Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin

Allt om LADA (latent autoimmune diabetes in adults)

LADA-latent-autoimmun-idabetes-hos-vuxna-diabetes

Artikel om LADA: orsak, symtom, diagnos och behandling

Översikt

Latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA) är en form av diabetes med kliniska egenskaper som påminner om både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Precis som typ 1 diabetes orsakas LADA av att de insulinproducerande cellerna (beta-celler) i bukspottkörteln (pankreas) slutar producerar tillräckligt med insulin.

Till skillnad från typ 1 diabetes behöver personer med LADA vanligtvis inte insulinbehandling de första månaderna och upp till ett år efter att de fått diagnosen. Utöver immunförsvarets attack på de insulinproducerande beta-cellerna förekommer även varierande grad av nedsatt känslighet mot insulin (insulinresistens) hos personer med LADA. Insulinresistens är vanligtvis ett sjukdomstillstånd som förekommer hos personer med typ 2 diabetes. Individer med LADA har alltså en varierande grad av autoimmunitet mot beta-cellerna och insulinresistens.

Förekomst av LADA

Befolkningsstudier uppskattar att LADA förmodligen är lika vanligt som typ 1 diabetes. Tillståndet diagnostiseras ofta felaktigt som typ 2 diabetes. Personer som lever ett relativt hälsosamt liv, har normal kroppsvikt och aktiv livsstil fast utvecklar högt blodsocker (hyperglykemi) och diagnostiseras med typ 2 diabetes bör rådfråga deras läkare om det finns en chans att de faktiskt har LADA.

En betydande andel av alla individer som diagnostiseras med typ 1 diabetes i vuxenålder (> 40 års ålder) har troligtvis LADA. För personer med oklar diabetesdiagnos genomförs noggranna medicinska utredningar i många fall mäter man proteiner (antikroppar) i blodet för att avgöra vilken variant av diabetes som personen lider av.

LADA – en kombination av autoimmun sjukdom och insulinresistens

LADA diagnostiseras under vuxenlivet och sjukdomen utvecklas gradvis precis som typ 2 diabetes. LADA är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens egna immunceller attackerar beta-cellerna i bukspottkörteln och tillståndet är inte reversibelt genom livsstilsförändringar (bättre kostvanor, mer motion, rökstopp eller mindre stress).

Forskning visar att de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln slutar att fungera vid LADA, den biologiska processen är däremot långsammare än typ 1 diabetes fast lite snabbare än det som ses vid typ 2 diabetes. Kom ihåg att även personer med typ 2 diabetes utvecklar till slut dysfunktionella beta-celler, precis som vid typ 1 diabetes.

Symtom vid LADA

Symtom på latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA) skiljer sig inte från symtomen som ses vid andra diabetesformer, skillnaden är att symtomen utvecklas långsamt under några månader. Läs här om symptom för typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Vid typ 2 diabetes uppkommer också symtomen långsamt fast det går betydligt snabbare vid LADA.

  • Ökad urinering
  • Oförklarlig viktminskning
  • Suddig syn och stickningar/domingar i armar eller ben
  • Trötthet

Om LADA inte uppmärksammas i tid finns risk att individen utvecklar diabetes ketoacidos, vilket är ett tillstånd där kroppen inte kan använda socker (glukos) som bränsle på grund av frånvaro av insulin och kroppen börjar istället att förbränna fett för att utvinna energi. Denna process skapar en biprodukt som kallas för ketoner och höga nivåer av ketoner är giftigt för kroppen.

Orsaken till LADA

För att förstå den bakomliggande orsaken till LADA hjälper det att först förstå skillnaden mellan de andra huvudtyper av diabetes.

Typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes beskrivs ofta som ett autoimmunt tillstånd eftersom dina egna immunceller attackerar och förstör betacellerna i bukspottkörteln. Beta-cellerna är de celler som ansvarar för att tillverka och frisätta hormonet insulin, det hormon som gör att du kan lagra och använda glukos i kroppen. Personer med typ 1 diabetes behöver injicera insulin för att hantera sitt blodsocker.

Typ 2 diabetes

Typ 2 diabetes kännetecknas främst av att din kropp motstår insulins effekter. Insulinresistens orsakas av genetiska och miljömässiga faktorer, såsom en diet med högt kolhydratinnehåll, fysisk inaktivitet och fetma. Typ 2 diabetes kan initialt hanteras med livsstilsinterventioner och tablettbehandling, men vid avancerad typ 2 diabetes kan många behöva insulin för att hålla blodsockernivåerna under kontroll.

LADA

LADA kan utlösas av autoantikroppar som fäster till kroppens beta-celler, vilket resulterar i att kroppens immunceller (T-lymfocyter, B-lymfocyter, makrofager och dendritiska celler) av misstag attackerar och förstör beta-cellerna. Genetiska faktorer kan också vara inblandade såsom familjehistoria av autoimmuna sjukdomar. Vid LADA är den autoimmuna reaktionen mot kroppens beta-celler inte lika uttalad som vid typ 1 diabetes.

Vid typ 1 diabetes förstörs mer än 90% av alla beta-celler i bukspottkörteln innan personen utvecklar symtom och denna processen går relativt snabbt. Vid LADA har individen oftast kvar sina egna beta-celler flera månader till år efter sjukdomsdebut. Individer med LADA kan även lida av nedsatt känslighet mot insulin (insulinresistens) och därför beskrivs oftast LADA som en kombination av insulinresistens och beta-cells död.

Hur diagnostiseras LADA?

LADA förekommer i vuxenlivet och misstas därför ofta för typ 2 diabetes. De flesta med LADA är äldre än 40 år men i vissa fall kan tillståndet även utvecklas hos äldre personer. Det brukar ta lite längre tid att ställa diagnosen LADA eftersom läkare ofta antar att personen lider av typ 2 diabetes. I många fall förskriver läkaren läkemedelsbehandling som vid typ 2 diabetes, alltså metformin eller mer moderna förstahandsval mot diabetes såsom SGLT2-hämmare eller GLP-1 analoger.

Gränsvärden för blodsocker vid LADA

För att ställa diagnosen LADA behövs fastande blodsockernivå på ≥ 7,0 mmol/l precis som vid andra typer av diabetes. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur man ställer diagnosen LADA, men kriterierna som ofta används är att patienten ska utveckla sjukdomen under vuxenlivet, inget behov av insulin de första 6 månaderna efter diagnosen och att individen uppvisar autoantikroppar i blodet.

Personer med LADA tenderar att uppfylla följande kriterier:

  • De är inte överviktiga
  • De är äldre än 40 år vid diagnos
  • De har inte kunnat hantera sina diabetessymtom eller blodsockernivåer med tablettbehandling eller livsstilsförändringar

Blodprover för att diagnostisera LADA inkluderar:

  • Fastande plasmaglukosprov (p-glukos) – genomförs efter minst 8h fasta.
  • Oralt glukostoleransprov – fastande blodprov som genomförs två timmar efter att du har konsumerat en dryck med mycket glukos.
  • Antikroppar – Personer med LADA kan testa positivt för minst en av de antikroppar som ses vid typ 1 diabetes.

Autoantikroppar

Följande autoantikroppar kan noteras i blodet för att ställa diagnosen:

  • Glutaminsyradekarboxylas autoantikropp (GADA)
  • Islet-cell autoantikropp (ICA)
  • Insulin-associerad (IA-2) autoantikropp
  • Zinktransportantikroppar (ZnT8)

Personer med LADA har vanligtvis lägre nivåer av C-peptid än personer med insulinresistens eller typ 2 diabetes eftersom dessa individer är mer benägna att producera och frisätta mer insulin (hyperinsulinism). Förekomsten av islet-cell autoantikroppar (IA-2) hjälper också till skilja diagnosen mellan LADA och typ 2 diabetes. Personer med LADA testar ofta positivt för IA-2, medan personer med typ 2 diabetes gör det sällan.

Förekomsten av LADA

Eftersom det inte sker någon regelbunden screening av autoantikroppar hos personer med diabetes, riskerar personer med LADA att diagnostiseras med antingen typ 2 diabetes eller typ 1 diabetes, vilket gör det svårt att uppskatta förekomsten av LADA. Forskningsstudier som genomförts på olika befolkningar runtom i världen visar att ca 10% av alla vuxna lever med diabetes och de uppskattar att LADA står för ca 3-12% av alla diabetesfall hos vuxna. Nya forskningsstudier menar att det i vissa länder kan vara så många som 10-20% av alla personer med diabetes som har LADA.

Riskfaktorer för LADA

Forskningen om LADA och dess etiologi är begränsad. Precis som vid typ 1 diabetes och typ 2 diabetes beror LADA på genetiska och miljömässiga faktorer. Genetiska faktorer för LADA liknar de som observerats vid typ 1 diabetes (mutationer i HLA-komplexet), men även genetiska varianter som associerats med typ 2 diabetes har identifierats hos personer med LADA.

Riskfaktorer för LADA påminner om faktorer som anses bidra till typ 2 diabetes, nämligen fetma/övervikt, fysisk inaktivitet, rökning, dåliga kostvanor och ärftlighet för typ 2 diabetes. Forskning visar att personer med fetma/övervikt som dessutom har en familjehistoria av typ 2 diabetes har särskilt hög risk för LADA. Läs här om riskfaktorer för diabetes.

Behandling LADA

LADA beror alltså på att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin men eftersom den autoimmuna reaktionen inte är lika uttalad som vid typ 1 diabetes så förstörs inte alla insulinproducerande celler och individen har därför kvar en egenproduktion av insulin till en början. Detta gör det möjligt att börja behandla LADA med tabletter (oral behandling) som vid typ 2 diabetes.

När alla insulinproducerande beta-celler så småningom förstörs så behöver individen övergå till insulinbehandling. Individer med LADA behöver ofta insulin inom fem år. Insulinbehandling är den rekommenderade behandlingsmetoden för LADA. Det finns många olika typer av insulin och insulinregimer. Dosen av insulin som du behöver kan variera dagligen, så det är viktigt att övervaka dina glukosnivåer genom täta blodsockertester.

Vissa experter menar att insulinbehandling redan vid sjukdomsdebut kan hjälpa till att bevara dina beta-celler och alltså förbättra prognosen. Om du injicerar insulin så får nämligen dina egna insulinproducerande beta-celler att vila och sparar signa egna depåer av insulin som finns inuti beta-cellerna.

Komplikationer

Den förväntade livslängden för personer med LADA liknar den som ses vid andra former av diabetes. Höga blodsockernivåer under en långvarig tidsperiod kan leda till diabetes-relaterade komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdomar (hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och amputationer), nervskador (neuropati) och ögonsjukdomar (retinopati).

Bra blodsockerkontroll kan förhindra alla dessa komplikationer och förlänga den förväntade livslängden hos personer med LADA, precis som vid andra diabetesformer. Läs här om rekommenderade blodsockernivåer för personer med diabetes.

Det finns för närvarande inget sätt att förhindra uppkomsten av LADA. Liksom typ 1 diabetes finns det genetiska faktorer som spelar roll i utvecklingen av detta tillstånd. Tidig diagnos och korrekt hantering av blodsocker samt symtom är det bästa sättet att undvika allvarliga komplikationer från LADA.

5/5 (4 Reviews)
Vid pennan: Dr David Svensson

Läsvärt

Diabetes Sverige

Kostnadsfritt nyhetsbrev

Vårt nyhetsbrev innehåller medicinska nyheter, klinisk information, recept, råd, guider.