Vaskulit är en inflammation i kroppens blodkärl. Vaskulit uppkommer när kroppens immunförsvar attackerar blodkärlet av misstag. Det kan hända på grund av en infektion, efter att man fått ett läkemedel eller efter att man utvecklat en annan sjukdom. Det finns många orsaker till vaskulit, men i det individuella fallet är orsaken oftast okänd. Ärftlighet spelar sannolikt en viktig roll.
Vaskulit kan påverka artärer, vener och kapillärer. Arterier är kärl som för blod från hjärtat till kroppens organ. Vener är de kärl som för blod tillbaka till hjärtat. Kapillärer är små blodkärl som förbinder de små artärerna och venerna.
Dett inflammerat blodkärl blir smalare, vilket gör det svårare för blodet att flöda genom kärlet. I värsta fall kan flödet genom kärlet stängas av helt och hållet. Inflammationen kan nämligen bli mycket uttalad, eller så kan den leda till att det bildas en propp i blodkärlet (man säger att blodet koagulerar [levrar sig] i kärlet).
Inflammerade kärl kan också bli slingriga och vidgade. Termen aneurysm används för att beskriva ett kärl som är onormalt vidgat. Sådana kärl kan brista, vilket leder till större blödningar.
Symtom på vaskulit
Symptom på vaskulit kan variera, men brukar inkludera en eller flera av följande:
- Feber, frossa
- Illamående, trötthet
- Smärta i det organ som försörjs av det inflammerade blodkärlet
- Viktnedgång
- Trötthet
- Utslag på huden
- Problem med nerverna (svaga muskler, domningar, stickningar)
I övrigt beror symtomen på vilken typ av vaskulit man har och vilka kärl som är inflammerade.
Olika sjukdomar som orsakar vaskulit
Behcets sjukdom
Behcets sjukdom leder till inflammation i artärer och vener. Vanliga symtom är sår i munnen, på könsorganen, ögoninflammation och hudskador som påminner om akne.
Buergers sjukdom
Detta tillstånd orsakar inflammation och blodproppar i blodkärlen i händer och fötter, vilket kan var amyket smärtsamt. I ovanliga fall drabbas blodkärlen i hjärtat, hjärnan och buken.
Churg-Strauss syndrom (Eosinofil granulomatös polyangit)
Mycket sällsynt sjukdom som drabbar lungorna, huden, njurarna, hjärtat och nerverna i ben och armar.
Kryoglobulinemi
Detta tillstånd orsakas av förekomst av onormala proteiner i blodet. Kryoglobulinemi leder till hudutslag, ledvärk, svaghet, domningar och stickningar.
Jättecellsarterit
Vid jättecellsarterit föreligger inflammation i de stora kärlen i huvudet, särskilt vid tinningarna. Jättecellsarterit kan orsaka huvudvärk, smärta i hårbotten, smärta i käkarna (särskilt när man äter mat), dubbelseende eller till och med blindhet. Inflammation i kärlen omkring tinningarna kallas temporalisarterit.
Granulomatös polyangit
Inflammation i blodkärlen i näsan, bihålorna, halsen, lungorna och njurarna. Symtomen inkluderar nästäppa, bihåleinflammation, näsblod och eventuellt blodiga upphostningar.
Henoch-Schonlein purpura (IgA-vaskulit)
Detta tillstånd är vanligare hos barn än hos vuxna, och orsakar inflammation i de minsta blodkärlen (kapillärer) i huden, leder, tarmar och njurarna. Symtomen inkluderar buksmärtor, blod i urinen, ledvärk, och utslag på skinkorna eller underbenen.
Allergisk vaskulit
Vissa infektioner och läkemedel kan ge utslag på huden, särskilt underbenen, vilket kan vara en vaskulit.
Kawasaki sjukdom
Detta tillstånd drabbar oftast barn yngre än 5 år. Symtomen inkluderar feber, hudutslag och rodnad i ögonen.
Mikroskopisk polyangit
Denna vaskulit drabbar små blodkärl, vanligtvis i njurarna, lungorna eller nerverna. Det kan leda till buksmärta, hudutslag, feber, muskelsmärta och viktnedgång.
Polyarterit nodosa
Drabbar vanligtvis njurarna, mag-tarmkanalen, nerverna och huden. Symtomen inkluderar utslag, allmän sjukdomskänsla, viktminskning, muskel- och ledsmärta, buksmärta efter att ha ätit, högt blodtryck, muskelsmärta och njurproblem.
Takayasus arterit
Denna vaskulit påverkar de större artärerna i kroppen, inklusive aorta (stora kroppspulsådern). Symtomen inkluderar ledsmärta, otydlig puls, högt blodtryck, nattliga svettningar, feber, generell sjukdomskänsla, aptitlöshet, huvudvärk och synpåverkan.
Behandling av vaskulit
Vaskulit behandlas med läkemedel som minskar inflammation (antiinflammatoriska läkemedel), t ex steroider (kortison). Prata med din läkare eller sjuksköterska om du misstänker att du har vaskulit. Flera av ovanstående sjukdomar är potentiellt allvarliga och måste handläggas av specialistläkare.