Published in: Allmänt

Blodbrist (anemi) och järnbrist (järnbristanemi)

Author Dr Aidin Rawshani

Published on: september 29, 2019

Blodbrist är ett vanligt tillstånd som drabbar personer i alla åldrar. Den medicinska termen för blodbrist är anemi. Det finns många orsaker till blodbrist, både akuta och kroniska. Orsakerna skiljer sig dessutom mellan olika folkgrupper. Den vanligaste orsaken till lågt blodvärde (anemi) globalt är parasitsjukdomar. Ungefär 2 miljarder människor är infekterade av parasiter som orsakar anemi. I Sverige är dock parasitsjukdom en mycket ovanlig orsak till anemi.

Den vanligaste orsaken till anemi i Sverige är brist på järn (järnbrist), vilket kallas järnbristanemi. Själva blodbristen innebär att man har för få röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet. Blodets volym kan fortfarande vara normal, men antalet röda blodkroppar är alltså för lågt. De röda blodkropparna transporterar syre (oxygen) med hjälp av hemoglobin, som finns i de röda blodkropparna. För att diagnostisera blodbrist mäter man antalet röda blodkropper samt deras innehåll av hemoglobin. Om antalet röda blodkroppar eller mängden hemoglobin är för lågt så har man blodbrist (anemi).

Symtom på blodbrist (anemi)

Om bldobristen utvecklas fort så har man som regel mer uttalade symptom. Om blodbristen utvecklas gradvis så kan man vara helt symptomfri, även om blodbristen är mycket uttalad. Detta förklaras av att kroppen är bättre på att anpassa sig om blodbristen utvecklas långsamt. Följande symptom är vanliga vid blodbrist:

• Trötthet, muskelsvaghet
• Yrsel (framför allt vid uppresning)
• Blodtrycksfall
• Huvudvärk
• Hjärtklappning
• Svimning
• Andfåddhet
• Angina pectoris (kärlkramp)
• Tungsveda
• Neuropati
• Restless legs
• Avmagring

Tecken på att man har blodbrist

• Blekhet (hud, bleka ögonvitor)
• Hög hjärtfrekvens (takykardi)
• Blåsljud på hjärtat
• Hjärtsvikt
• Lågt blodtryck (hypotoni)
• Gulsot (ikterus), vilket beror på sönderfall av röda blodkroppar
• Munvinkelragader (järnbrist + vitamin B12-brist)
• Atrofisk tungslemhinna (vitamin B12-brist)
• Nedsatt vibrationssinne och sämre reflexer (B12-brist)

Järnbrist: en vanlig orsak till blodbrist

En av de vanligaste orsakerna till lågt blodvärde är järnbrist. Järn är ett grundämne (en metall) som är livsnödvändigt för att vi skall överleva. Järn behövs för att skapa normala och välfungerande röda blodkroppar. Om du inte har tillräckligt med järn i kroppen så drabbas du successivt av anemi. Denna varianten av anemi kallas för järnbristanemi. Uttalad järnbristanemi kan orsaka trötthet, andfåddhet, bröstsmärta, konfusion, hjärtklappningar och flera andra symptom.

Om din läkare ställer diagnosen järnbristanemi så kommer behandling dikteras av den bakomliggande orsaken och anemins svårighetsgrad. I enkla fall kan läkaren rekommendera kostförändringar och/eller järntillskott. Ibland behövs intravenös järnbehandling. I mer uttalade fall behövs transfusion av röda blodkroppar. Det är fundamentalt att klargöra varför järnbristanemi uppstått, och det finns många orsaker till detta.

Orsaker till järnbristanemi

Din kropp behöver järn för att producera friska röda blodkroppar till blodet. Järnbristanemi utvecklas vanligtvis över tid eftersom kroppens intag av järn är för lågt. Låga nivåer av järn i blodet kan bero på blodförlust, lägre intag av järn än rekommenderade dagliga mängder eller andra tillstånd som påverkar upptaget av järn i mag-tarmkanalen.

Blodförlust

Den vanligaste orsaken till järnbristanemi hos män och postmenopausala kvinnor är blödning i mag-tarmkanalen (gastrointestinal blödning). Röda blodkroppar innehåller järn, så blodförlust leder också till förlust av järn. Det finns flera orsaker till blodförlust såsom menstruationsblödning, gastrointestinal blödning, magsår, blödningsrubbningar och blödning i urinvägar. Blödningen kan inträffa snabbt eller långsamt. Långsam, kronisk blodförlust i kroppen, såsom magsår, kärlmissbildningar (angiodysplasi), inflammatorisk tarmsjukdom, polyp eller cancer i mag-tarmkanalen (t ex tjocktarmscancer), kan orsaka järnbristanemi.

Gastrointestinal blödning kan även bero på regelbunden användning av vissa läkemedelsgrupper, såsom icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (t ex acetylsalicylsyra), liksom trombocytaggregationshämmande medel såsom klopidogrel och antikoagulantia såsom warfarin. Dessa läkemedel ökar blödningsbenägenheten hos existerande blödningskällor. Kvinnor med kraftiga eller långdragna blödningar under menstruation utvecklar ibland en temporär eller kronisk järnbristanemi som beror på blodförlust.

Parasitsjukdom

Den främsta orsaken till järnbristanemi över hela världen är en parasitisk sjukdom som kallas helminthiasis orsakad parasitära maskar (inälvsmaskar); specifikt hakmaskar. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att cirka två miljarder människor är infekterade med jordöverförda parasiter över hela världen. Parasitisk maskar orsakar både inflammation och kronisk blodförlust genom att orsaka blödningar i tunntarmarnas slemhinna.

Rikliga menstruationer

Menstruationsblödning är en vanlig orsak till järnbristanemi hos kvinnor i fertil ålder. Kvinnor med menorragi (tunga menstruationer) löper risk för järnbristanemi. De flesta kvinnor förlorar cirka 40 ml blod per cykel. Järnförlusten är kopplad till blodförlusten eftersom järnet finns i våra röda blodkroppar.

Lågt intag av järn

Järnbristanemi kan orsakas av att individen inte får i sig tillräckliga mängder järn. De rekommenderade dagliga mängderna järn beror på kön, ålder och om du är gravid eller ammar. Kroppen får normalt järnet det behöver från födan. Om en person konsumerar för lite järn eller som absorberar otillräckligt med järn, kan utveckla järnbrist så småningom.

Exempel på järnrika livsmedel är kött, ägg, bladgröna grönsaker och järnberikade livsmedel. För korrekt tillväxt och utveckling behöver spädbarn och barn järn från kosten. För barn är ett högt intag av komjölk associerat med en ökad risk för järnbristanemi. Andra riskfaktorer för järnbristanemi inkluderar lågt köttintag och lågt intag av järnberikade produkter.

Svårigheter att absorbera järn

Järn från födan absorberas till blodomloppet i tunntarmen, främst i tolvfingertarmen. Även om du konsumerar tillräckligt med järn, kanske din kropp inte kan absorbera järnet. Vissa tillstånd eller läkemedel kan minska kroppens förmåga att absorbera järn och orsakar järnbristanemi. Järnmalabsorption är däremot en mindre vanlig orsak till järnbristanemi.

Exempel på andra medicinska tillstånd som påverkar järnupptag

• Sjukdomar i tarm- och matsmältningsorganen, såsom celiaki; inflammatoriska tarmsjukdomar, inklusive ulcerös kolit och Crohns sjukdom; och Helicobacter pylori-infektion.
• Tidigare gastrointestinal kirurgi, såsom obesitaskirurgi, särskilt gastrisk bypass eller gastrektomi.
• Vissa sällsynta genetiska tillstånd, såsom TMRPSS6-genmutation som gör att man producerar för mycket av ett hormon som kallas hepcidin. Hepcidin blockerar tarmarna från att ta upp järn.
• Njursvikt påverkar ofta blodvärdet. Njurarna innehåller specialiserade celler som tillverkar ett ämne (erytropoietin) som stimulerar benmärgen till att producera fler röda blodkroppar (erytrocyter). Njurfunktionen är alltså viktig för blodvärdet och individer med njursvikt har en försämrad funktion i just de celler som producerar hormonet erytropoeitin. Dessutom förstörs flera röda blodkroppar vid dialys, vilket också leder till blodförlust.
• Protonpumpshämmare är ett läkemedel som används vid behandling av magsår och sura uppstötningar. Dessa läkemedel stör järnabsorptionen, det är dessutom känt att blodförtunnande läkemedel ökar sannolikheten för blödningar i mag-tarmkanalen.
• Olika inflammatoriska tillstånd kan leda till kronisk inflammation. Ett inflammatoriskt påslag i kroppen leder till ökade nivåer av hormonet hepcidin som i sin tur trycker ner upptaget av järn. Vid kronisk inflammation, exempelvis autoimmun sjukdom, cancer och kronisk njursvikt, frisätts flera ämnen (cytokiner) som stimulerar och aktiverar immunförsvaret samtidigt som de trycker ner produktionen av röda blodkroppar (erytrocyter) i benmärgen.

Kort sammanfattning av orsaker till järnbristanemi

• Blödning i mag-tarmkanalen, från sår, tjocktarmscancer eller regelbunden användning av läkemedel som acetylsalicylsyra eller icke- steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), såsom ibuprofen och naproxen
• Vissa sällsynta genetiska tillstånd såsom ärftlig hemorragisk telangiektasi, som orsakar blödning i tarmarna
• Frekvent blodgivning
• Parasitisk sjukdom
• Frekventa blodprov, särskilt hos spädbarn och små barn
• Uttalade menstruationer
• Skada eller kirurgi
• Blödning från urinvägarna

Diabetes och anemi

Om du har diabetes måste du kontrollera ditt blod regelbundet för anemi. Det är vanligt för personer med diabetes att också utveckla anemi.

Vid diabetes händer det att du inte har tillräckligt med röda blodkroppar. Det kan göra dig mer benägna att utveckla diabeteskomplikationer, som ögon- och nervskador. Det kan dessutom förvärra njure, hjärta och sjukdomar i blodkärlen, som är vanligare hos personer med diabetes.

Diabetes leder ofta till njurskador, och försämrad njurfunktion kan orsaka anemi. Friska njurar vet när din kropp behöver nya röda blodkroppar. De frigör ett hormon som kallas erytropoietin (EPO), vilket signalerar din benmärg att producera mer röda blodkroppar.

Vissa mediciner som används för att behandla diabetes kan påverka dina nivåer av hemoglobin, som behövs för att transportera syre genom ditt blod. Dessa läkemedel innefattar ACE-hämmare, fibrater, metformin och tiazolidindioner. Om du tar något av dessa, tala med din läkare om din risk för anemi.

Personer med höga blodsockernivåer bör kontrollera nivåerna av hemoglobin regelbundet i blodet, eftersom socker (glukos) binder till röda blodkroppar och påverkar deras förmåga att transportera syre. Individer med bra blodsockernivåer har fler välfungerande röda blodkroppar som kan ägna sig åt att transportera syre till organen.

Riskfaktorer för järnbristanemi

Du kan ha en ökad risk för järnbristanemi på grund av din ålder, ohälsosamma miljöer, ärftliga faktorer (genetik), livsstilsvanor eller kön.

Ålder

Åldersgrupper har ökad risk för järnbrist:

• Spädbarn mellan 6 och 12 månader, speciellt om de endast får bröstmjölk eller ersättning som inte är berikat med järn.
• Barn som föds för tidigt har också en ökad risk för järnbrist.
• Barn mellan åldrarna 1 och 2, speciellt om de dricker mycket komjölk. Komjölk innehåller inte särskilt mycket järn.
• Tonåringar, som har ökat behov av järn under tillväxtfasen.
• Äldre vuxna, särskilt de över 65 år.

Ohälsosamma miljöer som bidrar till järnbrist

Barn som leker i miljöer med tungmetaller, exempelvis bly kan få in det i sitt blod, bly förstör kroppens förmåga att tillverka hemoglobin, ett ämne som är nödvändigt för våra röda blodkroppar.

Ärftliga faktorer (genetik)

Von Willebrands sjukdom är en ärftlig sjukdom som påverkar tillverkningen av produkter i blodet, sjukdomen leder till en försämrad förmåga att koagulera. Detta gör det svårare att sluta blöda och kan öka risken för järnbristanemi från trauma, kirurgi eller svåra menstruationer.

Personer med en särskild gen har ökad risk för hemofili, inklusive symptomatiska kvinnliga bärare som har kraftiga menstruationsperioder, kan vara i riskzonen för järnbristanemi.

Livsstilsvanor

Livsstilsvanor som kan öka risken för järnbristanemi:

• Vegetariska eller veganska matmönster. Att inte äta tillräckligt med järnrika livsmedel, som kött och fisk, kan leda till att du får mindre än den rekommenderade dagliga mängden järn.
• Frekvent blodgivning. Personer som donerar blod kan ofta vara i riskzonen för järnbristanemi.
• Idrottare, särskilt unga kvinnor, är i riskzonen för järnbrist. Idrottare som ägnar sig åt konditionsträning förlorar järn genom mag-tarmkanalen. Idrottare förlorar också järn genom nedbrytningen av röda blodkroppar, kallad hemolys. Hemolys, i detta fall, orsakas av starka muskelsammandragningar och effekterna av fötter som upprepade gånger slår marken, till exempel med maratonlöpare.
• Alkoholkonsumtion ökar risken för anemi.

Kön

Kvinnor mellan 14 och 50 år behöver mer järn än pojkar och män i samma ålder.

Tillstånd som bidrar till järnbristanemi hos kvinnor

• Kraftig menstruation
• Under graviditet, efter förlossning eller vid amning. Detta beror på att ditt behov av järn ökar under dessa perioder, och det kan vara svårt att ersätta den rekommenderade mängden järn enbart med föda.
• Gravida kvinnor behöver mer järn för att främja tillväxten av sina ofödda barn.

Screening för järnbristanemi

Din läkare kan kontrollera om du har järnbristanemi. För att förhindra järnbristanemi bör du äta hälsosamma livsmedel och kontrollera eventuellt andra sjukdomstillstånd som kan orsaka järnbristanemi.

För att diagnostisera järnbristanemi kan din läkare beställa ett enkelt blodprov som mäter flera faktorer i blodet. Blodprovet avslöjar blodvärdet för att se om du har en lägre koncentration av röda blodkroppar än normalt, de mäter även nivåerna av hemoglobin, hematokrit och genomsnittlig korpuskulär volym (MCV) som kan tyda på anemi.

Vid screening används däremot ett enklare blodprov som endast mäter nivåerna av hemoglobin (Hb) i blodet. En person som har lågt Hb kommer att behöva komplettera med ytterligare prover för att gå vidare i utredningen. Ett lågt blodvärde leder vanligtvis till låga järndepåer i kroppen.

Röda blodkroppar (erytrocyter)

Röda blodkroppar eller erytrocyter (från grekiska erytros för ”röda” och cyte för ”cell”), är den vanligaste typen av blodkroppar och det ämne som ansvarar för upptaget av syre i lungorna, eller gälar hos fiskar.

Inuti cellerna finns en cellvätska som kallas för cytoplasma på medicinskt språk, cellvätskan i erytrocyter innehåller mycket hemoglobin, som är en järnhaltig molekyl som kan binda syre och är ansvarig för den röda färgen på röda hos blod.

Ungefär 2,4 miljoner nya erytrocyter produceras varje sekund hos vuxna människor. Cellerna utvecklas i benmärgen och varje röd blodkropp cirkulerar i cirka 100—120 dagar i kroppen innan de bryts ner och återvinns av specialiserade immunceller som heter makrofager. Ungefär hälften av blodvolymen består av röda blodkroppar.

Strategier för att förebygga järnbristanemi

Om du har vissa riskfaktorer för järnbristanemi, till exempel om du endast äter vegetarisk föda, kan din läkare rekommendera kosttillägg för att du ska få den rekommenderade dagliga mängden järn. Om du har andra medicinska tillstånd som orsakar järnbristanemi, såsom blödning i mag- eller urinvägarna eller kraftig menstruationsblödning, kommer din läkare att vilja behandla dessa sjukdomstillstånd med antingen läkemedel eller medicinska ingrepp. Det finns flera preventiva strategier för att förhindra eller bromsa blödningskällor för att minska graden av järnbristanemi.

Livsmedel som innehåller järn inkluderar torkade bönor, torkade frukter, ägg, magert rött kött, lax, järnberikat bröd och spannmål, ärtor, tofu och mörkgröna bladgrönsaker. C-vitamin kan bidra till att öka din absorption av järn, livsmedel som är rika på c-vitamin är apelsiner, jordgubbar och tomater.

Tecken, symtom och komplikationer vid järnbristanemi

Det finns en enorm variation vid järnbristanemi, beroende på orsaken och svårighetsgraden till järnbristanemi varierar symptomen och komplikationerna. Personer med mild eller måttlig järnbristanemi behöver inte alltid ha några tecken eller symtom. Symtom förvärras generellt när anemin blir svårare. Om anemin lämnas obehandlad kan det låga blodvärdet och framför allt järnbristen orsaka komplikationer och kan vara livshotande.

Vanliga tecken på järnbristanemi inkluderar

• Spröda naglar
• Sprickor på sidorna av munnen
• Blek hud
• Svullnad eller ömhet i tungan

Vanliga symptom på järnbristanemi inkluderar

• Bröstsmärta
• Kallhet i händer och fötter
• Koncentrationssvårigheter
• Yrsel och svimningskänsla
• Trötthet är det vanligaste symptomet. Det kan vara svårt att hitta energin för att göra normala aktiviteter.
• Huvudvärk
• Oregelbundna hjärtslag. Detta är ett tecken på allvarligare järnbristanemi.
• Restless legs syndrom
• Andnöd
• Svaghet

Komplikationer vid järnbristanemi

Odiagnostiserad eller obehandlad järnbristanemi kan orsaka följande komplikationer:

• Depression
• Hjärtproblem. Om du inte har tillräckligt med hemoglobin måste ditt hjärta arbeta hårdare för att transportera syrerikt blod genom kroppen. Celler i vävnader behöver en stadig tillförsel av syre för att fungera bra. Normalt tar hemoglobin i röda blodkroppar upp syre i lungorna och bär det till alla vävnader i kroppen. När ditt hjärta måste arbeta hårdare kan detta leda till flera tillstånd: oregelbundna hjärtslag som kallas arytmier, ett blåsljud, ett förstorat hjärta eller till och med hjärtsvikt.
• Hjärtinfarkt och bröstsmärta
• Ökad risk för infektioner
• Motor- eller kognitiva utvecklingsförseningar hos barn
• Graviditetskomplikationer, såsom för tidig förlossning eller foster med låg födelsevikt
• Hos personer med andra kroniska sjukdomstillstånd kan järnbristanemi förvärra deras grundtillstånd eller påverkar behandlingen.

Hur ställer man diagnosen järnbristanemi?

Järnbristanemi kan detekteras under rutinmässiga blodprov. För att diagnostisera järnbristanemi kan din läkare ställa frågor om dina riskfaktorer, göra en fysisk undersökning och beställa blodprov eller andra diagnostiska tester.

Din läkare kan fråga om din sjukdomshistoria och eventuella symtom du upplever, och göra en fysisk undersökning för att leta efter något av följande tecken som kan hjälpa till att diagnostisera järnbristanemi:

• Kolla efter blödning i hud och slemhinnor. Mörk avföring, spår av blod i avföring eller urin?
• Titta för att se om din tunga, naglar eller insidan av ögonlocken är bleka.
• Kontrollera dina naglar för att se om de är bleka eller spröda, och hur snabbt de återfylls med blod efter kompression.
• Lyssna på ditt hjärta för snabba eller oregelbundna hjärtslag.
• Lyssna på dina lungor för snabb eller ojämn andning.
• Känn din buk för att kontrollera storleken på din lever och mjälte.

Blodprov vid järnbristanemi

Din läkare bör ordinera ett blodprov som mäter flera komponenter i blodet. Till en början mäter man nivåerna av hemoglobin (Hb), anemi anges ofta som Hb under referensintervallet (enligt WHO:s klassifikation) Hb < 130g/L hos män, < 120 g/L hos kvinnor. Vid varje provtillfälle varierar Hb nivåerna med ungefär 10-15%, en läkare bör däremot påbörja anemiutredning om Hb värdet skiljer sig > 15 g/L mellan två olika provtillfällen. Uttalad anemi definieras som Hb < 60-65 g/l, särskilt om individen samtidigt upplever cirkulatoriska symptom eller organskada (ischemi) till följd av lågt blodvärde.

Järn kan mätas i blodet, koncentrationen av järn i blodet kan vara normalt även om den totala mängden järn i kroppen är låg. Blodprovet visar även nivåerna av ett protein som heter Ferritin, detta återspeglar hur mycket av kroppens lagrade järn som använts. Ferritin är ett protein som hjälper till att lagra järn i kroppen. I blodprovet ses även halten av retikulocyter som visar produktionen av röda blodkroppar (erytrocyter). Storleken på de röda blodkropparna mäts också i detta blodprov.

Övriga blodprover vid utredning av anemi

• Vita blodkroppar (LPK), trombocyter (TPK)
• LD, bilirubin (Proverna stiger om blodkropparna spricker)
• Haptoglobin (Provet är lågt om blodkropparna spricker)
• Leverprover (ASAT och ALAT)
• Feces Hb (F-Hb x flera) som tecken på blödning i mag-tarmkanal
• Njurprover och urinsticka
• Koagulationsprover (PK, APTT)
• Sköldkörtelprover (TSH, fritt T4)
• S-Fe (Järn), TIBC, S-ferritin, S-B12 och Folat
• I vissa fall även inflammationsprover (SR, CRP, elfores) eller alkoholprover (CDT)

Uteslut blödning i mag-tarmkanalen

För att undersöka om gastrointestinal blödning orsakar din järnbristanemi kan din läkare beställa följande undersökningar och prover.

Fekalt blodprov för att kontrollera spår av blod (hemoglobin) i avföringen. Blod i avföringen tyder på blödning i mag-tarmkanalen och kan kräva ytterligare undersökningar.

Vid misstanke om blödning i mag-tarmkanalen behöver man identifiera blödningskällan med bilddiagnostik. Vi har standardiserat utredningen av gastrointestinala blödningar, först utreds matstrupen, magsäcken och den första delen av tunntarmen med gastroskopi, en endoskopisk undersökning där insidan av övre mag-tarmkanalen undersöks med kamera. Ett rör med en liten kamera förs in genom munnen ner till magen och övre tunntarmen för att se slemhinnan i övre mag-tarmkanalen.

Koloskopi är också en endoskopisk undersökning som genomförs för att leta efter blödning eller andra abnormiteter, såsom tillväxt eller cancer i tjocktarmen. För denna undersökning för man in en liten kamera i tjocktarmen under sedering för att se tjocktarmen direkt.

Behandling järnbristanemi

Behandling av järnbristanemi beror på dess orsak och svårighetsgrad. Behandlingar inkluderar järntillskott, ingrepp, kirurgi och kostförändringar. Allvarlig järnbristanemi kan kräva intravenös (IV) järnbehandling eller blodtransfusion.

Järntillskott

Din läkare kan rekommendera att du tar järntillskott, även kallade järnpiller eller oralt järn, genom munnen för att öka järnet i kroppen. Detta är den vanligaste behandlingen vid järnbrist. Det tar i allmänhet tre till sex månader att fylla på dina järndepåer.

Järntillskott rekommenderas ibland av din läkare under graviditeten. Om ditt tillstånd orsakas av vissa sällsynta genetiska tillstånd, såsom en genmutation i TMRPS6 genen, kanske du inte svarar på orala järntillskott.

Järntillskott rekommenderas i allmänhet inte till personer som inte lider av järnbristanemi. Detta beror på att för mycket järn kan skada dina organ.

Sluta inte ta dina föreskrivna järntillskott utan att först tala med din läkare. Tala med din läkare om du upplever biverkningar såsom dålig metallisk smak i munnen, kräkningar, diarré, förstoppning eller magbesvär. Din läkare kanske kan rekommendera alternativ som att ta dina kosttillskott med mat, sänka dosen, prova annan typ av järntillskott eller erbjuda intravenöst (IV) järn samt läkemedel som stimulerar till ökad blodproduktion (EPO-injektioner).

Andra behandlingsmetoder vid järnbristanemi

• Personer med svår järnbristanemi eller som har kroniska tillstånd som njursjukdom eller celiaki kan vara mer benägna att få intravenöst järn. Du kan uppleva kräkningar, huvudvärk eller andra biverkningar direkt efter IV-järnet, men dessa biverkningar försvinner vanligtvis inom en eller två dagar.
• Transfusion med röda blodkroppar kan användas för personer med svår järnbristanemi för att snabbt öka mängden röda blodkroppar och järn i blodet. Din läkare kan rekommendera detta om du har allvarliga komplikationer av järnbristanemi, såsom bröstsmärta.
• Kirurgi används för att behandla blödningskällor antingen med öppen operation eller endoskopiska metoder som stoppar blödningen.

Om du har kronisk njursjukdom och järnbristanemi kan din läkare rekommendera erytropoesstimulerande läkemedel. Dessa läkemedel stimulerar benmärgen till att producera fler röda blodkroppar. Denna behandlingsmetod används vanligtvis när behandling med järntabletter eller IV-järn ensam inte räcker till.

Tablettbehandling vid järnbristanemi (Duroferon)

Duroferon är ett läkemedel som innehåller järn (järnsulfat). Det används för att behandla blodbrist som beror på låga nivåer av järn i blodet. Läkemedlet används även för behandling hos gravida kvinnor. Läkemedlet kan köpas receptfritt.

Tips och råd vid behandling med Duroferon

Endast personer med en verifierad järnbrist bör använda Duroferon eftersom för mycket järn kan vara skadligt för organen. Långverkande tabletter (depåtabletter) måste sväljas hela, denna variant verkar i kroppen under en lång tid. Depåtabletter är förknippade med bättre effekt och lägre risk för biverkningar. Anledningen till att tabletterna ska sväljas är för att järn kan irritera matstrupen. Drick gärna ett glas juice med tabletten eftersom c-vitamin förstärker upptaget av järn. Undvik stora mängder mjölk, sockrade drycker, te eller kaffe ihop med tabletterna.

Dosering

Vuxna individer med järnbrist tar oftast 1 tablett morgon och kväll medan förebyggande behandling hos gravid och efter blodgivning tar vanligtvis 1 tablett om dagen. Vid förebyggande behandling under graviditet och efter blodgivning tar du vanligen 1 tablett om dagen. Förvara tabletterna utom räckhåll för barn och ta inte någon extra dos om du glömt att ta läkemedlet en dag.

Duroferon är ett läkemedel som interagerar med många andra läkemedel, rådfråga gärna din läkare om läkemedel eller tillskott som du använder möjligtvis interagerar med järntabletter.

Vanliga biverkningar vid behandling med järntabletter

En del personer som använder järntabletter kan uppleva illamående, magvärk, förstoppning eller diarré. Vissa kan få mörkare avföring av läkemedlet. Magbesvären kan minska om du tar läkemedlet tillsammans med mat.

Livsstilsvanor som påverkar järnhalterna i blodet

• Anta hälsosamma livsstilsförändringar såsom sunda matvanor.
• Öka ditt dagliga intag av järnrika livsmedel för att hjälpa till att behandla din järnbristanemi. Se förebyggande strategier för att lära sig om livsmedel som har höga halter av järn.
• Öka ditt intag av C-vitamin för att hjälpa din kropp att absorbera järn.
• Undvik att dricka svart te, vilket minskar järnabsorptionen.