistoria: Risken för typ 2 diabetes ökar om du har en förälder eller syskon med diabetes
  • Blodfetter: Individer med höga nivåer av triglycerider och låga nivåer av HDL-kolesterol (high-density lipoprotein cholesterol) ökar risken för diabetes.
  • Ålder: Risken för diabetes stiges hos personer som är äldre än 45 år.
  • Prediabetes eller nedsatt glukostolerans
  • Graviditetsdiabetes
  • Hög födelsevikt
  • Polycystiskt ovariesyndrom

Det är möjligt att minska risken att utveckla typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. För att minska risken för typ 2 diabetes rekommenderas följande:

  • Bibehåll en hälsosam vikt.
  • Om du är överviktig, diskutera med din läkare för att ta fram en hälsosam viktminskningsplan.
  • Öka dina aktivitetsnivåer.
  • Ät en balanserad diet och minska ditt intag av socker eller alltför bearbetade livsmedel.

Hur diagnostiseras diabetes?

Det primära testet för både typ 1 och typ 2 diabetes är känt som HbA1c, ett blodprov som bestämmer din genomsnittliga blodsockernivå under de senaste två till tre månaderna. En HbA1c-nivå på 48 mmol/mol eller högre indikerar diabetes. Utöver HbA1c-testat finns andra blodprover som kan fastställa om en person lider av diabetes.

Gränsvärden för HbA1c

  • Normal: mindre än 42 mmol/mol (6.0%)
  • Pre-diabetes: 42 to 47 mmol/mol (6.0 till 6.4%)
  • Diabetes: 48 mmol/mol (6.5%) eller högre

Utöver HbA1c finns följande blodsockerprov som används för att diagnostisera diabetes:

  • Slumpmässigt blodsocker: Ett blodprov som kan tas slumpmässigt. Blodsockernivåer som överstiger 11.1 mmol/l eller högre indikerar att personen har diabetes.
  • Fastande blodsockerprov: Ett blodprov som tas efter 8h fasta. Blodsocker lägre än 5.6 mmol/l är normalt. Ett fastande blodsockerprov mellan 5.6 till 6.9 mmol/l definieras som prediabetes. Ett fastande blodsockerprov på 7 mmol/l) eller högre, vid två separata tillfällen, klassas som diabetes.
  • Ett annat prov som används i framför allt forskningssammanhang är OGTT (oralt glukostoleranstest)

Hur behandlas typ 1 och typ 2 diabetes?

Det finns inget botemedel mot typ 1 diabetes. Personer med typ 1 diabetes producerar inte insulin, så det måste injiceras regelbundet i kroppen. Vissa människor injicerar insulin i områden såsom mage, arm eller skinkor, flera gånger om dagen.

Andra använder insulinpumpar. Insulinpumpar levererar en stadig mängd insulin i kroppen genom ett litet rör.
Att mäta blodsockernivåer är en viktig del av hanteringen av typ 1 diabetes, eftersom nivåerna kan gå upp och ner snabbt.

Typ 2 diabetes kan i vissa fall kontrolleras och till och med reverseras med enbart kost och motion, men detta gäller endast en liten andel av alla med typ 2 diabetes, många behöver extra stöd. Om livsstilsförändringar inte räcker kan din läkare ordinera mediciner som hjälper din kropp att sänka blodsockernivåer mer effektivt.

Att övervaka ditt blodsocker är en viktig del av diabeteshanteringen eftersom det är det enda sättet att veta om du når dina målnivåer. Din läkare kan rekommendera att du testar ditt blodsocker vid enstaka tillfällen eller regelbundet.

Om ditt blodsocker är högt kan din läkare rekommendera insulininjektioner. Med noggrann övervakning kan du återställa dina blodsockernivåer till det normala och förhindra utvecklingen av allvarliga komplikationer.

7-diabetes-typ-1-2
Vid pennan: Dr Aidin Rawshani

Läsvärt

Ketoner

Ketoner

Vad är ketoner? Ketoner är en molekyl som tillverkas i

Har du diabetes?

Dialiv är appen för dig som har diabetes och som vill ha en enda app som underlättar vardagen. Dialiv är gratis.